Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl IX (konung av Sverige) - Karl X Gustav (konung av Sverige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL
enkla grundidéer. Genom sin politik gentemot
Sigismund har han för lång tid framåt givit
Sveriges utrikespolitik en bestämd inriktning.
— K. hade intet av sina bröders estetiska
begåvning; hans teoretiska intressen voro helt
inskränkta till teologien. — K. var gift två
gånger: 1579—89 med Maria av Pfalz, med
vilken han hade dottern Katarina; 1592—1611
med Kristina av Holstein-Gottorp, med vilken
han hade sönerna Gustav Adolf och Karl Filip
samt dottern Maria Elisabeth. — Litt.: ”Carl
IX:s rimchrönika” (utg. av B. Bergius 1759);
S. Bergh, ”K. IX och svenska adeln 1607—09”
(1882); F. Westling, ”Hertig Karls furstendöme”
(1883); S. J. Boethius, ”Hertig K:s och svenska
riksrådets samregering 1594—96” (i ”Hist.
tidskr.”, 1884—86); K. G. Lundqvist, ”Hertig
K. af Södermanland” (1898); O. Söderqvist,
”Johan III och hertig C. 1568—75” (1898);
”Calendaria Caroli IX” (utg. av A. Lewenhaupt
1903); H. Almquist, ”Sverige och Ryssland 1595
—1611” (1907); S. Tunberg, ”Sigismund och
Sverige 1597—98” (2 bd, 1917—18); H. Block,
”K. IX som teolog och religiös personlighet”
(1918). I.A.
Om K. IX :s kärva människotyp får man en
föreställning genom ett antal konstnärligt
obetydliga porträtt, vilka som genomgående
kännetecken visa stora mustascher, pipskägg och
en originell frisyr med tre hårstrimmor
samlade till en fläta på den kala hjässan. Två
porträtt på slottet Romrod i Hessen
(bröstbild och helfigur) framställa konungen i svart
dräkt. Som mest autentiska torde kunna anses
ett par bröstbilder i rustning (ett ex. 1927 hos
C. v. Horn, Fållnäs, och ett på Gripsholm). K.E.S.
4) K. X Gustav, konung (8/ii 1622—13/s
1660), äldste son till Johan Kasimir av
Pfalz-Zweibrücken och Karl IX :s äldsta dotter
Katarina, var f. på Nyköpings slott och uppkallad
efter morfadern och morbrodern, vilken sistn.
stod fadder åt honom. -Född och uppfostrad
i Sverige, kände sig K.G. som svensk men ägde
ingen arvsrätt till kronan, ehuru Gustav Adolf
räknade med honom som sin efterträdare,
framförallt före men möjl. även efter
Kristinas födelse. Förmyndarstyrelsen markerade
emellertid skarpt, att K.G. ej tillhörde det sv.
kungahuset, och vägrade bestämt att behandla
hans uppfostran och övriga angelägenheter som
statssaker. Privatim visade emellertid
åtskilliga av förmyndarna stort intresse för den
unge prinsen; ej minst gäller detta A.
Oxenstierna, som dock var en bestämd motståndare
till pfalzarna och deras anspråk. K.G. erhöll
en synnerligen omsorgsfull uppfostran, först på
Stegeborg, sedermera huvudsaki. i Stockholm.
En tid tillbragte han även vid Uppsala univ.
Karl X Gustav. Målning av A. Wuchters’ typ.
Romrod, Hessen.
En utländsk resa 1638—40 utgjorde som
vanligt slutet på den eg. studietiden. 1640—42
vistades K.G. vid hovet, och under denna tid
övergick barndomsvänskapen mellan honom
och drottningen, vars uppfostran letts av K.G:s
mor, till en ungdomskärlek, som ledde till en
förlovning. Någon rättslig giltighet hade detta
den omyndiga drottningens löfte naturligtvis
ej, och hos Kristina förflyktigades snart
kärleken. K.G:s känslor voro sannolikt djupare,
i varje fall betydde ju för honom giftermålet
alltför mycket, för att han lätt skulle uppgiva
sina förhoppningar. 1642—45 uppehöll sig K.
G. vid Torstensons armé för att lära
krigskonsten. Han visade därunder stora militära
anlag och gjorde sig allmänt omtyckt, både av
soldater och officerare och av fältmarskalken.
De följ, åren vid hovet bragte K.G. många
besvikelser och missräkningar. Trots
påtryckningar från skilda håll blev det allt tydligare,
att Kristina ej ämnade äkta K.G. Visserligen
gav hon vid genomdrivandet av hans
utnämning till generalissimus över hären i Tyskland
1648 en rätt bindande förklaring härom i rådet,
men med skäl betvivlade K.G. dennas
uppriktighet. Hans korta tyska befäl blev
betydelsefullt blott därigenom, att han härunder fick
tillfälle att ytterligare vinna arméns tillgivenhet
och att deltaga i fredens exekution. Under
hans frånvaro genomdrev Kristina 1649 mot
aristokratiens motstånd hans val till
tronföljare och omedelbart efter hans hemkomst 1650
— 1207 —
— 1208 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
