Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSKRONA
först jämte Björk- och Pantarholmen.
Björkholmen är sjömännens spec. stadsdel, som ännu
har kvar sin gamla prägel med små låga stugor,
som vanl. vända gaveln mot gatan. Ekholmen
började bebyggas 1906, Saltö 1918, de n.
stadsdelarna, på Vämö (huvudsaki. villor), från o.
1910. Stadsplanen utmärkes av ett flertal raka,
breda gator, utstakade utan större hänsyn till
terrängförhållandena. Sydl. delen av Trossö
upptages av örlogsvarvet (se nedan),
Skeppsgossekårens och Kustart :s kaserner, Flottans
sjukhus och Amiralitetskyrkan, en centralkyrka
av trä med korsarmar (sannolikt ritad av N.
Tessin d.y.), invigd 1685. På Amiralitetsslätten
står Amiralitetsklockstapeln. I ö., vid
Kungs-bron, märkas bastionen Aurora, en rest av de
äldre försvarsverken, Länsresidenset, en byst
av Erik Dahlbergh och en staty av Hans
Wacht-meister (1930); vid Drottninggatan
Sjömanskårens kaserner, Högre allmänt lärov. och en
av stadens äldre kyrkogårdar. På Trossös n.
del ligga elektricitetsverket, fängelset,
fattig-vårdsinrättningen, stadens två
järnvägsstationer samt Höglands park. I den senare står
Karl XIILs staty (av Byström), ”Grodan” (av
Hasselberg) och ”Eko” (av Lundberg). På
Stortorget (15,37 m.ö.h.) ligger i s.
Trefaldighets-el. Tyska kyrkan, en centralkyrka av sten (efter
ritningar av Tessin), invigd 1709, delvis
ombyggd efter 1790 års brand, i ö.
Fredrikskyrkan, en långkyrka i barock (också av Tessin),
invigd 1744, i v. Rådhuset, uppfört 1798,
tillbyggt 1905 och 1914. Mitt på torget står
Börje-sons staty av Karl XI (1897). Vid
Borgmästaregatan ligga Blekinge museum och
Wacht-meisterska palatset. De viktigaste affärsgatorna
äro Ronneby-, Landbro-, Borgmästare- och
Hantverkaregatorna. Vid Ronnebygatan finnas
bl.a. ett flertal banker, post och telegraf,
Stadshotellet, apotek. I stadens n. del ligger
kakelfabrik, Ingenjör- och Inf.-kasernerna, lasarettet,
nya kyrkogården och Wämöparken med
friluftsmuseum. I K. finnas samgymnasium, högre
lärov. för flickor, teknisk yrkesskola,
läns-fängelse, länslasarett (1922), epidemisjukhus,
flera konsulat m.m. Industrien är ganska
obetydlig; där finnas bl.a. porslins- (c:a 185
arbetare), kakel- (70 arbetare), makaroni-,
hatt- (120 arbetare) och skofabriker,
skeppsvarv (o. 1,200 arbetare), mekaniska
verkstäder, bryggerier. 1930 funnos 57
industriella anläggningar med sammanlagt 2,425
arbetare. — K. har en utmärkt hamn, utbyggd
1885—92 och 1898—1910. Hela kajlängden är o.
1,800 m. V. hamnen (vid Borgmästarefjärden),
som användes av mindre fartyg, har ett djup
av 1,5—3 m. ö. hamnen el. Skeppsbrohamnen,
för större fartyg, moderniserades 1932 och har
— 17 - -
nu ett djup av 7,25 m. på en sträcka av 200 m.;
6,5 m. på en sträcka av 100 m.; i övriga delar
är djupet 5—6 m.; moderna kranar, skjul och
magasin finnas. K. har regelbundna
ångbåts-förbindelser med sv. samt några utländska
hamnar, bl.a. med Gdynia sedan 1931.
Antalet ankomna och avgångna fartyg
uppgick 1930 till 1,709 om 364,468 nettoton,
därav i utrikes fart 254 om 80,706
nettoton. 8 fartyg om 2,279 nettoton voro s.å.
hemmahörande i K., därav 4 ångfartyg om 1,780
nettoton. I K. utgivas ”Blekinge läns tidn.”
(frisinnad), ”K.-tidn.” (moderat) och ”Sydöstra
Sverges dagblad” (soc.); alla utkomma 6
gånger i veckan. Taxeringsvärde (1931) å
fastig-hetsskattepliktig jordbruksfastighet 400,000 kr.,
å annan fastighet 64,269,600 kr.; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst: sv. a.-b. 981,470
kr., andra skattskyldiga 27,755,390 kr. K. är
uppdelat på 2 pastorat: (Kungl.)
Amiralitets-församlingen (10,632 inv.; ej territoriell) och
Stadsförsamlingen (15,579; Tyska församlingen
sammanslagen med denna 1846), östra härads
kontrakt, Lunds stift. A.L-m.
örlogsvarvet. Behovet av en örlogsbas
närmare östersjöinloppen och de tyska
besittningarna samt mera isfri än Stockholm kom
Karl XI att i Blekingeskären hösten 1679 låta
utsöka och i dec. s.å. bestämma den plats, dit
flottans fartyg i framtiden skulle vara förlagda.
Under amiralgeneral Hans Wachtmeisters
kraftfulla ledning började redan samma vinter
ett skeppsvarv anläggas på W ä m ö n. om
Trossö, och 1682 kunde där de första
nybyggda fartygen sättas i sjön. 1681 började
Amiralitetskyrkan byggas och 1684 anläggandet av
det nuv. varvet på Trossö sydsida och öarna
därutanför, främst Lindholmen. 1692
löpte där de första fartygen av stapel.
Varvsled-ningen ordnades så, att en holmamiral,
sedermera varvsamiral, med biträde av
ekipagemästaren och överkommissarien, den senare för
upphandlingsväsendet, skötte örlogsvarvets
angelägenheter under amiralgeneralen, den för
sjöförsvarets såväl tekniska som militära
ledning ansvarige. Under 1690-talet anlades 2
stapelbäddar, smedjor, målar-, snickar-,
bild-huggar- och segelmakarverkstäder, art.-bodar,
en 300 m. lång repslagarbana, vakthus,
bastioner m.m. Till 1700 hade 24 skepp färdigbyggts
i K., och örlogsvarvet hade nått en utveckling
som efter färdigställandet 1724 av
Polhemsdoc-kan, den första torrdockan, tog sitt nästa stora
steg framåt först 1780, då varvschefboställe,
nya verkstäder och förrådshus,
inventariekam-mare och modellsal började uppföras. 1758
hade inom det s.k. varvsområdet ett dockbygge
börjat, som kom att fortgå till 1850 (med
un
— 18 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
