Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona - Karlskrona amiralitetsförsamling - Karlskrona befästningar - Karlskrona grenadjärregemente - Karlskrona kustartilleriregemente - Karlskrona-tidningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSKRONA AMIRALITETSFÖRSAMLING
dantag av 1804—40, under vilka år även
skepps-byggnaden nästan fullst. låg nere), då den
sista av 5 planerade torrdockor blev färdig. 1
samband med färdigställandet av dockan n:r 3
blev den stora mastkranen fullbordad 1805.
Den höga stenmur, som nu omgiver hela
varvs-området, färdigbyggdes 1830. På 1890-talet
inträdde en ny utvecklingsperiod, under vilken
betydande anläggningar kommo till utförande,
ss. torpedbåtsslipen, mekaniska verkstäder, den
långa utrustningskajen av sten
(mobiliseringska jen), Oscar II:s docka, min- och art.-förråd,
torpedverkstad, vid vilken 1910 fullst.
torpedtillverkning kunde igångsättas m.m.
örlogsvar-vets resurser medgiva numera byggnad endast
av jagare och mindre fartyg, men för
underhåll och reparation av all befintlig
fartygsma-teriel förslå de nuv. tillgångarna av nytt och
gammalt. Det senare har i trädgården på
Lindholmen med dess samling av forna
örlogs-fartygs gallionsbilder sin spec. minnesplats.
Ang. örlogsvarvets nuv. arbetsorganisation se
Departement, sp. 117. H.S-k.
Litt.: E. Hägg, ”Sjömännens stad” (1926); J.
Bromé, ”K. stads historia”, 1, 3 (1930); W.
Andersson, ”K.” (1930).
Karlskrona amiralitetsförsamling, se A m
i-ralitetsförsamlingen.
Karlskrona befästningar. Sedan Karl XI 1679
bestämt, att Karlskrona örlogshamn och stad
skulle anläggas, erhöll Erik Dahlbergh samtidigt
i uppdrag att uppgöra förslag till befästningar.
Arbetena, som igångsattes 1683, skulle omfatta
en sammanhängande stads- och
hamnbefästning samt spärrande av s. inloppet
(Kungsdju-pet) mellan Tjurkö och Aspö genom sjökastell
å Kungsholmen och
Drottningskär (se d.o.). Stadsbefästningen kom ej till
utförande, utan i stället beslöts 1694
anläggandet mellan staden och hamnen av ett
slutnings-verk om 3 bastionerade fronter.
Hamnbefästningarna sträckte sig från verket Göta 1
e-j o n å Björkholmen i v., över
Drottninghall v. om varvet,
Lindholmsver-k e n, bastionen Sjöstjärna och H a v
s-f r u n till Kungshall iö. Arbetena
fortskredo långsamt, och ännu 1709 var icke något
av verken fullbordat och av slutningsverket
endast ö. delen i försvarsbart skick. 1724 års
fästningskommission framlade förslag till bl.a.
samtliga 7 inlopps befästande. Under den följ,
tiden blev föga åtgjort. Först under kriget
1789 sattes verken i försvarstillstånd, och från
1791 fortsatte arbetena å befästningarna. 1822
beslöts, att ett nytt verk skulle till skydd av
v. inloppet anläggas å V. Hästholmen,
varjämte under 1830-talet tornen K u r r h o
1-m e n och Godnatt (se d.o.) kommo till
ut
förande. Kronohamnens och varvets
befästningar upphörde som försvarsverk. Först 1871
beviljades medel till befästningarnas
fullbordande. 1882 hade s. och v. inloppen förstärkts
samt landfronten befästs genom de å V ä m ö
liggande Oscarsvärnslinjerna.
Under 1890-talet utfördes vissa
moderniseringsar-beten. Av 1897 års befästningskommitté
föreslagna omfattande arbeten å land- och
sjöfronterna voro färdiga 1909. 1914 beslöts, att
sjöfronten skulle avsevärt förstärkas, varigenom
samtliga inlopp erhöllo försvar och moderna
batterier byggdes å A s p ö och T j u r k ö.
Genom 1925 års riksdagsbeslut nedlades
landfronten. A.W.G.
Karlskrona grenadjärregemente uppsattes Vi
1902 efter sammanslagning enl. 1901 års
här-ordningsbeslut av Smålands
grenad-j ä r k å r med Blekinge bataljon
(se d.o.). K.g. vapenövades till en början på
Bredåkra och Ränneslätt men inflyttade 1906
i nybyggda kaserner i Karlskrona. Dess från
Smålands grenad järkår ärvda fanor upptogo
Karlskrona grenadjärers kaserner 1920.
segernamnen Breitenfeld 1631, Lützen 1632,
Clissow 1702, Warschau 1705, Holoftzin 1708.
Genom 1925 års försvarsbeslut bestämdes, att
K.g. skulle indragas; en del av kadern
bibehölls och bildar från 1928 Kronobergs
r e g:s detachement i K a r 1 s k r
o-n a, förlagt till K.g:s kaserner. E.O.B.
Karlskrona kustartilleriregemente leder sitt
ursprung från de 2 sjömanskårens kompanier,
vilka enl. 1887 års beslut skulle utgöra
fäst-ningsart.-trupp i Karlskrona. 1893 uppsattes
Karlskrona ar t.-k å r, lydande under
sjöförsvaret. I samband med organiserandet
av Kustart. ss. självständigt vapen bildades
K.k. 1902 av Karlskrona art.-kår och fasta
minförsvarets minkompanier m.m. Enl. 1925 års
försvarsbeslut är K.k. organiserat på 3
bataljoner samt förlagt i Karlskrona med ett mindre
detachement i Älvsborgs fästning. E.O.B.
Karlskrona-tidningen, konservativ morgon-
— 19 —
— 20
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
