Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlsruhe - Karlsson, Karl Gustaf - Karlsson, Karl Henrik - Karlstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSSON
skogbeväxt sandslätt efter norditalienskt
mönster. Mitt i en ring uppfördes slottet, från
vilket 31 vägar radierade ut genom skogen. 9 av
de mot s. radierande vägarna utbyggdes till
gator. K. fick på så sätt en solfjäderformig
stadsplan. Under 1800-talet tillkommo 6 nya
radialgator och 4 nya stadsdelar. K. övertog
snart det av fransmännen förstörda Durlachs
funktioner. Av den lilla residensstaden, av vars
13,711 inv. ännu 1812 nära hälften bestod av
statstjänstemän, hovpersonal och militär, växte
upp en stad med livlig industri och handel;
1925 levde 71 °/o av befolkningen av industri,
handel och samfärdsel och endast 14 °/o av
allmän tjänst. Detta uppsving är till stor del
betingat därav, att K. blev ett centrum för
flera viktiga kommunikationsleder. Nu stråla
9 järnvägar, av vilka 5 äro dubbel- el.
fyrspå-riga, samman i K. 1899—1901 förbands K.
genom en 1,900 m. lång kanal med Rhen. Den
rymliga hamnen, belägen i v. utkanten av K.,
består av 5 bassänger och har en kajlängd av
8 km. 1929 ankommo och avgingo 6,880
fartyg. K. har stor metall-, livsmedels- och
trävaruindustri, parfymfabriker (Wolff und Sohn),
trä- och vinhandel, flera högre skolor,
museer och inst.; dess teater och tekniska högsk.
(grundad 1825) äro berömda. F.Ss.
Av den gamla ”markgrevestadens”
barockbyggnader återstår framförallt slottet med dess
behärskande torn, byggt 1752—82 av L. T. de la
Guepière och F. v. Kesslau. De flesta officiella
byggnaderna stamma från 1800-talet. F.
Wein-brenner byggde 1814 ff. en katolsk och en
evang. stadskyrka i klassicerande stil, den förra
en rotunda, vidare rådhuset,
lantdagsbyggna-den m.m. Bland övriga, senare byggnader
märkas Kunsthalle (med rika saml. också av
äldre tysk konst samt en Hans Thoma-saml.),
Landesmuseum (med kulturhistoriska och
konstindustriella föremål), Naturhistoriskt
museum, Landesbibliothek (med nära 300,000 bd).
Utst.- och konserthuset är från 1915. K. är
genom sin konsthögsk. och sin tekniska högsk.
en av Tysklands förnämsta konststäder. E.W.
Karlsson, Karl Gustaf, handlande,
politiker (1856—1924). K. arbetade sig upp inom
handelsyrket, grundade 1890 firman Park &
co., var 1895—1922 led. av Göteborgs
stadsfullmäktige, från 1919 ordf. Led. av A.k. 1897—
1911 och F.k. 1912—17 för Göteborgs stad, av
Bevillningsutskottet 1903—17, dess ordf, från
1912. Liberal och frihandlare, tillhörde han
Folkpartiet, därefter Liberala samlingspartiet
och var en av dess mest dugande och
inflytelserika medl. 1906—19 Statens förlikningsman i
V. distriktet. E.Ths.
Karlsson, Karl Henrik, biblioteks- och
arkivman, medeltidshistoriker (1856—1909), fil.
d:r i Uppsala 1890, e.o. amanuens vid Kungl
bibi. 1885, amanuens
1894, vistades med
statsanslag i Rom
för forskningar i
Vatikanens arkiv
1894—1900 (resebe-
rättelse i
”Meddelanden från Sv.
riksarkivet”, 25, 1901),
bibliotekarie vid
Stockholms stads
bibi. K. var en
utomordentlig kännare
av de sv. medeltida
frälseätterna och offentliggjorde i bl.a. ”Hist.
tidskr.” och ”Personhist. tidskr.” talrika
synnerligen värdefulla genealogiska utredningar;
hans efterlämnade saml. tillhöra Riddarhuset.
Han utgav suppl. till ”Sv. diplomatarium” för
åren 1401—07 (1903—04) och ett register till
detta verks bd 1 och 2 (1901). — Litt.: C. M.
Stenbock i ”Personhist. tidskr.” 1909 (med
bibliogr.). C.
Karlstad (efter Karl IX). 1) Stapel-,
residens-och stiftsstad i Värmlands län, vid Klarälvens
mynning i Vänern; c:a 25 kvkm. land
(arealen ökas årl. med o. 3,5 har genom
upp-slamning från älven); 21,158 inv. (1932). Från
K. leda två av Värmlands viktigaste dalgångar,
Klarälvsdalen och Fryksdalen, in i landet. På
Tingvallsön, K:s nuv. centrum, uppstod mycket
tidigt en tings- och marknadsplats, som under
medeltiden hette Thingvalla, vilket namn
utbyttes mot K., när orten % 1584 erhöll
stads-privilegier av hertig Karl. Småningom
utvecklade sig K. till den förnämsta handels- och
hamnstaden vid Vänern; någon eg. industri fick
staden ej förrän under senare hälften av
1800-talet. 1647 blev K. stifts-, 1779 residensstad
och erhöll i slutet på 1600-talet gymnasium.
1652 voro 360 personer mantalsskrivna i K.,
som 1800 hade 2,165, 1850 3,807, 1900
11,866, 1920 19,248 inv. Eftersom K. är
utförsort för Klarälvsdalens och Fryksdalens
stora bruks- och skogsbygder, är stadens
historia till stor del historien om dess hamn,
men denna i sin tur är beroende av
kanalbyggnaderna vid Trollhättan, där den
första kanalen byggdes 1800, en djupare
an-lades 1845 och den sista kanalanläggningen
var färdig 1916. Först 1835 började en
ordentlig hamn anläggas vid K., men denna utgjordes
eg. blott av den nuv. inseglingsrännan vid
Ka-nikenäset (dessförinnan användes v. älvgrenen
till hamn, och en lastageplats fanns vid nuv.
Skoghall). Därifrån leddes en kanal, Pråmka-
— 23 —
— 24 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
