- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 14. Irland - Karlfeldt /
1057-1058

(1929-1955)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamlott, kamelott - Kamlungeträsk - Kam-maneter - Kammaradvokatfiskal - Kammarammunition - Kammararkivet - Kammardressyr - Kammarduk - Kammare - Kammarexpeditionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAMMAREXPEDITIONEN

användes förr i folkdräkter samt till
ytterplagg. Z.

Kamlungeträsk, se Kalix älv.

Kam-maneter, Cteno’phora, underprovins av
kavitetsdjuren, äro fritt simmande,
genomskinliga, tvåstråliga djur med i regel 8 flimmer-

Venusgördeln, Cestus Veneris.

plattrader, förbundna genom flimmerstrimmor
i aborala ändan med en statisk apparat, som
reglerar plattornas rörelse. Dessa, som vid
rörelsen skimra i regnbågens färger, slå
framifrån bakåt, varför k. röra sig med munnen
före. Munnen, mitt emot den statiska
apparaten, för in i ett platt svalg, som övergår i
ett centralt tarmparti, ”tratten”, från vilken
mer el. mindre talrika grenar utgå. I grenarna
under plattorna ligga könsorganen. K. äro
hermafroditer. Ofta finnas på k:s sidor
tentakler, fångstorgan, försedda med klibbceller.
Vid Sveriges västkust finnas ett par arter, bl.a.
den tentakellösa Beroe, i Medelhavet den
band-liknande venusgördeln, Cestus (C.
Ve’ne-ris), i östasiatiska hav starkt ombildade
former, erinrande om virvelmaskar. O.C-n.

Kammaradvokatfiskal, se
Kammarkollegium.

Kammarammunition, se
Kammarskjutning.

Kammararkivet, depå för Kammarkollegiets
äldre arkiv jämte främst reviderade
räkenskaper. Arkivet fick sin första organisation
genom Bengt Ingolfsson 1618—54, förestods
sedan av en särsk. kollegiets tjänsteman, länge
med titeln inspektor, men organiserades 1922
som en sektion under Riksarkivet. Beståndet
utgör c:a 14,000 hyllmeter, fördelade på
huvudlokalen vid Birger Jarlstorg (disponerad
sedan 1806) och en filial i f.d. Norra
bankohuset vid Järntorget (huvudsaki. de moderna
räkenskapsserierna). Här ingår
Kammarkollegiets äldre ämbetsarkiv, men huvudmassan
utgöres av reviderade räkenskaper, däribland
de lokala räkenskaperna, intill början av
1630-talet sammanfattade i de s.k.
landskapshand-lingarna, sedan i jordeböcker och landsböcker

med verifikationer (däribland
mantalslängder-na). Bland räkenskaper för särsk. bevillningar
märkas de för Älvsborgs lösen samt för den
centrala penningförvaltningen serierna av
riks-huvudböcker och räntekammarböcker. I K.
förvaras även räkenskaper för tull och accis,
proviant- och varuhusen, hovet, krigsmakten
m.m. samt vidare huvudmassan av de
karolinska reduktions- och räfstekommissionernas
arkiv med de under reduktionstiden upplagda,
sedan fortsatta stora dossierserierna (olika
serier av reduktions-, köpegods-,
förpantnings-och bytesakter, likvidationer). Beståndets
enhetlighet har skadats genom bristande vård,
upprepade eldsvådor (vid slottsbranden 1697,
i kungshuset 1802 och i de nuv. lokalerna 1807)
samt genom osystematiska avsöndringar, dels
till andra sv. arkiv, dels till Finland och
östersjöprovinserna. K. är dock fortfarande den
viktigaste fyndorten för all forskning i vår
ekonomiska historia och av största betydelse
jämväl för lokalhistorisk och biografisk
forskning. — Litt: J. A. Almquist, ”Den civila
lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630” (4 bd,
1917—22); Arkivsakkunnigas betänkande 1919
med ”Anteckningar rörande K:s historia och
nuv. innehåll” av S. Clason och E. Naumann.

A.M.

Kammardressyr, se Dressyr.

Kammarduk (förvrängning av ty.
Cambray-Tuch, med samma ursprung som kambrik),
textil., detsamma som batist (se d.o.).

Kammare (ytterst grek. kama’ra, valv, välvt
rum; jfr Kamera). 1) Mindre rum,
boningsrum, förvaringsrum, ofta i sammansättningen
skattkammare. I överförd betydelse ingår ordet
i namn på åtskilliga sådana verk och
myndigheter, vilkas huvudsaki. uppgift är förvaltning
av penningar el. egendom, t.ex.
drätselkammare, förmyndarkammare (jfr
Kammarkollegium). K. är i åtskilliga länder även
benämning på den ena el. båda avd. av
folkrepresentationen (första k., andra k.; deputerade-k.).

E.Spr.

2) K. betecknar bakre delen av ett eldrörs
lopp, laddningsrummet. — Löstagbar
krutkammare vid 1300—1400-talskanoner med
bakladdning (se d.o.). — Rörlig mekanismdel vid
kam-marladdningsgevär (se d.o.). R.Sbg.

3) Om hjärtats och ögats k. se resp.
Hjärta och Synorgan.

Kammarexpeditionen, benämning på två
statsexp. (se Expedition), av vilka den
ena, upprättad genom 1713 års kansliordning,
ägde bestånd 1713—19 och den andra,
tillkommen genom 1809 års kansliordning, 1809—40.
Till den förra, som genom 1719 års
kansliordning sammanslogs med Handelsexp. till In-

Uppslagsbok. XIV. ___ 1057 ___

34

Artiklar, som icke återfinnas

— 1058 —

under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 19 01:32:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-14/0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free