Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karroo - Karrooformationen - Kars - Karsavina, Tamara - Karseforsen, Kasseforsen - Karsholm - Karsjö - Karst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARST
Karroo [karö’], randoinråde i Sydafrika (jfr
Cape of Good hope och
Karroo-formationen). Sitt namn (hottentottska,
hård) har K. av att den röda lera, varav det
täckes, under torktiden blir stenhård. M.P.
Karrooformationen [-jo’n-], geol., är en efter
Karroo-öknen i Kaplandet uppkallad, där och
i närgränsande delar av s. Afrika
förekommande, c:a 6,000 m. mäktig serie av terrestra
bildningar, tillhörande övre karbon-, perm- och
triassystemet. K. har avlagrats på den s.k.
Gondwanakontinenten. Den undre delen av K.
innesluter det s.k. Dwykakonglomeratet, en
moränbildning, en tillit (se d.o.), som vilar på
is-räfflade hällar. De därpå följ, lagren innehålla
växtfossil av Glosso’ pteris-floran (se d.o.) och
egendomliga primitiva kräldjur av ordn.
Thero-mo’rpha, ss. Dicy’nodon, ParaeiasdTTrus m.fl.
I K:s övre del, särsk. i Natal, finnas
stenkols-flötser, vilka för det i övrigt kolfattiga Afrika
äro av stor betydelse. K.A.G.
Kars, huvudstad i vilajetet K. (14,440 kvkm.,
205,098 inv. 1927), Turkiet, vid floden med
samma namn, på en fruktbar, väl bevattnad
högslätt, vid järnvägen Erzerum—Tiflis; 13,735
inv. (1927). — Av strategisk betydelse genom
sitt läge, där de gamla stråkvägarna mötas, och
tidigt befästat, har K. ofta varit ett
stridsföre-mål. Turkisk sedan 1546, intogs staden sålunda
av ryssarna 1828, 1855 (Krimkriget) och 1877
samt tillföll Ryssland 1878 (freden i San
Ste-fano). O.P.;Bj.
Karsavi’na, T a m a r a, rysk dansös (f. 1888),
elev av Mariinskij-teaterns balettskola i
Petersburg under bl.a. M. Petipa, solodansös där
1904 och efter studier för E. Cecchetti prima
ballerina 1910, efterträdde s.å. Anna Pavlova
vid Djagilevs ryska balettrupp i Paris och vann
en oerhörd framgång i baletterna ”Giselle”,
”Thamar”, ”Carnaval”, ”Spectre de la rose”,
”Petrusjka” m.fl. 1918 g.m. engelske kaptenen
H. J. Bruce, har K. därefter företagit flera egna
turnéer, varvid Stockholm besöktes 1927. —
Bild se art. Balett, sp. 1,194. V.F-i.
Karseforsen, Kasseforsen, fall och
kraftverk i Lagan, 5 km. ö. om Laholm.
Forsen var förut 23,5 m. hög på c:a 2,5 km. längd
med ett ståtligt stup i övre delen. Fallet äges
av Staten men arrenderas sedan 1927 på 40, ev.
55 år av Sydsv. kraft a.-b., som 1928—30
byggde kraftverket. Detta är till storleken det
4:e (efter färdigställande av Krångede o. 1935
det 5:e) av Sveriges kraftverk. Det har genom
indämning av smärre forsar fått 26 m. fallhöjd
och utnyttjar 150 kbm./sek. i 2 turbiner om
vardera 22,000 hkr. Vattnet ledes från en damm
ovan fallet genom en 1,500 m. lång kanal till
kraftstationen och återföres till ån nedom
forsen genom en 700 m. lång kanal. S.E-s.
Karsholm, gods i Österslövs s:n, Kristianstads
län; areal 2,000 har, varav 1,000 åker;
taxeringsvärde c:a 900,000 kr. (1932). Till gården
hör såg. Slottet, uppfört 1627 och restaurerat
Karsholm.
på 1860-talet, ligger på ett näs i
Oppmanna-sjön. K. är känt sedan 1300-talet och har gått
i arv inom ätterna Krogenos, Podebusk och
Gyllenstierna. Innehavare sedan 1913 är
godsägare F. M. Treschow. Th.P.
Karsjö, sågverk, Järvsö s:n, Gävleborgs län.
Mindre ångsåg med 1 dubbel och 1 enkel ram.
Tillhör Iggesunds bruks a.-b. J.L-n.
Karst, en inom Dalmatien, Krain, Istrien
och angränsande trakter liggande, i stort täml.
jämn kalkstensplatå från krit- och tertiärtiden,
c:a 1,300—1,400 m.ö.h. med egendomliga
detaljtopografiska drag, ss. tratt- och kittelformiga
insänkningar, och med väsentligen
underjordisk dränering. Liknande s.k. k a r s t
bild-ni n g a r och k.-Iandskap äro i större och
mindre skala kända från många andra länder.
De äro alltid bundna till sprickrika, i vatten
relativt lösliga bergarter, ss. dolomit och gips,
men främst kalksten, som väsentligen består
av kalciumkarbonat (CaCO3). I rent vatten är
Poljer i Montenegro. I förgrunden med murar
inhägnade fält i dolinerna.
— 61 —
— 62 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K,torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
