Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona-tidningen - Karlskrona—Växjö järnväg - Karlskrönikan - Karlskyrka - Karlslund (Carlslund) - Karlslunda - Karlsohn, Anna - Karlson, Henning - Karlsruhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSRUHE
Karlskrona kustartilleri på kaserngården.
tidn. i Karlskrona, daglig sedan 1904, Sveriges
äldsta landsortstidn. Tidn. började utges 5/i
1754 under namnet ”Carlscrona weckoblad” av
boktryckaren Johan Vinquist, som 1746
övertagit Amiralitetstryckeriet, varifrån tidn.
fortfarande utges. Efter att ha haft skilda namn
fick den 1908 sitt nuv. Huvudred, är sedan
1930 Carl Holmberg (f. 1898). H.E.
Karlskrona—Växjö järnväg, äges av K.—W.
j.-a.-b.; längd 114 km.; spårvidd 1,435 m.
öppnad 1874. Står vid Emmaboda i förbindelse
med Kalmar järnvägar. Fr.E.
Karlskrönikan, vedertagen benämning på en
i Sverige under Karl Knutssons tid skriven
rimkrönika på knittelvers, med nära 10,000
versrader behandlande Sveriges historia från
1390-talet till 1452. Den är starkt partisk för Karl
Knutsson och är utan tvivel förf, på hans
direkta uppdrag. Denne framställes som typen
för en ridderlig konung, hans fiender — Erik
Puke, Jöns Bengtsson etc. — i mörkaste dager.
Första partiet av krönikan, vilket ägnas
unionen mellan de nordiska rikena och Engelbrekts
uppträdande, har tolkats dels som en med
Engelbrekt samtida, av den tyske
rådsskrivaren Johan Fredebern på sv. skriven
rimkrönika, vilken i den vetenskapliga litteraturen
benämnts Engelbrektskrönikan, dels
som en delvis på brevmaterial utarbetad, med
den övriga K. samtidig och med denna direkt
sammanhängande framställning. K. är utg.
1866 av Klemming i ”Sv. medeltidens
rimkrönikor” (i ”Sami. utg. av Sv.
fornskriftsällska-pet”). — Litt.: G. v. d. Ropp, ”Zur
deutsch-skandinavischen Geschichte des XV.
Jahrhun-derts” (1876); I. Andersson, ”Källstudier till
Sveriges historia 1230—1436” (1928); E.
Neu-man, ”K:s proveniens och sanningsvärde” (i
”Samlaren”, 1927 och 1931). 1.A.
Karlskyrka. 1) S:n i Södermanland, se K u n g
Karl.
2) Kyrka i Uppland, se S ö d e r b y-K a r 1
(jfr K a r 1 u n g).
3) Kyrka i Östergötland, se O p p e b y.
Karlslund (Ca ris lund), gods i Längbro
m.fl. socknar, Örebro län; areal 1,170 har,
varav 547 åker; taxeringsvärde 1,184,700 kr. Till
egendomen hör elektricitetsverk m.m. Slottet
är i 3 vån. med 2 flyglar, från 1801. K. har
ägts av bl.a. ätterna Günther och Anckarsvärd
och sedan 1874 av släkten Dieden. Ägare sedan
1927 är agronom Th. Dieden. Th.P.
Karlslunda, s:n i S. Möre hd, Kalmar län,
s.v. om Kalmar; 124,»0 kvkm., därav 123,42 land;
1,469 inv. (1932; 12 inv. pr kvkm.); 11,58 kvkm.
åker (1927; 9,4% av landarealen), 89,78 kvkm.
skogsmark, ö. om kyrkan ligger Påryd,
ändstation för Ljungbyholm—K. järnväg;
bobin-fabrik. — Pastorat: Arby, Hagby och K., S.
Möre kontrakt, Växjö stift. M.P.
Karlsohn, Anna Margaretha,
operasångerska, sopran (f. *% 1852), utbildad vid
Konserva-toriet och anställd vid Stockholmsoperan 1879
—1912, där hon särsk. vann erkännande i
goss-roller (Cherubin i ”Figaros bröllop”, Siebel i
”Faust”) men även som koloratursångerska
(Ro-sina i ”Barberaren”, Philine i ”Mignon”). G.M.
Karlson, Gustaf Henning, kommunalman
(f. % 1880). Efter fil. kand.-examen 1904
tjänstgjorde K. i olika statliga verk och var
aktuarie i Stockholms stads statistiska kontor
1909—18. Från 1918 har K. varit en av de
ledande krafterna i Sv. stadsförbundet, vars
direktör han blev 1927. T.E-r.
Karlsruhe [-rö’a], huvudstad i fristaten
Baden, belägen på övre Rhenslätten, på Rhens
övre terrasser, 110—120 m.ö.h., 5 km. v. om
den gamla huvudstaden Durlach, en av s.v.
Tysklands viktigaste vägknutpunkter, i vilken
en av huvudvägarna från Italien till Nordsjön
och från Paris till Wien korsades. K. hade
1930 148,063 inv., av vilka 47,6 % voro
protestanter, 46,8 % katoliker, 2,3 % mosaiska
tros-bekännare. — K. grundades 1715 av
markgreven Karl Vilhelm av Baden-Durlach och är
uppkallad efter honom. Staden anlades på en
Markgrevllga palatset i Karlsruhe.
— 21 —
— 22 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
