Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaniner - Kaninraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANINER
Vilda kaniner, Oryctolagns cuniculus. Efter
Cornish.
blinda och nakna. Dess urspr. hemvist är
Medelhavsländerna, varifrån den spritt sig norrut
och införts i Sverige, där den i Skåne förorsakar
stora skador. Från vildkaninen härstammar
tamkaninen (se nedan), som förvildad
förekommer i alla världsdelar. — Mellan hare
och kanin förekomma sannolikt icke bastarder,
och enl. undersökningar av japanerna Jamane
och Egashira samt engelsmannen Hammond
kan man ej ens på artificiell vägg befrukta
kaninhonor med spermier av hare.
Kaninraser. Någon vetenskaplig indelning av
tamkaninens talrika raser finnes icke.
I praktiken skiljer man i allm. mellan k ö
1t-och pälsraser, men gränsen mellan dessa
båda grupper dragés godtyckligt. Utan
tillfredsställande resultat har man sökt indela
raserna i grupper efter deras geografiska
utbredning, efter djurens kroppsbyggnad, storlek
och färg samt efter deras
släktskapsförhållanden. Mest storvuxen av alla raser är
Belgisk jätte, vars levande vikt är 5%—9 kg.
Pälsen bör vara grå men är ofta blå, svart el.
gul. I Sverige är rasen icke särdeles eftersökt.
Mera omtyckt är Vit 1 a n t k a n i n, en
kors-ningsprodukt av Belgisk jätte och Dansk
lant-kanin. Den är snabbvuxen och utmärkt både
som päls- och köttdjur. Pälsen är vit, mjuk
och tät. Den vita färgen är fördelaktig vid
färgning, och skinnen kunna också användas
i naturligt skick. Levande vikt 3%—5 kg.
Populär är även Stora silverkaninen.
Ungarna födas svarta och få först efter två
hårfällningar vid ung. 5 mån. ålder silvergrå
färg. Hårets underfärg bör vara mörkt
blå-grå, medan spetsarna och enstaka hela hår
ha silverfärg. Rasen är urspr. fransk och har
uppkommit genom korsning av Lilla silver och
Fransk lantkanin. Störst betydelse har Stora
silver som pälsdjur. Den täta, vackra fällen
användes såväl i sitt naturliga skick som
färgad för imitation. Rasen är snabbvuxen och
köttet välsmakande. Levande vikt 4—5 kg.
Till de storväxta höra även två snarlika’ raser
Blå Wiener och Blå Beveren,
vilken sistn. fått sitt namn efter orten Beveren
i Belgien och blivit ganska spridd i
Skandinavien. I sina hemland äro Fransk vädur
och Engelsk vädur mycket omtyckta.
De ha stora, nedhängande öron och ett par
små upphöjningar på skallen, som därför
påminner om ett vädurshuvud. Den mest
omdiskuterade av de medelstora raserna är C a
s-t o r r e x, som en tid var på modet men
snart miste sin popularitet. Sitt namn
”Bäverkungen” har rasen fått av sin förste
odlare, Abbé Gillet. Vid ärftlighetsförsök har
Castor rex varit ett omtyckt objekt, särsk. i
Tyskland. Man har konstaterat, att den svaga
konstitutionen ej beror på inavel utan är en
raskaraktär. Erfarenheten har visat, att rasen
ofta drabbas av ofruktsamhet, rakitis och
bröstsjukdomar. Allt större terräng vinner
däremot Angorakaninen, vilken
kännetecknas av den långhåriga, mjuka ullen, som
kan nå en längd av 18 cm. Färgen bör vara
vit, men det finns även svarta, gula, blå och
grå Angorakaniner. Pälsen kräver omsorgsfull
vård men betalas högt, då den fått stor
användning i garn- och vävnadsindustrier samt
vid hattfabrikationen. Levande vikt 2%—4 kg.
Rasen är gammal och härstamningen outredd.
Det påstås, att den urspr. kommit från Mindre
Asien, men sannolikt har den genom mutation
uppkommit i England. För pälsens skull odlas
även Chinchilla, vars färg är förvillande
lik ullråttans (se Chinchilla), vilkens
skinn värderas högt och därför är tacksamt
att imitera. Färgen är askgrå med svart
schattering. Pigmentet i varje hårstrå är fördelat i
zoner av olika färgstyrka. Rasen räknas icke
som ren, om öronen äro nedhängande el.
pälsen har vita fläckar. Fastän pälsvärdet
sjunkit, sedan färgningsindustrien utvecklats, står
sig Chinchilla bra i konkurrensen tack vare sitt
fasta, fintrådiga och välsmakande kött.
Levande vikt 2—3 kg. Samma siffror gälla för
Alaskakaninen, berömd för sin intensivt
svarta päls, som påminner om Alaskarävens
och även i glans och mjukhet kan tävla med
denna. Rasen är härdig och fruktsam. Den
passar vårt klimat liksom B 1 a c k-a n d-t a n,
en korsningsprodukt av en gammal engelsk
ras och den s.k. harkaninen. Rasen har en
säregen mörkbrun färgteckning. Den är lätt
att känna igen, i likhet med den
Holländska kaninen, som har skäckig päls. Av
medelstora k., vilka blivit stamboksförda i Sve
rige, kunna även nämnas:
Havannakani-nen, som har vacker chokladbrun päls och
— 1091 —
— 1092 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
