Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kantarell - Kantaridin - Kantat - Kantblommor - Kantblädning - Kantdike - Kantele - Kanteletar - Kantemir, Antioch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANTEMIR
Vanlig kantarell, Cantharellus cibarius.
oregelbunden, ojämn el. krusig, köttig hatt utan
ring, upprepat gaffelgreniga, på foten
nedlöpande lameller och vitt el. gulaktigt sporpulver.
K. har i färskt tillstånd besk el. pepparartad
smak och är en av våra bästa malsvampar.
— Till släktet C., som i Sverige räknar 6—7
arter, hör även den b r a n d g u 1 a k., C.
auran-ti’acus, som har orangeröd färg, tunn, flat,
luden hatt och tätare sittande lameller. Som
matsvamp är den mindervärdig. O.Gz.
Kantaridi’n, C10H1204, den verksamma
beståndsdelen i spansk fluga, en vit kristallinisk
kropp, anhydrid till den i fritt tillstånd ej
kända kanlaridinsyran. K. är en intensivt
verkande substans, som redan i en mängd av
0,i mgr. löst i olja åstadkommer rodnad och
biåsbildning på huden. Har ej ss. sådant
någon medicinsk användning utan endast i form
av beredningar, hållande spansk fluga (se d.o.
och Insektgifter). J.H.
Kanta’t (ital. canta’ta, av lat. canta’re,
sjunga), mus., urspr. (o. 1600) beteckning för
en cykel av recilativiska solosånger (senare
uppblandade med arior) av lyrisk-kontemplativ,
stundom halvt dramatisk art, beräknad att
föredragas i hemmet, i adelns gemak o.d. Stilen
följde den äldsta operans stil i dess växlande
faser; ackompanjemanget utfördes å luta el.
piano, senare flera soloinstrument. Formen
överfördes till kyrkomusik (cantata da camera,
cantata da chiesa), i Tyskland dock först efter
c:a 1700, då J. S. Bach bragte den tyska
kyrko-k. till sin fulländning. Korsatser och
orgelackompanjemang voro här upptagna i k., vars
kärna nu var den protestantiska koralen. Efter
1750 övergick k. till att beteckna en allmän
fest- och tillfällighetsmusik för kör, soli och
orkester; hos romantikerna även en
konsertform med liknande besättning. E.A.
Litt.hist., dikt, som bildar den sjungna texten
till ovannämnda k. Dess användning som
festinslag bestämmer det pompösa, didaktiska
innehållet. I sv. litteratur ha k. av betydande
värde diktats av bl.a. J. H. Kellgren (”Kantat
1789”), V. Rydberg (”Kantat vid
jubelfestpro-motionen i Uppsala 1877”) och G. M.
Silfver-stolpe (”Kantat vid Uppsala universitets
450-årsjubileum 1927”). G. A-m.
Kantblommor, kallas de ytterst i en
blomkorg (då även strålblommor) el. en blomkvast
sittande blommorna, vilka till storlek och ofta
också till form och färg äro olika de inre.
K:s huvudsaki. uppgift är att göra
blomställningarna lätt synliga för insekter, vilka söka
honung och som därvid förmedla pollinationen
(se d.o.). A.V-e.
Kantblädning, skogsbr., se Föryngring
s-huggning.
Kantdike, se B a c k d i k e.
Ka’ntele, mus., gammalt finskt
knäppinstrument av ciltratyp, besjunget i ”Kaleva la” och
ännu spelat i
Finland; nära besläktat
med ryska gusli (se
G u s 1 e). K. hade
urspr. 5 strängar,
sedan flera; de
moderna k. ha ända till 40.
D.F.
Ka’nteletar (fi.,
”harpans mö”), en
av E. Lönnrot (se
denne) 1840 utg.
saml. finska
folkdikter av stor lyrisk
skönhet. Jämte
”Ka-levala” betraktas den
av finnarna som den
folkliga grunden till
deras litteratur. Den
består huvudsaki. av
lyriska sånger men
innehåller även
ballader, legender och
besvärjelsesånger,
alla på finsk runme-
ter (se K a le v ala). — Spridda sånger övers,
av R. Hertzberg (”Finska toner”, 1873) och L.
Saxén (”Ur den finska sången”, 1891—92).
Tysk övers, av H. Paul (1882). S.L-d.
Kantemi’r, A n t i o c h Dmitrijevitj, furste,
rysk förf., diplomat (1708—44). F. i Moldau
och son till en hospodar, som 1711 gick i tsar
Peters tjänst, kom K. som barn till Ryssland.
Kantele. Nordiska
museet.
— 1125 —
— 1126 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
