Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMAR
v. om slottet, där Gamla staden med sina
krokiga och smala gator, sina små stugor och stora
trädgårdar nu ligger. Läget vid öppen kust
medförde, att ett fäste (Sankt Erik) redan tidigt
måste uppföras. Urspr. låg detta ej, där slottet
senare byggdes, utan där navigationsskolan
Foto Josef Carlsson.
Från Gamla staden. I bakgrunden lasarettet.
nu ligger. Staden omgavs av en ringmur, som i
början av 1600-talet var mer än 8 m. hög och
2 m. bred samt försedd med 10 halvrunda torn.
Den sträckte sig halvcirkelformigt från en punkt
ung. mitt emot slottsvallens s.v. torn något
bortom Väslerlånggatan till Slottsfjärden strax
s. om järnvägen. Längs Slottsfjärden, dåv. K:s
hamn, sträckte sig en täml. rak och sannolikt
något lägre och svagare mur än åt landsidan.
Av det medeltida K. och dess ringmur finns
ingenting kvar ovan jord utom en mycket låg,
ett par tiotal m. lång lämning av muren strax
intill navigationsskolan. Stadens kyrka,
”bykyrkan”, låg på nuv. Gamla kyrkogården, strax
s. därom torget. Inom muren funnos ytterligare
1 el. 2 kyrkor samt ett munkkloster. Utanför
muren lågo 2 kyrkor och ett nunnekloster,
liksom munkklostret tillhörande dominikanorden.
Bykyrkan härjades vid eldsvådan 1647 men
reparerades igen och förstördes först 1678, alltså
ett tjugotal år efter stadens förflyttning till
Kvarnholmen. Orsaken till flyttningen var den,
att man under de upprepade striderna kring
slottet funnit, att det var till förfång för både
slottet och staden, att de lågo så nära varandra.
Beslut om stadens förflyttning var fattat före
eldsvådan 1647. Redan 1639 hade
generalkvartermästaren Johan Wärnschiöld börjat arbeta
på en befästnings- och stadsplan för
Kvarnholmen. 10 år senare började gator, torg och
tomter utstakas och fördelas, och ung. samtidigt
började förarbetena för befästningarna. 1657
var flyttningen i det närmaste fullbordad.
Först under senare delen av 1700-talet började
Gamla staden bebyggas på nytt.
Kvarnholmen har de för en grundlagd stad
utmärkande dragen. Inom fästningsgördeln
utstakades stadsplanen symmetriskt med breda
gator och med Stortorget placerat i centrum.
Gator och torg ha fortfarande kvar sina
ursprungliga namn; endast en ny gata har tillkommit,
näml. Strömgatan på 1880-talet.
Fältmarskalken Lars Kagg ledde arbetet vid
stadsanlägg-ningen. Fästningsverken påbörjades o. 1650
men blevo ej färdiga förrän i slutet av
1690-talet. Från början av 1680-talet ledde Erik
Dahlbergh befästningsarbetena. Dessa pågingo
tidtals även under 1700-talets förra hälft, och
på 1750-talet uppgjordes förslag att omgiva
staden med en del mindre försvarsverk vid
sundet och på öarna, men därav blev intet. På
1780-talet framlades förslag om att K. ej längre
skulle anses som fästning. 1792 indrogs
garnisonen, 1822 utdömdes fästningsverken, som
började raseras på 1860-talet. Nu återstår blott
en ringa del därav; i v. partier av bastionerna
Gustavus Magnus och Gustavus Primus (nuv.
Teatervallen) med Västerport el. Gamla
högvakten (stadens ursprungliga huvudentré) samt
vid hamnen bastionen Johannes Rex och
vallsträckningen från Larmgatan t.o.m. den vackra
stadsporten Kavaljeren el. Storbrovalvet (från
1697) vid ö. Sjögatans mynning. Av den korta
ö. vallen finnas bastionen Regeringen och en
del av muren kvar, av den n. ingenting. Urspr.
avsåg man att bebygga staden med stenhus och
Foto Josef Carlsson.
Från Kvarnholmen. Hörnet av Fiskaregatan
(t.v.) och Larmgatan.
ej med träbyggnader, och belöning utlovades till
dem, som ”byggde större och zirliga hus efter
arkitektiskt manér”. Denna plan kunde
emellertid ej helt förverkligas, utan mellan de solida
och vackra privata stenhusen uppfördes
enklare trähus. Flera av de förnäma borgarhusen
från 1600-talet finnas kvar, bl.a. ett i hörnet
av S. Lång- och ö. Sjögatan (från 1650-talet),
ett annat i hörnet av S. Lång- och
Kaggensga-tan, ett trappgavelhus vid Storgatan, det s.k.
Dahmska huset (uppfört 1666), ett av de
vackraste, vid Lilla torget, strax intill gamla
prost
— 1015 —
— 1016 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
