Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Felix - Karl Ferdinand - Karl Filip - Karl Fredrik - Karl-Gerhard - Karlgren, 1. Anton - Karlgren, 2. Bernhard - Karl Gustafs stads gevärsfaktori - Karl Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Felix, se Karl.
Karl Ferdinand, se Karl.
Karl Filip, se K a r 1.
Karl Fredrik, se Karl.
Karl-Gerhard, artistnamn för Karl Gerhard
Johnson (se denne).
Karlgren. 1) Lars Anton Natanael K.,
sla-vist, tidningsman (f. % 1882). Efter i Uppsala
avlagd fil.
lic.-exa-men var K. 1910—
23 2:e red. och
ansvarig utg. av ”Dagens
nyheter” och blev
1922 prof, i slavisk
filologi vid
Köpenhamns univ.; sedan
1922 är han medl. av
Sv. akad:s Nobelinst.
ss. representant för
slavisk litteratur. Ss.
journalist har K.
talangfullt sysslat med
allehanda samhällsproblem och särsk.
intresserat sig för det nutida Rysslands
utveckling. Värdefulla äro en rad böcker, han
utg. om detta land: ”Vinterdagar bland ryska
bönder” (1907), ”Ryssland utan vodka” (1916
—17), partier av saml.-verket ”Rysslands
omdaning” (1917—19) samt ”Bolsjevikernas
Ryssland” (1925), ett utförligt och med
självständiga iakttagelser späckat verk. I ”Vår tid”
(1920—22) har han skrivit om ”Den
förrevolutionära ryska litteraturen”. Ss. slavist har K.
intresserat sig för med deklinationen
sammanhörande problem. Agr.
2) Klas Bernhard Johannes K., den
föregåendes bror, sinolog (f. 5/io 1889), 1918 prof,
vid Göteborgs högsk. i östasiatisk
språkvetenskap och kultur, sedan 1931 högsk:s rektor; har
företagit resor i Kina 1910—12 samt Japan
och Kina 1922. K. har i sht på den kinesiska
språkhistoriens område utövat en verksamhet,
som i flera avseenden haft en banbrytande
och grundläggande karaktär. I ”Études sur la
phonologie chinoise” (4 bd, 1915—26) har han
givit den första fullt vetenskapliga
framställningen av den moderna kinesiska fonetiken och
dess historiska förutsättningar, i ”Le
proto-chinois, langue flexionelle” (i ”Journal
asia-tique”, 1920) som den förste på fullt
vederhäftiga grunder
hävdat kinesiskans urspr.
karaktär av
böjnings-språk. Hit höra
också ”A Mandarin
pho-netic reader” (1917),
”Sound and symbol
in Chinese” (1923),
”Analytic dictionary
of Chinese and
Sino-Japanese” (s.å.) och
”On the authenticity
and nature of the
Tsochuan” (1926).
Ss. populärvetenskaplig förf, har K.
framträtt med ”Ordet och pennan i Mittens
rike” (1918), ”Från Kinas tankevärld” (1929)
samt framställningarna av Kina och Japan i
”111. religionshistoria” (1924) och ”Norstedts
världshistoria”, 15 (1928). — K. medarbetar
under sign. B.K. i ”Svensk uppslagsbok”. C.F.
Karl Gustafs stads gevärsfaktori, under
Arméförvaltningens art.-dep. lydande vapenfabrik
i Eskilstuna. Se Gevärsfaktori.
Karl Gustav. 1) S:n i Torneå tingslag,
Norrbottens län, vid finska gränsen; 472,so kvkm.,
därav 448,io land; 2,929 inv. (1932; 7 inv. pr
kvkm.; 69,6% finnar 1920); 14,45 kvkm. åker
(1927; 3,2% av landarealen), 249,15 kvkm.
skogsmark. Den odlade jorden ligger
huvudsaki. i Torneälvs dalgång. Vid kyrkbyn
Ka-rungi järnvägsknut. — Pastorat i Norrbottens
n. kontrakt, Luleå stift. — K. blev 1745
kapellförsamling med namnet K a r u n g i, 1782 eget
pastorat med namn efter Gustav III:s andre
son. M.P.
2) S:n i Marks hd, Älvsborgs län, vid
gränsen till Halland; 59,ss kvkm., därav 53,o land;
693 inv. (1932; 13 inv. pr kvkm.); 5,os kvkm.
åker (1927; 9,6% av landarealen), 32,35 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Kungsäter, Gunnarsjö,
Grimmared och K., Marks och Bollebygds
kontrakt, Göteborgs stift. M.P.
Karl Gustav, se Karl.
Uppslagsbok. XV. _____ j ___
1
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
