Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kammusslor - Kamomillblommor - Kamomillsläktet - Kamomillte, kamomillblommor - Kamos - Kamouflage - Kampagnan - Kampanien - Kampanil - Kampanj - Kampanjflagga - Kampanjsal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPANJSAL
de redan under stenkolsperioden, utan lås, med
oftast olikstora ”öron” och symmetriska,
stundom oliksidiga skal. Bland de vid västkusten
levande märkes pilgrimsmusslan, P.
ma’ximus, vars ena skal ofta användes till
servering av mellanrätter. Ett annat släkte, Lima,
med osymmetriska skal, som ej helt täcka de
mjuka delarna, bygger ett bo av byssustrådar.
Bägge släktena kunna simma genom hastigt
slutande av skalen. O.C-n.
Kamomi’llblommor, se K a m o m i 111 e.
Kamomi’llsläktet, se Sötblomsläktet.
Kamomi’llte, kamomillblommor, Flos
chamomi’llæ, de isolerade och torkade
blomkorgarna av den korgblomstriga Matrica’ria
chamomi’lla, insamlade från vild växt,
huvudsaki. i Tyskland, Holland, Ungern, Frankrike
och Italien, till ringa del även i Skandinavien.
K. innehåller 0,i—0,6 °/o mörkblå, flyktig olja,
garvämne och bitterämne. Det användes mest
i folkmedicinen som svettdrivande medel, till
gurgelvatten, som fördelande medel i
krydd-påsar m.m. J.H.
Kamos, moabiternas huvudgud, se K e m o s.
Kamouflage [-fla’f], se Camouflage.
Kampagnan [-pa’njan] (ital. campagna, slätt,
fält). 1) Campagna di Roma, se Romerska
kampagnan. — 2) Campagna felice (den
lyckliga k.), se K a m p a n i e n.
Kampa’nien, ital. Campania, landskap i s.v.
Italien, omfattande prov. Napoli, Benevento,
Avellino och Salerno; 13,508 kvkm.; 3,482,338
inv. (1931). K:s huvuddel utgöres av
Neapel-slätten, ett av flodavlagringar och vulkaniska
tuffer utfyllt sänkningsfält. över denna slätt
resa sig Flegreiska fälten och Vesuvius. Slätten
inramas av Roccamonfina, s. Kalkapenninerna
och Sorrentohalvöns berg. S. därom ligger
Sa-lernoslätten. Neapelslätten (Campagna felice)
är utomordentligt bördig och dess klimat
mycket gynnsamt. Genom K. gå här de stora
trafiklederna från Rom till Sicilien och från
Landskap i Kampanien intill Pompeji.
Neapelbukten till Apulien. På gr. av de goda
hamnförhållandena finnes här sedan gammalt
en stark kommersiell koncentration. På gr. av
alla dessa faktorer har på Neapelslätten
framvuxit Europas tätast befolkade jordbruks- och
trädgårdsbygd med 250—300, närmare Neapel
t.o.m. 1,000 inv. pr kvkm. J.F.
Kampaui’1 (ital. campani’le, till campa’na,
klocka), vanl. fristående klocktorn, som haft
Kampanilen vid S. Apollinare nuovo i
Ravenna.
till föregångare vakttornet och fyrtornet; jfr
de runda tornen vid S. Apollinare in Classe
och S. Apollinare nuovo i Ravenna. I Italien
förblev klocktornet under hela medeltiden skilt
från kyrkan, med fyrkantig el. rund grundplan.
De mest berömda äro k. vid domen i Pisa och
vid domen i Florens samt den vid San Marco
i Venedig, som störtat ned och åter uppbyggts.
I Sverige motsvaras k. av klockstaplar. —
Bilder se även Florens och F i e s o 1 e. E.W.
Kampa’nj (fra. campagne, fälttåg, fält, till lat.
campus, fält; etymologiskt samma ord som
champagne och Kampanien), fälttåg; i överförd
bemärkelse, t.ex. valkampanj; säsong (för
arbetet vid sockerfabriker, brännerier o.d.).
Kampa’njflagga, äldre tiders benämning på
den flagga, som vid strid fördes, ofta
fastspi-kad, på en akterut upprest spira, k o m p a n
s-flaggstocken. K. motsvarade nuv.
örlogs-flaggan. H.S-k.
Kampa’njsal, officerarnas samlingsrum i
övre, aktra delen av de seglande örlogsskeppen.
— 1065 —
— 1066 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
