Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kantemir, Antioch - Kantharidin - Kantharos - Kantian - Kantilj - Kantin - Kant-Laplaces nebularhypotes - Kantmaskin - Kantnålar - Kanton (Kina)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANTHARIDIN
Han förvärvade en för sin tid sällsynt
bildning och blev Rysslands förste verkligt litteräre
förf. Från 1731 till sin död var han ss.
diplomat anställd i London och Paris. Han
efterlämnade bortåt ett 10-tal ”satirer”, förf. 1729
—39, vilka i original publicerades först 1762
(en fransk tolkning utkom dock 1750). Då de
blevo kända i Ryssland, voro dessa dikters
språk och meter (ett blott stavelseräknande
versmått) redan antikverade. Deras inflytande
på den litterära utvecklingen blev därför
mindre, än eljest skulle ha varit fallet. Den
satiriska udden var riktad mot tidens
bakåtsträ-vare, förfuskarna av Peter den stores verk.
K:s skildringar ur livet äro utförda med en
medveten artistisk realism. K. skrev även oden
och fabler men av ringare betydelse. Hans
saml. verk äro utg. 1867—68. Agr.
Kantharidi’n, se K a n t a r i d i n.
Ka’ntharos (grek.), forngrekiskt dryckeskärl,
ett slags pokal med 2 lodräta, högt svängda
Kantharos från Beotien. München.
grepar, ofta attribut för vinguden Dionysos
med följeslagare (se pl. vid Dionysos). H.Sj.
Kantia’n, anhängare av I. Kant (se denne).
— Kantianism, till Kants filosofi ansluten
åskådning. Jfr Nykantianism.
Kanti’lj, smal tvinnad guld- el. silvertråd för
broderier; även ett slags silkessnodd.
Kanti’n (ital. canti’na), flaskfoder, fältflaska;
låda med servis samt (viss reserv av) mat- och
dricksvaror för fältbruk el. resa.
Kant-Laplaces nebula’rhypotes, se K o s m
o-g o n i.
Kantmaskin, se
Bleckvarutillverkning.
Kantnålar, Syngna’thus, tillhöra gruppen
Syngnathifo’rmes bland benfiskarna, skilja sig
från det närstående havsnålsläktet (se d.o.)
ge
nom fullt utbildade bröst-, anal- och
stjärtfenor samt framtill 7-, baktill 4-kantig kropp. De
förflytta sig huvudsaki. genom rörelser av
ryggfenan. Äggen avsättas i fickor på undersidan
av hannens stjärt, som är försedd med två
längsveck, vilka efter äggavsättningen klibba
samman, utmed de fria kanterna bildande ett
skyddsrum. Äggen äro avstängda från
havsvattnet och erhålla syre från den blodrika
vävnad, vari de sitta. När ynglet är fullt
utvecklat, skiljas veckens kanter åt, och ynglet
kommer ut. K. ha stor utbredning i haven;
i sv. vatten 3 arter, s t o r a k., S. acus, 1 i 11 a k.,
S. rostella’tus, och brednäbbade k., S.
(Siphono’stoma) typhle, alla till färgen
gulbruna—grönaktiga. N.R-n.
Kanton, port. Canton (förvrängning av kin.
Kuang-tung), officiellt sedan 1914 Fan-ngü,
huvudstad i kinesiska prov. Kuang-tung och s.
Kinas största stad; 812,241 inv. (1929). K.
ligger i n. kanten av en småkuperad sänka, vilken
som en med klippöar översållad vik skär in i
s.ö. Kinas bergland. I denna vik utfalla Tung-,
Pei- och Si-kiang och ha fyllt dess n. och v. del
med ett 8,000 kvkm. stort delta. Staden ligger
i det av talrika flodarmar genomskurna
deltats n. kant på ö. sidan av Chu- el. Chun-kiang
(K.- el. Pärlfloden) vid foten av Pakuanshan
(356 m.ö.h.), 150 km. från havet. Genom sitt
läge behärskar K. hela trafiken på de 3 nämnda
floderna, som äro s. Kinas förnämsta
handelsvägar. Tung-kiang förbinder K. med den s.
delen av prov. Fukien. Si-kiang är den viktigaste
trafikleden i s. Kina och för ända upp mot
gränstrakterna mot Yünnan, och längs
Pei-kiang går den urgamla väg, som över
Mei-ling-passet förbinder s. Kina och
Yang-tsi-kiang-da-len. Deltat och det omgivande fastlandet är
bördigt. Ofta tages 3 skördar om året.
Landsbygden producerar särsk. läkemedel, ingefära
och te, som förädlas i K. och utskeppas
därifrån. Staden var ända till för kort tid sedan
omgiven av höga tegelmurar, och inom denna
omkrets av knappa 16 km. levde nära 700,000
människor. Gatorna voro smutsiga, krokiga
och högst 2 m. breda, och husen skyddades mot
flodernas högvatten genom jordvallar. Staden
delades i 2 hälfter av en hög mur. Under
senaste decenniet har dock K. moderniserats. De
gamla stadsmurarna ha lämnat plats för raka,
breda gator, som medge bil- och spårvägstrafik.
De viktigaste affärsgatorna ha breddats, genom
att flera tusen hus rivits. Blott i de gamla
affärskvarterens inre delar, på sidan om de
stora huvudgatorna har den gamla måleriska
stadsbilden ännu delvis bibehållit sig med gator
blott avsedda för fotgängare och bärstolar.
Utanför den gamla staden ligga en rad första*
— 1127 —
— 1128 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
