Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapplöpning - Kapprocksrevers - Kapprodd - Kappsegling - Kappsejsa - Kappsläde - Kapriciös - Kaprifikation - Kaprifol, kaprifolium - Kaprifoliacéer - Kaprinsyra - Kapriol - Kapris (krydda) - Kapris (nyck) - Kaprisväxter - Kapronsyra - Kaprubin - Kaprylsyra - Kapsejsa - Kapsel - Kapselblåsmaskin - Kapselpump - Kapsicin - Kapson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPSON
1,828,793 kr., varav staten erhöll 135,757 kr. Ang.
k. med körda hästar se Travtävling. S.C-r.
Kapprocksrevers, vardaglig benämning på
omslagsrevers (se d.o.).
Kapprodd, se Rodd.
Kappsegling, se Segling.
Kappsejsa, se K a p s e j s a.
Kappsläde, se Släde.
Kapriciö’s [vanl. -jo’s] (fra. capricieux-, se
Kapris), nyckfull, ombytlig, egensinnig.
Kaprifikation [-fo’n], ett förfarande för
åstadkommande av pollination hos odlade
fikonträd. Se F i c u s, sp. 326, och F i k o
n-s t e k 1 a r, sp. 350. O.Gz.
Kaprifo’1, kaprifolium, bot., se T r
y-släktet.
Kaprifoliacéer, se Tryväxter.
Kapri’nsyra, C9H10COOH, fast fettsyra,
förekommer som glycerinester i smör och
kokosnötolja samt som amylester i finkelolja. Lj.
Kaprio’1 (fra. capriole, eg.: bocksprång, till
lat. caper, bock), se Capriole.
Ka’pris, en sedan uråldriga tider mycket an
vänd krydda, erhålles av blomknopparna av
kaprisbusken (se Capparidaceæ), vilka
avplockas, när de äro stora som pepparkorn
el. små ärter, torkas och behandlas med ättika
och salt. K. förekommer i handeln i olika
kvaliteter; riktigt god sådan utgöres av små, runda,
hårda knoppar med kvarsitlande stjälkdel och
olivgrön färg. A.V-e.
Kapri’s (fra. caprice, egensinne, av ital.
cap-riccio, ej ss. vanl. antagits till capra, get, ulan
urspr. sammansatt av capo, huvud, och riccio,
igelkott, piggsvin, alltså eg.: huvud, på vilket
håret reser sig som piggarna på en igelkott
o.d.) nyck, plötsligt infall. E.H.
Ka’prisväxter, fam. Capparida’ceæ (se d.o.).
Kapro’nsyra, C5H11COOH, fettsyra,
förekommer som glycerinester i smör och
kokosnötolja, bildas jämte smörsyra vid
smörsyrejäs-ning. Lj.
Kaprubi’n, miner., se G r a n a t, sp. 709.
Kapry’lsyra, C7H15COOH, fettsyra,
förekommer som glycerinester i flera fettämnen och
oljor samt som etylester i vinfinkelolja. Lj.
Kapse’jsa (eng. capsize), välla omkull,
kantra (om fartyg); i överförd bemärkelse: göra
konkurs.
Kapsel (lat. ca’psula, dimin. till capsa, låda,
förvaringsrum), beteckning på åtskilliga
föremål, i vilka något ligger inneslutet, hölje, fodral.
— Bot., se F r u k t, sp. 439. — Med. Benämning
å lösligt och smakfritt gelatinhölje kring vissa
medikament för att underlätta deras
nedsväljande. I vissa fall önskar man att dylika
gela-tin-k. skola lösa sig först sedan de kommit ned
i tunntarmen; k. för detta ändamål äro
härda
de i formalin och benämnas tunntarms-k. el
gelodurat-k. J.H
Kapselblåsmaskin, roterande biåsmaskin (se
d.o.), i vilken den vanliga luftpumpens
fram-och återgående kolv ersatts med en el. flera
roterande kroppar (”kolvar”). Amerikanen
Root utställde på Parisutst. 1867 den första
biåsmaskinen av denna typ. En mångfald
variationer av denna konstruktion ha sedermera
utförts. Fig. visar en urspr. typ med två kol-
Kapselblåsmaskin.
var. Dessa rotera åt var sitt håll och täta hela
tiden mot husets el. ”kapselns” vägg och mot
varandra. För att uppfylla det senare
villkoret är tvärsnittet av de båda långsträckta
kolvarna av sådan form, att dessa rulla på
varandra ss. två kuggar i en kuggväxel. Luften,
som inkommer genom inloppet på maskinens
undersida, transporteras av kolvarna till
översidan el. tryckrummet och komprimeras
därvid till det i tryckledningen rådande trycket.
Maskinen gör flera hundra varv pr min., men
på gr. av att läckningen ökas hastigt med
trycket, kan den icke användas för tryck högre
än c:a 0,2 atm. övertryck. På gr. av sin
enkelhet och prisbillighet ha k. funnit ganska stor
användning, bl.a. i gjuterier, där blott lågt
kompressionstryck erfordras. v S.
Kapselpump, se Kapselblåsmaskin.
KapsicFn, alkaloidliknande ämne, som
förekommer i Ca’ psicum-arter (spansk peppar).
Ämnets kemiska egenskaper äro ej närmare kända.
Wk.
Kapso’n (ytterst ital. cavezzone,
förstorings-form till cavezza, grimma, till lat. caput, huvud;
ty. Kappzaun beror på ombildning), särsk.
konstruerad grimma med järnbeslag å främre
hälften av nosremmen. På nosremmens främre del
— 1157 —
— 1158 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
