Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kálnoky, Gusztáv - Kalo-Johannes - Kalombarot - Kalomel - Kalon - Kalong - Kalops - Kalori - Kalorifer - Kalorik - Kalorimeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALORIMETER
ern. 1897 livstidsmedl. av österrikiska
herrehuset. Th.
Kalo-Johannes, bysantinsk kejsare, se J
o-hannes 2).
Kalo’mbarot, se K a 1 u m b a r o t.
Ka’lomei, merkuroklorid, Hg2Cl2, vitt, tungt,
amorft pulver, olösligt i vatten. K. användes
i pulver och piller som laxerande och
urindrivande medel, varvid den samtidigt verkar
desinficerande, genom att den under
tarmpassagen långsamt omvandlas i sublimat. Det
ger åt avföringen grön färg. K. har även
använts till behandling av syfilitiska åkommor
dels i form av ströpulver, dels till insprutning,
i senare fallet uppslammad i olja, men har
i detta hänseende utträngts av andra
kvicksilverföreningar. J.H.
Kalon, se K a 11 o n.
Kalong, se Fladdermöss.
Kalo’ps (från eng. collops, plur. till collop,
köttskiva), kötträtt av benfritt oxkött i mindre
bitar, vilka brynas i smör, överströs med mjöl
samt spädas med buljong. Smaksättes med
kryddpeppar och lagerblad, som ge rätten en
säregen och stark smak. LN-y-
Kalori’, fys., enhet för värmemängd, är den
värmemängd, som åtgår för att uppvärma
mass-enheten vatten 1°. Ss. massenhet väljes vanl.
1 gr. el. 1 kg. (gram-k., cal.; kilogram-k., Cal.).
Den sålunda definierade k. är något beroende
av begynnelsetemp. Då man vid kalorimetriska
mätningar vanl. använder vatten av några
grader under rumstemp., är numera den s.k.
15°-k. brukligast, d.v.s. den värmemängd, som
förmår uppvärma 1 gr. (resp, kg.) vatten från
14,5° till 15,5° C. Andra k. äro den tidigare
använda s.k. Regnaultska k., vid vilken
begynnelsetemp. var 0° C, och den s.k. m
e-d e 1-k., som utgör Vioo av den värmemängd,
som åtgår för att uppvärma 1 gr. (resp. 1 kg.)
vatten från 0° till 100° C. N.R-e.
Kalorife’r, värmeugn för numera sällan
förekommande varmluftvärmeledning. K. består
av en vanl. kokseldad, av eldfast tegel uppförd
eldstad inom järnhölje med stor
utstrålnings-yta. Jfr Värmeledning. v.S.
KalorFk, värmelära.
Kalorime’ter, fys., en apparat för mätning
av värmemängder, bestående av ett i möjligaste
mån från sin omgivning isolerat system, vilket
tillföres värme el. från vilket värme borttages,
och den därigenom åstadkomna
tillståndsförändringen uppmätes. Vanl. iakttages härvid
temp.-förändringen, vilket ant. sker med
kvicksilvertermometrar, i sht Beckmanntermometrar, el.
med platinamotståndstermometrar el.
termoelement. Man avpassar i allm. värmetillförseln el.
-avgivelsen så, att temp.-förändringen uppgår till
1°—3°, då denna differens lätt kan uppmätas
med stor noggrannhet och inom ett så litev
temp.-intervall k:s värmekapacitet kan anses
vara konstant. Är denna känd och
temp.-förändringen bestämd, så kan den tillförda, resp,
avgivna värmemängden beräknas ss.
produkten av dessa storheter. Då det är omöjligt att
konstruera en k., som är fullst. värmeisolerad
från sin omgivning, måste vid noggrannare
mätningar en korrektion för detta
värmeutbyte anbringas. En k. av enklaste slag visas
i fig. 1. Den är en s.k. b 1 a n d n i n g s-k. ocb
består av ett tunnväggigt, utvändigt blankpo-
Fig. 1. Blandningskalorimeter. 2. Bunsens
iskalorimeter.
lerat metallkärl, placerat på några
korkspetsar inuti ett annat, på insidan blankpolerat
kärl. K. är försedd med termometer och
om-rörare. I det inre kärlet hälles vanl. vatten.
Man bestämmer k:s s.k; vattenvärde, d.v.s.
den värmemängd, som åtgår för 1°
uppvärmning av k. med termometer och omrörare
el. den vikt vatten, som absorberar en
lika stor värmemängd som k. med
termometer och omrörare. För noggrannare
mätningar användes numera Dewars kärl (se d.o.),
som ger god värmeisolering. Vid en av Nernst
och Lindemann angiven k.-typ är k.-vattnet
ersatt med ett metallblock (koppar, aluminium),
och temp.-förändringen uppmätes med
termoelement. Vid en annan form av k., den s.k.
i s o t e r m a k., hålles temp. konstant. En
sådan är i s-k., i vilken en tillförd värmemängd
kan uppmätas genom den mängd is, den förmår
smälta (Lavoisier, Laplace), el. genom
volymförändringen vid isens smältning (Bunsen). Av
Bunsens is-k. visar fig. 2 en bild. En annan
princip ligger till grund för å n g-k. (Joly,
Bunsen), vid vilken en kropp införes i ett rum,
fyllt med den mättade ångan av en vätska.
Har kroppen lägre temp. än ångan,
kondenseras på densamma en viss mängd ånga, som
uppmätes. — Med k. bestämmas bl.a.
värme-kapaciteter, smält- och ångbildningsvärmen,
och reaktionsvärmen vid kemiska processer.
— 1029 —
— 1030 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
