Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinska institutet, Karolinska mediko-kirurgiska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAROLINSKA INSTITUTET
promovera med. doktorer, men detta
omintetgjordes genom Linnés ingripande. — Den
ytterst otillfredsställande hälso- och sjukvården
inom de sv. arméerna 1808—09 föranledde en
medl. av Collegiet, C. Trafvenfelt, att begära
utredning om bättre möjlighet för utbildning av
läkare, och 1810 avgav en kungl. kommitté ett
betänkande ”ang. ett garnisonssjukhus samt ett
inst. för bildande av fältläkare”. Redan ls/i2
1810 bifölls detta. Ett garnisonssjukhus
inrättades, först i provisoriska lokaler, men redan
1811 överläts en kasern, rymmande o. 200
sängar, på Kungsholmen till detta ändamål.
På samma plats byggdes 1817—34 det nuv.
Garnisonssjukhuset. Inst. för fältläkares
danande, vars namn 1811 blev M e d i c o-k i r u
r-g i s k a inst, erhöll två professurer, en i
teoretisk och en i praktisk medicin, och de tre
professurerna vid Collegium överflyttades till
detta inst. Namnet förändrades 1816 till C
a-*roli nska inst. och 1822 till Karolinska
medico-kirurgiska inst. Det fick
omedelbart träda i verksamhet för hastig och
nödtorftig utbildning av läkare till hären, men
redan hösten 1811 kunde det mottaga några
elever för grundligare utbildning.
Examinationen bestreds först av Collegiet, men då
detta 1813 ombildades till Sundhetskollegiet,
övertogs examinationen av prof., ehuru
examensdiplomet fortfarande utdelades av
Collegiet. 1816 inköptes ett glasbruk på
Kungsholmen, den tomt, på vilken K.i. fortfarande
ligger, och där inreddes undervisningslokaler.
Arbetet var färdigt 1817. Inst:s första prof,
voro: 3 från Collegiet överflyttade, A.
Hag-strömer i anatomi, J. Berzelius i farmakologi
och I. Alm i obstetrik, samt 2 nyutnämnda, E.
Gadelius i teoretisk medicin och kirurgi och
C. F. Weltzin i praktisk medicin. Den senare
avgick 1815 och efterträddes av J. W. von
Döbeln. 1813 förordnades också prof,
ber-gianus O. Swartz att vara prof, i botanik och
naturalhistoria vid inst. Serafimerlasarettet
hade fortfarande intet annat med inst. att göra,
än att dess lärjungar tjänstgjorde där. Först
1835 blev det bundet till inst., sedan
Garnisonssjukhuset redan 1829 skilts från detsamma,
överkirurgen vid Serafimerlasarettet C. J.
Ekström blev tillika prof, i kirurgi vid inst. En
med. avd. kom eg. först 1838 till stånd, då M.
Huss blev läkare där. Han blev efter von
Dö-belns död 1846 också prof, i praktisk medicin
vid inst. — Läkarna utexaminerades alltjämt
vid univ., vid K.i. avlades kirurgie mag.- och
ämbetsexamen. Härmed var ingendera parten
nöjd. I ett förslag till stadgar för inst., som
inlämnades 1837, framgår inst:s önskemål. Det
heter där: ’Tnst:s bestämmelse är att genom
— 49 —
fullst. undervisning i alla till läkarekonsten
hörande vetenskapsgrenar bilda läkare för
statens och landets behov och lämna tillfälle till
ytterligare praktisk utbildning för dem, vilka
vid rikets univ. njutit undervisning och blivit
examinerade”. Univ. föreslogo, ”att inst:s
teoretiska undervisning, katedrala föreläsningar
och examina skulle upphöra”. Striden blev å
båda sidor mycket häftig och fördes för univ.
huvudsaki. av I. Hwasser, C. B. Mesterton och
O. Glas, för inst. av J. Berzelius, Anders
Ret-zius och A. Key. Hwasser utgav bl.a. en skrift
”Om Carolinska inst.” 1822, där han hävdade
univ:s stora betydelse gentemot K. i. Berzelius
däremot ville, att fakulteterna vid univ. i
Uppsala och Lund skulle indragas och alla studier
och examina förläggas till Stockholm; som
huvudskäl angav han, att endast där tillräckligt
undervisningsmaterial funnes. Vid ett par
tillfällen framlades också i riksdagen motioner
om en sådan indragning. Först 1861 fattade
K. m:t beslut i frågan. För läkare fordrades
endast med. examina. Kirurgien skulle ingå i
dessa, och dessa studier fingo bedrivas även
vid univ. Kirurgie mag.- och ämbetsexamen
avskaffades således. Med. kand.-examen skulle
avläggas vid univ., med. lic.-examen ant. vid
univ. el. K. i. Disputationer och promotioner
kvarhöllos vid univ. Samtidigt frigjordes K. i.
fullst. från Sundhetskollegiet. Genom detta
beslut avstannade striden för en tid, men K. i.
fortsatte snart sin kamp för full
självständighet. 1874 genomdrevs, att med. kand.-examen
även fick avläggas vid K. i. och att
disputationer där fingo äga rum. Promotionerna
skulle dock fortfarande ske vid univ. Först
1906 erhöll K.i. även promotionsrätt, och 1908,
då den förberedande med. fil.-examen, som
avlagts vid fil. fakultet vid univ., avskaffades,
kunde läkarna erhålla full utbildning vid K. i.
och inst:s självständighetskamp anses avslutad.
— En utökning av prof:s antal vid K. i. började
redan 1845, då en professur i pediatrik
inrättades, 1854 tillkom en professur i patologisk
anatomi. Prof:s antal har sedan alltjämt ökats,
och f.n. finnas 24 ord. sådana befattningar.
Rikliga om- och tillbyggnader ha också skett. 1866
var en ny byggnad för patologisk anatomi och
med. kemi färdig, 1886 en nybyggnad för
anatomi, fysiologi, farmaci och hygien. Även vid
Serafimerlasarettet ha väsentliga om- och
tillbyggnader gjorts. Ett flertal sjukhus i
Stockholm ha också fått bereda plats för inst:s
verksamhet, ss. Sabbatsberg, S:t Göran, Allmänna
barnbördshuset, Konradsberg m.fl. Enl.
riksdagsbeslut 1931 kommer nu ett centralsjukhus,
Karolinska sjukhuset, att byggas å det s.k.
— 50 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
