Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapsyl - Kapsåg - Kap Tarifa el. Punta Marroqui - Kapten - Kapten Gulliver - Kaptenlöjtnant - Kapten Puff - Kapteyn, Jacobus Cornelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPSÄG
Kapsel), liten huv eller kapsel, flaskhylsa
av bladmetall (brukad för att hindra
lufttillträde).
Kapsåg, se S å g n i n g.
Kap Tari’fa el.t Punta M a r r o q u i,
Europas sydligaste udde 36° n. br. och 5°31’
v. Igd.
Kapte’n (fra. capitaine, mlat. capita’neus, till
lat. caput, huvud, alltså eg., etymol. ung.
lik-betydande med chef, hövding, ty.
Haupt-mann). 1) Inom armén högsta
kompani-officersgraden (närmast över löjtnant) vid alla
sv. truppslag utom kav., där motsvarande grad
är ryttmästare (se d.o.). K.-graden är vanl.
förenad med befattningen ss. reg.-kvartermästare
el. med chefskap för kompani, batteri el.
motsvarande förband; k. är därigenom den högsta
chef, som ständigt står i omedelbar kontakt
med truppen. — Titeln k. är gammal och
har allestädes varit förenad med
chefskapet över den viktigaste, lägre enheten vid
inf. och tidigare även kav. Såväl i Sverige
som annorstädes ha förr funnits
kaptenlöjtnanter och stabskaptener, vilka
befäls-grader varit i rang ställda mellan k. och
löjtnant. E.O.B.
2) Inom Flottan och
Kustartilleriet officer med tjänsteställning närmast över
löjtnant; tjänstgör ss. chef el. förbandschef för
lätta fartyg och ubåtar, sekond, art.-officer el.
navigeringsofficer å pansarskepp, batterichef,
kompanichef m.m. H.S-k.
3) Inom handelsflottan benämnas
befälhavare (se d.o.) k. enl. den internationellt
vedertagna engelska benämningen captain för
varje befälhavare å såväl örlogs- som
handelsfartyg. H.S-k.
4) Officersgrad inom frälsningsarmén,
stabs-k. i rang mellan major och kommendant,
k. bland fältofficerarna, d.v.s. stationerad vid
en kår, i rang över löjtnant, ofta ledare för
kåren. S.N.
5) Befälhavare för tävlande lag i idrott.
Han representerar sitt lag och bär ansvaret för
detsamma.
Kapten Gulliver, pseud. för P. E. Bergstrand
(se denne).
Kaptenlöjtnant, se Kapten.
Kapten Puff, skämttidn., utg. i Stockholm
1856—65 och 1872—74 av K. H. Rydberg, med
namnet hämtat från en komedi av O. Kexel.
Den vände sig särsk. mot Sveriges anslutning
till västmakterna under Krimkriget och
regeringens skandinavistiska politik. Bl.a.
medarbetade L. J. Hierta, K. af Kullberg och C. A.
Adlersparre. H.E.
Kapteyn [-teln], Jacobus Cornelius,
holländsk astronom (1851—1922), observatör
vid observatoriet i Leiden 1875, prof, vid
Gro-ningens univ. 1878.
Groningen ägde ej
något astronomiskt
observatorium, och
K:s första strävan
gick ut på att få ett
sådant till stånd, men
utan att lyckas. Han
måste därför inrikta
sig på att bearbeta
observationsmaterial
från andra
observato-rier, och på detta
område fann K. sitt
rätta arbetsfält. Han skapade en inst.,
Gro-ningens astronomiska laboratorium
(numera K.a.l.), från vilken under hans ledning
utgått en rad betydelsefulla arbeten. K:s första
stora verk var ”Cape Photographic
Durchmus-terung” (C.P.D.; 1886—99), innehållande
koor-dinater och fotografiska magnituder för o.
455,000 stjärnor på s. stjärnhimlen mellan
—19° deklination och s. himmelspolen.
Arbetet, som är en motsvarighet till ”Bonner
Durch-musterung” (se d.o.), grundar sig på
uppmätning och reduktion av fotografiska plåtar,
tagna vid Kapobservatoriet under Gills (se
denne) ledning. Genom detta arbete
leddes K. in på det problem, som blev det
centrala för honom, näml, stjärnornas fördelning
i rymden. För att lösa detta skaffade K. först
ett omfattande observationsmaterial av
paralla xer, egenrörelser och magnituder och
utarbetade nya metoder för att ur dessa data
bestämma stjärnsystemets utsträckning och form.
I sin sista avh. ”First attempt at a theory of
the arrangement and motion of the sidereal
system” (1922) samlade han sina resultat och
försökte giva en dynamisk förklaring av
stjärnsystemet. 1904 publicerade K. en viktig
upptäckt rörande stjärnornas rörelser. Dittills
hade man antagit, att det ej existerar någon
lagbundenhet hos dessa, men K. påvisade, att
stjärnorna företrädesvis rörde sig i två
diametralt motsatta riktningar, och antog, att
stjärnorna i vår omgivning bildade två
stjärnström-mar, som rörde sig åt motsatta håll (K:s
två-strömshypotes). — K. insåg redan tidigt, att
den största svårigheten vid utforskandet av
stjärnsystemets byggnad var bristen på
observationsmaterial, särsk. för ljussvaga stjärnor.
Då det emellertid är omöjligt att undersöka
alla de ljussvaga stjärnor, som kunna nås
med moderna instrument, föreslog K. (”Plan
of selected areas”, 1906), att man skulle utvälja
ett par hundra representativa arealer,
fördela
— 1163 —
— 1164 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
