- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 14. Irland - Karlfeldt /
1089-1090

(1929-1955)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kangasala - Kaninavel - Knaninavelsföreningar - Kaniner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KANINER

Flygbild från Kangasala.

skall vara rengjord och försedd med mjukt
strö. Dräktighetstiden är c:a 30 dygn.
Ungarna, som födas blinda och nakna, äro vanl.
4 å 8 till antalet, övertaliga svaga individer
dödas, så att modern kan ge de övriga
tillräcklig näring. Extra foder bör hon få efter
halva dräktighetstidens förlopp och under
di-givningen, som helst utsträckes till 8 veckor.
Första året honan användes är det nog att
låta henne yngla 2 å 3 gånger, men sedan
orkar hon med 4 kullar om året. Jämnast
blir fördelningen, om betäckning sker var 3:e
mån., t.ex. med början efter hårfällningen i
jan. Vill man hellre förlägga kullarna till
våren och sommaren, då ungarna fortare kunna
avvänjas tack vare friskt grönfoder, låter man
honan yngla varannan mån., t.ex. med början
i mitten av mars. I vanliga fall är hon
moderlig och gör redet varmt och mjukt för den
väntade avkomman. Under senare hälften av
dräktighetstiden bör hon få vara i fred för
föregående kull. När avkomman nått 3—4
mån. ålder, skiljas könen åt, och när de visa
osämja, få djuren var sin bur. Se
Kanin-avelsföreningar och
Kaninskötsel. H.Fqt.

Kaninavelsföreningar, sammanslutningar med
uppgift att främja kaninskötseln, ha sedan

Uppslagsbok. XIV. ___ 1089 __
35

Artiklar, som icke återfinnas

länge funnits i de flesta kulturländer. På ett
möte i Malmö 1919 bildades Sveriges k:s
centralförbund, varvid 57 lokala k. med
sammanlagt c:a 3,950 medl. representerades genom
ombud. 1930 ändrades förbundets namn till
Sveriges k:s riksförbund. Berättigad att ansluta
sig till denna organisation äro dels
länsför-eningar, dels enskilda personer, bosatta inom
län, där länsförening ej finnes. Under 1932
funnos 13 länsföreningar och inom dessa ett
stort antal lokala föreningar, av vilka de, som
ha sitt säte i Malmö och Landskrona, visat
stor livaktighet. Sveriges k. samarbeta med
Norges Kaninavelsforbund och Föreningen til
Kaninavlens Fremme i Danmark. H.Fqt.

Kaniner (ytterst lat. cuni’culus), ett släkte av
fam. hardjur, representeras i Sverige av
vildkaninen (Orycto’lagus cunVculus). Denna
är lätt att känna igen på färgen, som på
undersidan är ljus men ovan finspräcklig i svart
och gulbrunt. Karakteristisk är en stor, rödbrun
fläck i nacken och en smal, svart kant vid
spetsen av örat. Bakbenen äro längre än
fram-benen, men relativt kortare än hos haren. I
likhet med denna har kaninen kort,
uppåtböjd och hårig svans, långa öron och stora
ögon. Vildkaninen, som är ganska liten och
mycket livlig, lever i jordhålor. Ungarna födas

— 1090 —

under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 19 01:32:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-14/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free