Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMAR
gården och länsresidenset, båda från 1660-talet,
det senare påbörjat 1674, tillbyggt flera gånger.
Av Kvarnholmens äldsta trähus finnes blott ett
kvar vid Larmgatan. 1679 nedbrunno kvarteren
v. och s. om Stortorget, 1800 kvarteren ö. om
Stortorget. Dessa senare kvarter äro i stort
sett än i dag sådana, som de blevo efter
branden, med små en- el. tvåvåningshus, som vända
gavlarna åt gatan. De offentliga byggnaderna
i den nya staden voro i allm. från början
inlagda i stadsplanen. Domkyrkan förlädes mitt
i byn, till Stortorget, påbörjades 1660, invigdes
halvfärdig 1682 av Kalmar stifts förste biskop,
Henning Schütte, men blev färdig först 1703.
Den är uppförd efter ritningar av N. Tessin d.ä.
i barockstil. Planen är ett grekiskt kors med
förlängda armar åt ö. och v. samt med ett
lan-terninkrönt torn i var och en av de 4
kors-vinklarna. Materialet är öländsk kalksten med
socklar av granit och valv av tegel; tornens
lanterniner m.m. av trä. Vid s. sidan av
Stortorget ligger rådhuset, även det ett verk av
Tessin och uppfört 1684—91 men erhöll sin
nuv. gestalt efter en eldsvåda 1731. Vid torget
ligga också stadshotellet och högre allm. lärov.;
det senare har emellertid nyligen fått nya,
ståtliga byggnader vid Fredriksskanskanalen.
Affärer och banker ligga huvudsaki. inom s.ö.
delen av Kvarnholmen.
Det moderna K. kan dateras från 1860- och
70-talen. Hamnen utbyggdes då, K. erhöll
järnvägsförbindelser, och industrien
uppblomstrade. K. hade 1800 3,253 inv., 1850 6,634, 1870
9,275, 1900 12,715, 1920 17,086. På 1870-talet
ersattes den gamla infartsvägen över Cellviken
genom Västerport (Högvakten) med en
bank-fyllnad, och åt slottssidan gjordes utfyllningar
för att bereda plats för järnvägsstation och
bangård. 1874 öppnades K.-Emmaboda
järnväg, som anknyter till linjen
Karlskrona-Växjö-Alvesta. 1876 var linjen
(K.-)Nybro-Sävsjö-ström färdig; den utsträcktes 1914 till
Nässjö. 1897 öppnades K.-Berga, 1899 K.-Torsås
järnväg. K.-Berga skär Mönsterås järnväg
(Mönsterås-Fagerhult) vid Sandbäckshult och
anknyter till Nässjö-Oskarshamns järnväg vid
Berga. På 1870-talet byggdes också broar över
till Malmerna (ö. och V., stadsdelarna n.ö.
om järnvägen) och Ängö, som därmed började
övergå från fiskläge till stadsbebyggt område.
Som nämnt började Gamla staden bebyggas
redan på 1700-talet. Där ligger länslasarettet,
uppfört 1877, tillbyggt flera gånger. Ett nytt
lasarett skall byggas s. om ålderdomshemmet.
Mellan Gamla staden och järnvägen ligger ett
under 1900-talet, med 4—5-våningshus bebyggt
område, Bremerlyckan. Senare ha nya
stadsdelar i s.v., v. och n. tillkommit. Mellan järnvägen
och slottet utbreder sig den vackra
Slottsparken, till vilken den på Stensö udde resta
Gustav Vasa-bysten flyttats, s. om slottet den
endast delvis planerade Kalmarsundsparken. Till
hugfästande av 400-årsminnet av Gustav Vasas
landstigning vid Stensö har Vasabrunnen
uppsatts på Larmtorget; skulptör N. Sjögren.
Under frihetstiden blomstrade industrien i
K. liksom i andra sv. städer upp för en kort
tid. Den nuv. industrien har huvudsaki.
tillkommit sedan milten på 1800-talet. K.
ång-kvarn är ett av de äldsta och största
industriföretagen (etabl. 1847; o. 135 arbetare). Bland
stadens övriga större industrier må nämnas:
K. verkstads a.-b. (grundat 1902, tillverkning
av järnvägs- och spårvagnar, lokomotiv m.m.,
o. 320 arbetare), Nya Margarin a.-b. Svea
(grundat 1906, oljefabrik, raffinaderi,
margarinfabrik, o. 220 arbetare), tändsticksfabrik (o. 300
arbetare), A.-b. Siefvert & Fornander (grundat
1914, tillverkning av tändsticksmaskiner, o. 125
arbetare), skeppsvarv, bryggerier, tapetfabrik
m.fl. 1930 hade K. 61 industriella anläggningar
med sammanlagt 1,774 arbetare. K. har en
betydande handel och sjöfart, är säte för flera
grosshandelsfirmor och har en egen
handelsflotta, bestående av 28 fartyg om 14,244
nettoton, varav 14 om 13,060 nettoton äro ångfartyg
(1930). K. har en mycket bra hamn med en
total kajlängd av 3,300 m., därav 640 med 6,6
m. och 1810 med över 5 m. djup. Antalet
ankomna och avgångna fartyg uppgick 1930 till
6,141 om 1,270,657 nettolon, därav 689 om
533,099 i utrikes fart. K. har
ångbålsförbindel-ser med Stockholm, Göteborg och
mellanliggande hamnstäder, flera norrländska och utländska
hamnar, bl.a. Klaipeda (Memel). Lokaltrafiken
med hamnarna vid Kalmarsund, särsk. det
mittemot K. liggande Färjestaden på Öland, är
mycket livlig. Lotsplats. K. har högre allm.
lärov., elementarlärov. för flickor,
folkskollära-rinne- och småskoleseminarium, högre
folkskola, språk- och handelsinst., teknisk yrkesskola,
navigationsskola; länslasarett, epidemisjukhus,
uppfostringsanstalt för vanartade barn
(”Fröbergska stiftelsen” på Norrgård).
Hushållningssällskapets kemiska station (grundad 1877) är
en av landets främsta i sitt slag. K. museum
inrymmes i slottet (se Kalmar slott). I K.
utgivas ”Kalmartidningen Barometern” (moderat),
”Kalmar—Kalmar läns tidning” (bondeförb.),
båda 6 gånger i veckan, samt ”Östra Småland”
(soc.), 3 gånger i veckan. Taxeringsvärde å
fas-tighetsskattepliktig jordbruksfastighet 1,903,100
kr., å annan fastighet 58,041,600 kr.; till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst: sv. a.-b.
m.fl. 1,336,940 kr., andra skattskyldiga
22,604,230 kr. (1930). — K. bildar ett pastorat
— 1017 —
— 1018 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
