Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl-Johans-stil - Karljohanssvamp - Karl Knutsson - Karl Martell - Karloman, 1. (rikshovmästare och konung) - Karloman, 2. (rikshovmästare och konung) - Karloman, 3. (rikshovmästare och konung) - Karloman, 4. (rikshovmästare och konung) - Karlovitz - Karlovy Vary - Karl Robert - Karlsbad - Karlsbad-besluten - Karlsbadervatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSBADERVATTEN
och främsta uttryck i Rosendals slott på
Djurgården. — Som dräktstil skiljer sig K. ej
nämnvärt från empiren. — Litt.: ”K. i Nordiska
museet”, utg. av S. Wallin (1924). I.
Karljohanssvamp, bot., se R ö r s o p p.
Karl Knutsson, se Karl, Sverige 2).
Karl Marte’ll, se Karl, Frankrike 1).
Ka’rloman, rikshovmästare och konungar av
karolingernas ätt.
1) K. (d. 754), bror till Pippin den lille, jämte
denne 741 frankisk rikshovmästare, ägnade sig,
starkt religiöst påverkad av Bonifatius (se
denne), åt den frankiska kyrkans reformation,
begav sig 747 till Rom och gick i kloster. B.
2) K. (d. 771), blev jämte brodern Karl den
store 768 frankisk kung. De ständiga striderna
mellan bröderna ändades först med K:s död.
Hans ättlingar flydde till langobarderkungen
Desiderius, vilket gav anledning till Karls
inblandning i Italiens affärer. B.
3) K. (d. 880), son till Ludvig den tyske, från
876 konung av Bayern, 877—880 jämväl av
Italien.
4) K. (d. 884), son till Ludvig II den
stammande, konung av Frankrike 882—84.
Ka’rlovitz [-vits], kroat. Sremski Karlovci,
stad i Jugoslavien, vid Donau, n.v. om
Beo-grad; 5,907 inv. — I K. slöts 26/i 1699 fred
mellan Turkiet å ena, kejsaren, Polen och Venedig
å andra sidan, varvid kejsaren erhöll
Sieben-bürgen, hela Ungern utom Banatet och större
delen av Kroatien och Slavonien, Polen en del
områden i Podolien jämte Ukraina och
Venedig Morea. P.S.
Karlovy Vary, se Karlsbad.
Karl Robert, se Karl.
Ka’rlsbad [-bät], tjeck. Karlovy Vary, stad
och kurort i n.v. Böhmen, Tjeckoslovakien, vid
mynningen av Tepl i Eger, 374 m.ö.h.; 24,029
inv. (1930). K. är, tack vare sina många varma
källor, en av Europas mest kända och besökta
kurorter. Staden ligger vackert i Tepls dal,
omgiven av skogklädda berg. Medelpunkt i den
3 km. långa staden är torget vid foten av
Schlossberg. Mitt emot ligger källan Sprudel,
där vattnet kastas högt upp. Omkr. källornas
utloppsställe avsättas stora mängder av i
vattnet lösta salter, s.k. sprudelsten. Längs Tepl
ligga stora bad- och kurhus samt flera vackra
parkanläggningar. Linbanor föra upp till de
omgivande bergen. K:s omgivningar äro
utomordentligt vackra. På v. stranden av Eger
ligger förorten Fischern (Rybåre), c:a 10,000 inv.
Från K. utsändas årl. över 2 mill. flaskor
mineralvatten. Även K.-salt (sprudelsalt;
årsproduktion c:a 90,000 kg.) är en stor
exportartikel. O.P.
K. äger ett flertal varma, alkaliska mineral-
Karlsbad.
källor, i stort sett av samma sammansättning,
men av olika temp. Mest kända äro Sprudel
(72,5°C.) och Mühlbrunnen (51,4°C.). Andra äro
Markt-, Schloss-, Neu-, Teresien- och
Kaiser-brunnen samt Elisabeth- och Felsenquelle, alla
med en temp. omkr. el. något över 50°C. I K.
behandlas huvudsaki. ämnesomsättnings-, mag-,
tarm- och njursjukdomar. Kurgästernas antal
var 1931 o. 16,000. Jfr
Karlsbadervat-t e n. T.H-n.
Karlsbad-besluten kallas resultatet av den
tyska ministerkonferens, vilken var samlad i
Karlsbad %—31/s 1819. Den hade föranletts av
attentaten på bl.a. Kotzebue (se denne) och
införde en sträng censur beträffande både böcker
och tidn. Syftet att på detta sätt kunna dämpa
den sociala oron nåddes icke. K. upphävdes av
tyska förbundsdagen 1848. Arrh.
Karlsbadervatten, naturligt, alkaliskt,
kolsy-rehaltigt vatten från Karlsbad (se d.o.), vars
15 olika källor lämna vatten med en temp. av
40—70° och ung. samma sammansättning:
natriumsulfat o. 2,s°/o, natriumkarbonat o. 1,3%,
natriumklorid o. 1 %, kaliumsulfat o. 0,2 %
samt mindre mängder järn, kalcium,
magnesium, litium, fosforsyra m.m. Genom
avdunstning av vattnet från Sprudelkällan erhålles
naturligt karlsbadersalt. Detta ersättes
oftast av konstgjort salt, Sal carlsbade’nse
fac-ti’tium, bestående av 2 delar kaliumsulfat, 18
natriumklorid, 36 natriumkarbonat och 44
torkat natriumsulfat. Det naturliga vattnet ersättes
likaledes av konstgjort, hållande ung. samma
mängder salter som det naturliga. J.H.
— 5 —
— 6 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
