Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karneval - Karnifikation - Karnis - Karniska alperna - Karnivorer - Karo, Josef - Karob(e)träd - Karoli - Karolin (krigare) - Karolin (mynt) - Karolina (namn) - 1. Karolina Matilda (drottning av Danmark)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARNIFIKATION
till veckan före den s.k. askonsdagen (se d.o.),
då man under katolsk tid samlades i kyrkan
och fick ett kors tecknat i pannan till tecken
på fastans början. Under k. släpptes all
lustighet lös, och man fyllde tiden med festligheter
och skämtsamma upptåg. Seden att uppträda
maskerad på offentliga platser, vilken såväl i
Tyskland som i romanska länder kan föras
långt tillbaka i tiden, organiserades småningom
i fester med pompösa tåg genom gatorna,
omnämnda redan på medeltiden. K. i denna form
liksom de utsvävningar, som åtföljde festerna,
undertrycktes i Tyskland av såväl kyrklig som
världslig överhet men upptogs på nytt från
1820-talet i väst- och sydtyska städer. I
Italien har k. firats i obruten tradition; bekant
är särsk. k. i Rom, och denna liksom k. i
städerna vid Rivieran ha givit mönstret till
moderna k.-tåg. — Seden är av dunkelt
ursprung; man har sökt förklaring i namnet
(ital. carnevale), som man, säkerligen
förhastat, sökt härleda ur lat. carrus nava’lis, en båt
på hjul (en dylik, som ofta medföres i nutida
k.-tåg, omtalas även från medeltiden), och
därvid sökt samband med Dionysosfesterna i Aten
(varvid en båt på hjul drogs genom staden)
samt även med kulten av den germanska
gudinnan Nerthus (se d.o.). En äldre
förklaring, som härleder namnet ur det
skämtsamma carne oale (lat., farväl kött!), emedan man
under fastan efter k. avstod från köttmat, är
språkligt sett riktigare, men sannolikt är k. en
folketymologisk ombildning av ett annat ord,
ovisst vilket. S.L-d.
Karnifikatlon [-fo’n]. Om exsudatet (se d.o.)
i lungalveolerna vid en lunginflammation ej
resorberas, sker utläkning genom
granulations-vävnad (se d.o.). Området får då ett köttaktigt
utseende, varav benämningen k. Ett sådant
karnifierat område kan ej senare
restitue-ras. T.H-n.
Karni’s (ytterst grek, kor oni’s, liten krans;
etymol. = kornisch), list med S-formig
(fal
Karnisprofiler.
lande k.) el. omvänt S-formig (stigande k.)
profil. Ytterst vanlig i arkitektur och
möbelkonst på lister, baser, kapitäl, anfang o.a. —
Karnisbåge, se Båge 2).
Karniska alperna, se Alperna, sp. 757.
Karnivo’rer. 1) Bot., se Insektätande
växter. — 2) Zool., se Rovdjur.
Karo, Josef, judisk teolog (1488—1575),
har förf. ”Schulchan aruch” (Det dukade
bordet), ett systematiskt ordnat kompendium i
den talmudiska litteraturen, som blivit den
ortodoxa judendomens normgivande
ritualko-dex. C.V.J.
Karo’b(e)träd, se Johannesbrödträd.
Ka’roli, församling i Malmö (se d.o.).
Karoli’n, vanlig benämning på Karl XII:s
krigare.
Karoli’n, svenskt mynt. K. benämndes från
1664 det från detta år i finvikt något sänkta
markmyntet; 8-marken (finvikt 28,«#8b gr.,
präglad sista gången 1704) el. dukatonen kallades
fyrdubbel k., 4-marken (finvikt 14,4456,
präglad sista gången 1755) dubbel k. el.
d a 1 e r k., 2-marken (finvikt 7,2228, präglad
sista gången 1754) karolin, 1-marken
(finvikt 3,6ui, präglad sista gången 1721) V2 k.
I förhållande till öresmyntel i silver, daler
cou-rant, steg k. från 16 öre 1664 till 25 öre från
1755, medan förhållandet till riksdalern
förblev konstant. Under Fredrik I:s och Adolf
Fredriks tid nämndes k. även resp, f r i e d r i k
och a d o 1 p h i n. Sedan det dittillsvarande
k.-myntet 1717 indragits, utsläpptes 1718 ett
nytt k.-mynt, s.k. Görtzka k.: 4 k. = 2
dal. smt, 2 k. = 1 dal. smt och 1 k. (finvikt
4,6226 gr.) = V2 dal. smt. Alla k. upphörde att
gälla 1776/78. N.L.R.
Karolina (fem.-formen till Ca’rolus,
latini-sering av Karl), kvinnonamn.
Karolina, namn på flera furstinnor.
Danmark. 1) K. Matilda (da.
Caro-line Mathilde), drottning (1751—75), dotter till
prins Fredrik av
Wales och prinsessan
Augusta av Sachsen-
Gotha-Altenburg.
Blott 15-årig blev
den andligen föga
utvecklade K.M. 1766
g.m. sin kusin, den
nyblivne danske
konungen Kristian
VII, vars
degenera-tion redan var på
väg att övergå till
full sinnessjukdom.
Han behandlade henne alltifrån början illa och
fortsatte att liksom tidigare ägna sig åt råa
utsvävningar. Kort efter det att K.M. fött sitt
första barn, den senare konung Fredrik VI,
begav sig Kristian ut på den resa, från vilken
han hemkom i sällskap med och under
obegränsat inflytande av Struensee (se denne).
Till en början den unga och oerfarna
drottningens rådgivare under Kristinas tilltagande
— 39 —
— 40 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
