Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalifornien - Befolkning - Näringar - Historia - Kaliforniska halvön - Kaliforniska indianer - Kaliforniska viken - Kalifornisk vaktel - Kaliglas - Kaliglimmer - Kalihydrat - Kalii bitartras - Kalikut - Kalikå - Kalila wa-Dimna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALIFORNISKA HALVÖN
Berkeley och Los Angeles (grundat i Berkeley
1868, i Los Angeles 1919), med 19,235
studenter (1930/31), därav 11,824 i Berkeley och 6,391
i Los Angeles, Stanford university, nära Palo
Alto, s.s.ö. om San Francisco (grundat 1885,
3,948 studenter) samt University of Southern
California i Los Angeles (metodist-episkopalt,
grundat 1879, 9,000 studenter).
Näringar. 1930 funnos i K. 135,676 farmer
med en sammanlagd areal av 123,200 kvkm.,
varav 26,500 (21,5 °/o) voro besådda 1929.
Mycket stora områden (19,150 kvkm.), särsk.i San
Joaquindalen, s. och ö. om Los Angeles samt
s. om Salton lake, äio konstbevattnade (jfr
Förenta staterna, sp. 839). De viktigaste
sädesslagen äro: korn, som 1931 avkastade
13,8 mill. bushels, vete (6,5 mill. bushels), majs
(2,e), havre (l,s), ris (8,0); åkerbrukets
värdefullaste produkt är emellertid hö (3,8 mill. ton).
K. odlar mer alfalfa, vindruvor, frukt och
syd-frukter samt grönsaker än någon annan stat
i U.S.A. Vinodlingen har mer än tredubblats,
sedan förbudet infördes 1919. C:a 90 °/o av
U.S.A :s produktion av vindruvor komma på K.,
som 1931 skördade o. l,s mill. ton vindruvor
för olika ändamål. S.å. producerades 34 mill.
lådor apelsiner, 8 mill. lådor citroner, 8,9 mill.
bushels päron, 23,300 ton fikon, 24,0 mill.
bushels persikor, 245,000 ton aprikoser, 65,000 ton
plommon, 173,000 ton sviskon, 16,000 ton
oliver, 14,800 ton mandel, 28,000 ton valnötter.
Värdet av grönsakerna uppgick till 69,4 mill. $.
Grönsaksodlingen ligger i stor utsträckning i
händerna på japanerna (jfr Förentastaterna,
sp. 789). Husdjursstocken räknade 1931 226,000
hästar, 42,000 mulåsnor, 1,818,000 nötkreatur,
därav 613,000 mjölkkor, 4,119,000 får och
542,000 svin. — K. är U.S.A:s största
guldprocent med ett produktionsvärde 1930 av 9,5
mill. $. Utvinningen av guld, som började 1848,
sker huvudsaki. i n. delen av K., i Sierra
Nevada och på dess v. sluttning samt i Klamath
mountains. O. V2 (10,139 flaskor 1929) av U.
S.A:s kvicksilverproduktion erhålles vid New
Almaden, New Idra och några andra platser.
Näst Texas var K. 1930 U.S.A :s största
producent av petroleum (228 mill. barrels).
Petroleumförekomsterna finnas huvudsaki. i s.
delen av San Joaquindalen och i trakten av Los
Angeles (jfr Förenta staterna, sp. 850 ff.
och bild å plansch). — 1929 funnos i K. 12,003
industriella anläggningar med tillsammans
290,702 arbetare och ett sammanlagt
produktionsvärde av 3,104,i mill. S- De största
industrierna äro: oljeraffinaderierna med ett
produktionsvärde 1927 av 358,9 mill. $,
frukt-konserveringsfabrikerna (181,7 mill. $) och
charkuterivarufabrikerna (124,5) samt
filmin
— 983 —
dustrien (101,0). K. har en mycket stor
turisttrafik.
Historia. S.K:s kuststräcka och öarna utan
för densamma upptäcktes 1542 av Juan
Cabril-lo. 1579 seglade Francis Drake längs kusten
och landade ett stycke n.v. om San Francisco.
Spanjorerna började kolonisera K. o. 1770.
K. tillhörde Spanien till 1822, därefter Mexiko
men avträddes 1848 till U.S.A. 1850 upptogs
K. ss. stat i unionen och hade då 92,597 inv.
Vid upptäckten av guld 1848 strömmade stora
skaror av guldgrävare till K., och under de
närmaste åren rådde där ett ganska kaotiskt
tillstånd. Emellertid blevo förhållandena snart
ordnade, och staten gick en hastig utveckling
till mötes. Folkmängden uppgick 1870 till
560,247, 1910 till 2,377,549 och 1920 till
3,426,861. — Statslegislaturen består av en
senat med 40 medl. och en församling (Assembly)
med 80 medl. Till unionskongressen sänder K.
2 senatorer och 11 representanter. J.C.
Kaliforniska halvön, se
California-halvön.
Kaliforniska indianer. Med detta ord
sammanfattas stammar av täml. enhetlig
kulturprägel, vilkas område sträcker sig från S:ta
Barbaraöarna till ett par breddgrader s. om
Columbiafloden, från havet i v. till
Kaskadbergen och Sierra Nevada i ö. De tillhöra i allm.
smärre språkgrupper: i n.v. bilda pomo, shasta,
karok en grupp; maidu, wintun, miwok och
yokuts i längsdalen jämte costano vid kusten
en annan; i n.ö. modok och klamath; i s.v.
salina och chumash, de senare representerande
en i flera avseenden med nordvästindianerna
besläktad kulturform, liksom yurok och de
athapaskiska hupa i n. Ang. de allmänna
kulturdragen hos k.i. se Indianer, sp. 973. —
Litt.: F. Krause, ”Die Kultur der kalifornischen
Indianer” (1921). G.B-r.
Kaliforniska viken, se
Californiavi-k e n.
Kalifornisk vaktel, art av släktet tofsvaktlar,
se Tandvaktlar.
Kaliglas, se Glas, sp. 414.
Kaliglimmer, miner., se G 1 i m m e r, sp. 460.
Kalihydra’t, se Kaliumhydroxid.
Ka’lii bita’rtras, farm., vinsten (se d.o.).
Kalikut, se C a 1 i c u t.
Ka’likå (eng. calico efter den indiska staden
Calcutta el. Calicut), ett tuskaftat, ibland
glättat, täml. grovt, enfärgat grått el. brunt
bomullstyg, som brukas till foder och i
bokbin-deri. /.
Kali’la wa-Di’mna är en arabisk övers, av
en urspr. indisk furstespegel, ”Pancatantra”,
förfärdigad på 700-talet av persern Ibn
al-Mu-kaffa’ efter en medelpersisk version, som re-
— 984 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
