Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalifat - Kalifornien - Terrängförhållanden - Klimat - Växtvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALIFORNIEN
”Geschichte der Chalifen” (5 bd, 1846—62); C.
Huart, ”Histoire des arabes” (2 bd, 1912—13);
T. Mann, ”Der Islam einst und jetzt” (i
”Mo-nographien zur Weltgeschichte”, 32, 1914); W.
Muir, ”The Chalifate” (5 ed. 1924). G.O-r.
Kalifo’rnien. 1) Nedre K., Baja California,
se C a 1 i f o r n i a h a 1 v ö n. 2) K., California,
förk. Cal. el. Calif., stat i v. U.S.A., vid Stilla
havet (se kartan vid Förenta staterna);
409,973 kvkm., därav 403,122 land; 5,677,251
inv. (1930; 14 inv. pr kvkm.).
Terrängförhållanden. Huvuddragen i K:s
topografi utgöras av de två, med varandra i det
närmaste parallella bergskedjorna Coast range
och Sierra Nevada (se d.o.) samt den
mellanliggande brottdalen (gravsänkan)
California-dalen, som har en längd av över 700 km. och
en yta av c:a 45,000 kvkm. och vars n. del
kallas Sacramentodalen efter huvudfloden
Sacramento river och s. del San Joaquindalen
efter San Joaquin river. De båda floderna
mynna på samma ställe i Suisun bay, vilken
tillsammans med San Pablo bay, San Francisco
bay och inloppet Golden gate genombryter
Coast range och utgör Californiadalens enda
naturliga förbindelse med Stilla havet.
Sydligaste delen av San Joaquindalen saknar
avlopp till havet. Floderna från Sierra Nevada
och Coast range flyta ut på och försvinna i
den väldiga dalslättens sandmassor el. mynna
i avloppslösa saltsjöar. Tulare lake (121 m.
ö.h.) har genom Kings river avlopp till San
Joaquin river. Coast range är relativt låg, når
endast på ett par ställen över 2,000 m.ö.h., men
Sierra Nevada höjer sig i Mount Whitney,
U.S.A:s högsta bergstopp, till 4,418 m.ö.h.
Sierra Nevada stupar brant mot ö. men sluttar
mera jämnt mot v. På västsidan ligga de båda
berömda nationalparkerna Yosemite national
park och Sequoia national park (se d.o.).
östligaste delen av K. ligger inom Great basin,
som här n. om 37° n.br. har en medelhöjd av
1,500—2,000 m.ö.h.; längre mot s. uppträda
djupa depressioner, av vilka Death valley, vars
botten ligger 84 m.u.h., är den mest bekanta.
Söderut vidtaga ökenområden. I sydligaste K.
ligger saltsjön Salton lake (80 m.u.h.), en rest
av den genom Colorado river igenfyllda
Cali-forniaviken. Kusttrakterna äro utsatta för
jordbävningar; den mest förhärjande inträffade
1906, då San Francisco delvis förstördes. I n.ö.
ligger den ännu verksamma vulkanen Lassen
peak (3,181 m.). De högsta bergstopparna i
Sierra Nevada och i n.K. (M:t Shasta) bära
små nischglaciärer.
Klimat. K. har Medelhavsklimat med milda
vintrar och soliga somrar. Medeltemp. för
kallaste rnån. är i n. delen 5—10° C., i s. delen
— 981 —
ännu högre; den är i Eureka 8,2° (febr.), i Red
Bluff (n.n.v. om Chico) 7,4° (jan.), i San
Francisco 9,7°, i Sacramento 7,6°, i Fresno 7,7°, i
Los Angeles 11,7°. Längs kusten äro somrarna
relativt svala men bli inåt landet varmare;
inom ökenområdena är medeltemp. för varmaste
mån. över 30°, t.o.m. över 36°. 1 Death valley
uppmätte man 10/7 1913 den högsta hittills
kända lufttemp., 56,8°. Medeltemp. för varmaste
mån. är i Eureka 13,2° (aug.), i Red Bluff 27,8°
(juli), i San Francisco 15,2° (sept.), i
Sacramento 22,4° (juli), i Fresno 27,7°, i Los Angeles
20,3°. Större delen av nederbörden faller under
vintern och är i n. och i Sierra Nevada rätt
betydlig (1,000—2,000 mm.) men avtager starkt
mot s. och s.ö. Eureka har en årl.
medelnederbörd av 1,170 mm., San Francisco 600, Los
Angeles 440, Red Bluff 660, Sacramento 550.
Fresno 230 mm.
Växtvärld. Den naturliga vegetationen
utgö-res i Coast range n. om Golden gate och i
Sierra Nevada av barrskog: redwood,
douglas-gran, gultall, sockertall och (på några ställen
i Sierra Nevada) SequoVa giga’ntea.
California-dalen var urspr. en grässtäpp, kantad av en
buskstäppvegetation, s.k. chaparral (se d.o.),
som bekläder Sierra Nevadas förberg samt
Coast range s. om Golden gate. Produktionen
av sågade trävaror (barrträ) uppgick 1928 till
986,000 standards.
Befolkningen utgjordes 1930 av 5,040,247 vita,
368,013 mexikanare, 81,048 negrer, 56,440
japaner, 28,625 filippiner, 27,988 kineser, 19,212
indianer. K. har en större asiatisk befolkning
än någon annan stat i U.S.A. (jfr Förenta
staterna, sp. 788 ff.). Den utlandsfödda vita
befolkningen är relativt liten; den uppgick
1930 till 810,034 el. 14,3% av den totala
befolkningen. Av dem voro 107,249 (13,2%)
italienare, 101,445 (12,5%) kanadensare, 85,019
(10,5 %) engelsmän, 81,840 (10,i %) tyskar,
45,385 (5,6%) irländare, 44,047 ryssar, 41,734
svenskar, 27,803 skottar, 23,175 danskar, 22,695
portugiser. 1927 funnos i K. 123,284 judar.
1930 bodde 73,3 % av befolkningen i stad.
Huvudstad är Sacramento (93,750 inv.). De största
städerna äro Los Angeles (1,238,048), San
Francisco (634,394) och Oakland (284,063). C:a
45% av K:s hela befolkning bo i trakten av
Los Angeles, närmare 20 % omkr. San
Francisco bay. De katolska församlingarna ha det
största antalet medl. (720,803 1926), därnäst
komma de mosaiska (122,724),
metodist-(116,974), presbyterianska och
baptistförsamlingarna. 1930 var 2,6% av befolkningen
analfabeter. K. har 3 stora univ.: University of
California (statsuniv.), huvudsaki. förlagt till
— 982 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
