Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamelkår - Kamelia - Kamelott - Kamelsadel - Kamelsläktet - Kamelsäck el. kamelsadel - Kameltörne - Kamenets Podolsk - Kamenev, Leo (Rosenfeld) - Kamenskij, Nikolaj - Kamenskoje - Kamera - Kameral - Kameralexamen - Kameralist - Kamerallagfarenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMERALLAGF ARENHET
för användning i Nordafrikas ökentrakter
avsedd särsk. truppstyrka. Bj.
KameTia, Came’llia (Thea) japo’nica, den
mest kända arten av det till fam.
Ternstræ-mia’ceæ (Thea’ceæ) hörande
kinesisk-japanska växtsläktet C., är en 12—15 m. hög buske
med äggrunda, läderartade, mörkgröna blad
Kamelia, enkel.
och stora praktfulla, oskaftade, vanl. röda
blommor. K. är en ståtlig kallrumsväxt, som
odlas i en mångfald varieteter såväl i fråga om
storlek som blomfärg och oftast med fyllda
blommor. K:s frön innehålla o. 70 °/o fett, som
nyttjas dels till hårolja, dels av urmakare ss.
smörjolja. A.V-e.
Kamelo’tt, textil., se K a m 1 o 11.
Kamelsadel, textil., se Kamelsäck.
Kamelsläktet, se K a m e 1 d j u r.
Kamelsäck el. k a m e 1 s a d e 1, kvadratiska,
handvävda, mönstrade stycken i flossateknik
(se Flossa), vilka utgöra den dekorativa
yttersidan på kamelsadelväskorna. K. kom
småningom i handeln i Europa och brukades
till möbelklädslar och särsk. kuddar; numera
torde k., vävd för sitt verkliga ändamål, vara
svår att uppdriva. Imiteras stundom
maskinellt i Europa. I.
Kameltörne, se A k a s i a.
Kamene’ts PodoTsk, stad i v. Ukraina, nära
rumänska och polska gränserna; 32,051 inv.
(1926), 45 °/o judar, 38 °/o ukrainer. Socker- och
kvarnindustri; gips- och marmorbrott. Flera
undervisningsanstalter, museum, katedral från
1361. Invid staden på en höjd ligger en under
turkkrigen omstridd borg från 1300-talet. K.
var Podoliens huvudstad. M.P.
Ka’menev [-nef], Leo Borisovitj
(Rosen-feld), rysk politiker, av judisk härkomst (f.
1883), studerade teknologi, blev medl. av
socialdemokratiska partiet 1901 och från denna
tid yrkesrevolutionär. 1902 häktades han första
gången, 1908 reste han till Frankrike; 1914
skickades K. av bolsjevikpartiets
centralkommitté till Ryssland men deporterades till
Sibirien på livstid.
Befriad under
marsrevolutionen 1917,
invaldes han i
presidiet för Petrograds
sovjet, var med i
[-Brest-Litovsk-dele-gationen-]
{+Brest-Litovsk-dele-
gationen+} och blev
medl. av politiska
byrån. O. 1925 var
K. mycket
inflytelserik men blev 1926
indragen i Trotskijs
opposition mot Sta-
lin och blev dec. 1927 utesluten ur partiet. .Juni
1928 återintogs han. P.Dhl.
Ka’menskij, N i k o 1 a j Michajlovitj, rysk
militär (1776—1811), son till fältmarskalk
Michail K., deltog i Suvorovs fälttåg i Italien,
blev vid 23 års ålder generalmajor och
utmärkte sig särsk. i striderna vid Teufelsbrücke.
K. deltog även i slagen vid Austerlitz och
Preus-sisch Eilau. Han blev i mars 1808 befälhavare
över inneslutningskåren vid Sveaborg, fick i
juli befälet över de ryska huvudkrafterna och
vann med dem den avgörande segern vid
Ora-vais. Efter avslutandet av stilleståndet i
Olki-joki nedlade K. på gr. av försvagad hälsa
befälet. P.S.
Kame’nskoje, stad i mellersta Ukraina, vid
Dnjepr, 36 km. ovanför Dnjepropetrovsk;
34,150 inv. (1926). I närheten stora metallverk
(c:a 6,000 arbetare). M.P.
Ka’mera (lat. ca’mera, kammare, jfr d.o.),
se Fotografi.
KameraT (lat. camera’lis, till ca’mera,
närmast i betydelse av skatt- el. räntekammare),
som rör statens finansväsen, förvaltning o.d.
(särsk. jordegendomen); finans-, förvaltnings-.
KameraTexamen, examen, som 1800—63
kunde avläggas vid juridisk fakultet i Sverige och
medförde befogenhet att vinna inträde i
rikets kamerala ämbetsverk. Studietiden var o.
2% år. Jfr Kansliexamen. E.K.
Kamerali’st, förr den, som avlagt
kameralexamen el. hade anställning vid kameralt verk;
numera endast om den, som äger djupgående
kännedom om den kamerala rätten. Se K
a-merallagfarenhet. E.K.
KameraTlagfarenhet, sammanfattningen av
kamerala bestämmelser och författningar, samt
kännedom därom; var förr ett läroämne vid
univ., nu ersatt av finans- och förvaltningsrätt.
— Litt.: L. G. Linde, ”Sv. k.” (1852; 3 uppl.
1887). E.K.
— 1049 —
— 1050 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
