Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kantor - Kantorp - Kantra - Kantschil - Kantuschuk, kantschu - Kant-Studien - Kantsåg, Kantverk - Kanuri - Kanvas - Kanyl - Kaolin, kaolit, porslinslera - Kaolinit - Kaos - Kaotisk - Kaouar, Kauar - Kap - Kapa - Kapabel - Kapacitet - Kaparbrev, Kapare - Kap Blanco - Kap Bojador
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANTORP
ten. Inom den protestantiska kyrkan
sammanföll fr.o.m. 1600-talet, åtm. i mindre
församlingar, där kören försvunnit, k.-sysslan oftast
med klockarens, skollärarens och sedermera,
då orglar kommo i mera allmänt bruk, med
organistens. Den har emellertid under senare
tid återupprättats i större församlingar, och
dess innehavare måste ha avlagt den s.k.
kyr-kosångarexamen (inrättad 1881). Tillsättningen
sker efter samma principer, som gälla organist
och klockare. G.M.
Kantorp, järngruvor med anriknings- och
sintringsverk, Sköldinge s:n, Södermanlands
län. Ha brutits sedan 1860-talet. De tillhöra
nu Boxholms a.-b. efter att förut ha tillhört
A.-b. Kantorps malmfält. J.L-n.
Kantra säges en farkost göra, då den vid
stor krängning ej längre innehar positiv
stabilitet, d.v.s. då den saknar förmåga att återgå
till upprätt läge. K. användes även dels för
betecknande av plötsligt inträdande större
förändring i vindriktning, dels för angivande av
att tidvattensström ändrar riktning. T.Hrn.
Kantschi’1, ett släkte dvärgmyskdjur (se
d.o.).
Kantschuk, kantschu, (av turk,
ursprung), kort flätad ryttarpiska, vanlig bl.a.
hos slaverna.
Kant-Studien [-fto’-], i Berlin utkommande
filosofisk tidskr., grundad 1896 och till 1917
ledd av H. Vaihinger, nu utg. av P. Menzer
och A. Liebert, sedan 1904 även organ för det
likaledes av Vaihinger skapade
Kantgesell-schaft. Den vid slutet av 1932 i 37 bd
föreliggande tidskr. vill tjäna filosofisk forskning
i allm. utan avseende på riktning, och icke
blott en ev. ”kantianism” (se d.o.). E.v.A.
Kantsåg, Kantverk, se S å g n i n g.
Kanu’ri, sudannegerfolk s. och s.v. om
Tsad-sjön i Bornu, där de bilda befolkningens
huvudmassa, och i Kanem. Deras antal torde
utgöra 3% mill. De äro ej rena negrer utan
uppblandade med trol. hamitiskt blod, om
också typen är grövre än t.ex. hausas, vilka de
ej heller nått i kultur. Städerna äro urspr.,
liksom de nyssnämndas, omgivna av lermurar
med försvarstorn. Rytteriet använde fordom i
strid ett slags vaddpansar. Se Bornu. G.B-r.
Kanvas, se K a n f a s.
Kany’l (fra. canule, till canne, rör), med.,
rör av metall, glas el. gummi, vilket användes
för att avleda vätskor, därigenom att k.
in-bindes i körtlars utförselgångar, i tarm o.s.v.
K. kan även instickas i blodkärl för
uttapp-ning av blod el. för studiet av blodtrycket vid
vivisektoriska experiment. För uttömning av
vätskeansamlingar i lungsäck och bukhåla
an
— 1131 —
vändes en särsk. modifikation, troakar (se
d.o.). Wk.
Kaoli’n, kaolit, porslinslera, är en
mineralsub tans med kem. sammansättningen
A12O3.2SiO2.2H2O, bildad av fältspat och
fält-spathaltiga bergarter under upplösning av
alka-lier och alkaliska jordar och upptagande av
vatten. K. är en plastisk massa, mer el. mindre
kristallinisk, vit, gul- el. grönaktig. På gr. av
dess eldfasthet och plasticitet användes k. för
olika keramiska produkter, såväl porslin som
grövre eldfasta varor samt ss. fyllmassa i
pappersfabrikationen. Fyndigheter av k. finnas
mångenstädes; tidigast är k. känd från Kina
(därav eng. namnet China clay)-, därjämte må
nämnas Cornwall, Böhmen, Bornholm och n.ö.
Skåne (se Skåne, geologi). K.A.G.
Kaolini’t är eg. den rena
omvandlingsprodukten av fältspat som mineral betraktad,
medan en omvandlad bergart, som är tekniskt
användbar, en råkaolin, ofta kallas enbart kaolin
(se d.o.). K.A.G.
Ka’os (grek. Chaos, eg.: gap), oordnad massa;
vild oordning, virrvarr. I den grekiska
kosmo-gonien den oordnade materien, ur vilken den
ordnade världen, kosmos, uppstått. Jfr G i
n-nungagap. E.H.
Kaotisk (jfr Kaos), oordnad, oredig,
förvirrad.
Kaouar [kaoa’r], K a u a r, grupp av oaser i
Sahara, i ö. Franska Västafrika, 580 km. n. om
Tsadsjön, vid karavanvägen från denna till
Fezzan. K. ligger i en 80 km. lång dal, 300—
450 m.ö.h. Den viktigaste oasen är Bilma. C:a
6,000 inv., tillhörande tibbustammen. O.P.
Kap (fra. cap, eng. cape, ital. capo, spa. och
port, cabo, av lat. caput, huvud), en i havet
utskjutande udde. — Ang. de namn på kap,
vilka ej återfinnas ss. uppslagsord av typen
Kap Hoorn, se egennamnen A g u 1 h a s,
T j e 1 j u s k i n etc.
Kapa. 1) Hugga, såga el. skära av. — 2)
Uppbringa fartyg under sjökrig, se K a peri.
Kapa’bel (fra. capable, till lat. ca’pere, taga,
fånga), i stånd till, duglig, skicklig.
Kapacite’t (fra. capacite), förmåga,
duglighet; person med framstående förmåga el.
duglighet; förmåga att rymma något, att upptaga
något i sig, t.ex. k r a n i a 1-k., huvudskålens
rymd, lungornas vitala k., den
luftmängd, som efter djupaste inandning kan
utandas, elektrisk k. (se d.o. och
Elektrisk ackumulator, sp. 286).
Kaparbrev, Kapare, se K a p e r i.
Kap Blanco, udde vid Rio de Oros sydgräns,
se kartan vid Franska Västafrika.
Kap Bojado’r, udde på Rio de Oros kust,
Afrika, 26°6’ n. br. och 14°29’ v. Igd.
— 1132 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
