Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinska institutet, Karolinska mediko-kirurgiska institutet - Karolinska tiden - Karolus, August - Károlyi, 1. Sándor - Károlyi, 2. Gyula - Károlyi, 3. Mihály - Karon - Kaross - Karosseri - Karossiär - Karotin - Karotinoider - Karp - Karpalben - Karpalund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAROLINSKA TIDEN
Norrbackaområdet, där även K. i:s teoretiska
inst. skola sammanföras. T.H-n.
Karolinska tiden, stormaktstidens senare
skede, omfattande Karl X Gustavs, Karl XI :s
och Karl XH:s regeringar, 1654—1718. B.
Ka’rolus [-rålos], August, tysk fysiker (f.
1893), prof, i Leipzig 1926, har framförallt
sysslat med bildtelegrafiska problem och
uppfunnit ett på Kerreffekten (se d.o.) grundat
högfrekvent ljusrelä (”Karoluscell”). N.R-e.
Kårolyi [kä’råji], ungersk adelsätt. 1)
Såndor (Alexander) K., från 1712 greve,
krigare (1668—1743), slöt sig, förolämpad av
Wien-hovet, till Råkoczys uppror och spelade
i detta stor roll. 4711 försonade K. sig dock
med kejsaren genom freden i Szatmår, vilken
faktiskt gjorde slut på upproret. Under den
följ, tiden var K. en av Ungerns
inflytelserikaste män och ett av dynastiens bästa stöd;
1741 fältmarskalk. P.S.
2) Gyula (Julius) K., politiker (f. 1871),
blev 1905 medl. av magnathuset. 1919
upprättade K. i Arpad en kontraregering mot Béla
Kuns rådsrepublik, dock utan framgång.
Sedan 1927 medl. av det nya magnathuset, blev
K. i dec. 1930 utrikesminister och övertog i
aug. 1931 posten som ministerpresident efter
Bethlen. Ss. sådan kvarstod han till okt. 1932,
då han efterträddes av Gömbös (se denne). G.Jg.
3) Mihåly (Mikael) K., politiker (f. 1875).
Efter en grundlig politisk utbildning
framträdde K. vid
världskrigets utbrott som
oförsonlig
motståndare till Stefan
Tis-zas (se denne)
politik. K. var
entente-vän och arbetade för
en upplösning av det
österrikisk-ungerska
förbundet med
Tyskland och en
förmånlig separatfred. Som
ledare för ett nytt
radikalt parti med
pacifistiskt program (1916), det s.k.
K.-par-tiet, sökte han samförstånd med konung Karl
och blev 1918 ministerpresident. Då Karl
avsagt sig kronan, valdes K. 1919 till den
ungerska republikens förste president. Tillståndet
inom Ungern försämrades dock ständigt, och
den väntade hjälpen från ententemakterna
uteblev. Så följde Béla Kuns revolution, och K.
fick fly till utlandet. Efter det ordnade
förhållanden åter inträtt, anklagades K. för
landsförräderi, och hans egendom konfiskerades. I
landsflykt arbetar K. fortfarande för
pacifis
men. 1924 skrev han sina memoarer: ”Gegen
eine ganze Welt”. G.Jg.
Karon, grek, myt., se C h a r o n.
Karo’ss (ital. carozza, av lat. carru’ca, se
d.o.) var urspr. en i Italien på 1500-talet,
måhända efter antik förebild, konstruerad vagn-
Kaross, beställd i Paris efter ritning av
Be-rain till Karl XII:s systers Hedvig Sofias
bröllop med hertigen av Holstein 1699.
Takskulpturen från 1751. Livrustkammaren.
typ, som till skillnad från den medeltida
korg-vagntypen hade ett på 4 el. flera pelare
uppburet tak. Den fyrhjuliga k. blev under
1600-talet den förhärskande förnämliga statsvagnen
över hela Europa. K:s sidoväggar voro till en
början öppna och försedda med gardiner, den
hade ofta hel tygöverklädsel både utan och
innan och utsmyckades praktfullt. Senare var
k. utvändigt av skulpterat el. målat och
förgyllt trä, med fönster, som ofta voro 7 till
antalet, härav namnet ”sjuglasvagn”; dylika
användas ännu vid furstliga ceremonier. G.W.F.
Karosseri’, vagnskorgen på en automobil (se
d.o., sp. 876).
Karossiä’r kallas en hästtyp av grövre
varmblodigt slag, något över medelstorlek, som
genom rörelser, resning och egenskaper i övrigt
lämpar sig som dragare för personåkdon. V.M-r.
Karoti’n, se Karotinoider.
Karotinofder äro gula till bruna färgämnen,
härstammande från växterna. De viktigaste
äro karotin (i morötter och gröna växter),
zea-xantin (i majs), capsantin (i paprika), taraxantin
(i maskrosor) samt fukoxantin (i brunalger). —
Karotin är ett omättat kolväte av
sammansättningen C40H56, innehållande 2 hydrerade
bensolringar, sammanbundna av en brygga med
18 kolatomer. Karotin förekommer ss.
fettlös-ligt färgämne i djurorganismen och anses vara
ett förstadium till A-vitaminet. Se B 1 a d
färgämnen. Wk.
Karp, fiskart, se Karpsläktet.
Karpa’lben, handlovens ben, se Hand.
Karpalund, järnvägsknut i Färlövs s;n, 4 km.
— 51 —
— 52 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
