Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlholm (Carlholm) - Karli - Karlin, Georg - Karling, Sten - Karlister - Karl Johan (Carl Johan, församling) - Karl Johan - Karl Johans förbundet - Karl Johans pris - Karl Johans stad - Karl-Johans-stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLHOLM
Karlholm (Carlholm), järnbruk i
Västlands s:n, Uppsala län, omfattande
lancashire-härdar, valsverk m.m. Bruket anlades 1728 av
Charles De Geer och var till 1917 förenat med
Leufsta fideikommiss. Det äges numera av
Gimo-österby bruks a.-b. T.E-r.
Karli, buddistiskt grottempel nära Bombay,
bestående av en 14 m. lång hall, medelst 2
rader pelare med rikt utsirade kapitäl uppdelad
i 3 skepp, allt inhugget i klippan. K. anses
stamma från l:a årh. e.Kr. Th.P.
Karli’n, Georg Fredrik Johansson,
museiman (f. 2^/4 1859), ägnade sig som student i
Lund åt
landsmåls-studier men övergick
snart till en vidare
kulturhistorisk
forskning. K. grundade
1882 jämte några
medhjälpare en
samling, som övertogs av
den nybildade
Kulturhistoriska föreningen för s. Sverige
(se d.o.), för vars
museum i Lund han
blev chef, sedan 1893
med titeln intendent. Denna inst. har han
med sin aldrig sinande energi, sin
skarpblick och sin praktiska förmåga givit en
glänsande utveckling. I sht ha avd. för profan
me-deltidsarkeologi, allmogekonst, textilkonst samt
keramik (den senare omfattande även en
synnerligen värdefull ostasiatisk samling)
omfattats av hans personliga intresse. K. grundade
även en med museet förbunden
konstslöjdan-stalt 1886 samt tog initiativet till inköpet av
östarpsgården och dess ordnande som ett
”levande museum” 1923. K., som 1918
promoverades till fil. hedersd:r vid Lunds univ., har utg.
ett flertal kataloger och historiker över
Kulturhistoriska museet. G.S.
Karling, Sten Ingvar, konsthistoriker (f. 13/i
1906), fil. d:r 1931, docent vid Göteborgs högsk.
s.å., 1932 lärare (från 1933 prof.) vid univ. i
Dorpat. K. har offentliggjort ett stort antal
uppsatser om äldre arkitektur, trädgårdskonst
och konstindustri i ”Rig”, ”Sv.
trädgårdskonsten” etc. samt utgav 1931 ”Sv.
trädgårdskonstens historia i Sverige intill Le Notre-stilens
genombrott”. E.W.
Karli’ster, ultraklerikalt legitimistiskt parti i
Spanien, vars medl. betrakta ättlingarna till
Ferdinand VILs broder Carlos (se d.o., sp. 878
—80) som Spaniens rättmätiga troninnehavare.
Sitt centrum ha de i sht sökt i baskiska
provinsen; därifrån utgick deras dugligaste militär
F. Zumalacarreguy. 1834—40 och 1868—76
framkallade de blodiga uppror. — Ordet k.
brukades en tid i Frankrike om den avsatte
Karl X:s anhängare men utbyttes sedan mot
legitimister. P.Dhl.
Karl Johan (Carl Johan), församling i
Göteborg (se d.o., sp. 179).
Karl Johan, se Karl.
Karl Johans förbundet, grundat 1848, har till
ändamål att ”hålla i vördnad och tacksamt
erkännande minnet av hjältekonungen Karl XIV
Johan” och verkar härför bl.a. genom att
belöna el. understödja forskningar ang. Karl
Johans person el. tid el. Nordens historia efter
1809. Årsmöte hålles i Uppsala u/s, Karl
Johans kröningsdag. 1858—1905 fanns även en
norsk avd. Förbundet har utg. ”Skålar och
föredrag i K.J.f.” 1848—59 och ”K.J.f:s
handlingar” 1860 ff. Dess ledande kraft var länge
I. Hwasser (se denne); nuv. ordf, är
landshövding Hj. Hammarskjöld. C.
Karl Johans pris, se Svenska
akademien.
Karl Johans stad, djuphamn 15 km. v.s.v. om
Haparanda (se d.o.). Djup vid kaj 6 m. och i
hamnrännan 6,4 m. Hamnen bygges av Staten
och beräknas bli färdig 1933, då drift och
underhåll övertages av Haparanda stad. Fr.E.
Kari-Johans-stil kallas den inrednings- och
möbelstil, som i Sverige motsvarar empirestilen
(se d.o.) och biedermeierstilen (se d.o.).
Stilistiskt förbereddes den genom det
sengustavianska skedets förenkling av möbelformerna,
färgskalans neddämpning och införandet av
mahogny och mässingslister, ett skede, som har
sin fulla motsvarighet i utlandet. K. slog ut
i blom vid Karl XIV Johans tronbestigning och
har med rätta sitt namn efter honom med hans
franska, av Napoleontiden skolade
personlighet. K:s formspråk skiljer sig knappast från
den franska empiren, då det gäller praktfullare
inredningar och möbler, särsk. i mahogny el.
förgyllt arbete, men vid sidan av den rent
franska löper en starkt traditionsbunden svensk K.,
som visserligen förbyter gustavianska
dekora-tionsdetaljer i empirens mera kärva och stela
emblem men behåller mycket av 1700-talets
tycke, fasthåller vid ljust grå el. vit målning,
särsk. i sittmöbler, samt vid mera enkla,
odekorerade former, om naturliga träslag brukas.
Denna sida av K. övergår utan tvära
stilkant-ringar i det skede, som motsvarar
biedermeierstilen, och avklingar under Karl Johans senare
år i de stilvarianter, som utmärka den
annalkande nyrokokon, romantiken och nygotiken.
Klassiciteten försvinner alltmer, björk, alm o.a.
ljusa träslag inträda allt oftare vid sidan av
mahogny. — K:s främste möbelsnickare var
L. W. Lundelius. Skedet fick sitt stilenligaste
— 3 —
— 4 —
Artiklar, som ieke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
