Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARST
Bunakällan vid Mostar, Hercegovina, en typisk
karstkälla.
detta salt nästan olösligt (löslighetsgrad: 1
viktsdel CaCo3 på 50,000 delar vatten vid
+ 15°), men lösligheten ökar, i den mån vattnet
upptager kolsyra (koldioxid), humussyror m.m.
Detta upptagande sker dels vid nederbördens
passage genom atmosfären, dels vid
infiltrationen i jordskorpans ytlager, som vanl. äro mer
el. mindre rika på växtlämningar. Vid
förmult-ningsprocessen sönderdelas dessa bl.a. i kolsyra
och humussyror. Kalkstenen kan nu lätt gå i
lösning under bildning av kalciumbikarbonat
(Ca H2(CO3)2; löslighetsgrad: c:a 1 viktsdel på
1,000 delar vatten vid +15°). Kalkstenshällar
visa därför redan på ytan utlösningsfenomen,
t.ex. en karakteristisk smågropighet. På bergs-
Doliner vid Tuttlingen, s.v. Württemberg.
sluttningar, särsk. på högre nivåer, t.ex. nära
snögränsen, utlösas vid ytvattnets avrinning i
lutningsriktningen gående s.k. kärren el. flera
dm. breda och djupa fåror, skilda av skarpa
ryggar. Där berggrunden genom
vecknings-processer, förkastningar o.d. blivit starkt
söndersprucken och förklyftad, nedrinner
ytvatt-net längs sprickorna, som därvid genom
utlösning vidgas och fördjupas för att slutl.
förstoras till underjordiska hålor, grottor och
grottsystem, sammanbundna genom ett
vittförgrenat nät av oregelbundet slingrande gångar,
hysande floder, vattenfall och sjöar. Det
rinnande vattnets yterosion blir i sådana
landskap obetydlig; dräneringssystemet blir i
stället underjordiskt med på olika nivåer liggande,
torra, övergivna flodbäddar. Dessa grottsystems
”Karren”-fält i Karstplatån. T.h. i bakgrunden
en dolin med buskvegetation.
sammanlagda längd är ofta imponerande, t.ex.
Adelsberggrottans i Karst 4—6 km. och
Mammutgrottans i Kentucky, som med sin längd av
c:a 240 km. är den största hittills kända. Det
vanl. djupa läget hos grundvattensytan inom
k.-trakterna framkallar — även i relativt regn
rika områden — torrhet med torftig vegetation
De från omgivningen kommande vattendragen
framrinna i trånga, djupa dalar och försvinna
plötsligt i ”slukhål” för att efter ett längre el.
kortare underjordiskt lopp åter framträda i
dagen ss. vattenrika källor el. floder. Bekant är
t.ex. Donauvattnets plötsliga utsinande vid
Im-mendingen och underjordiska väg ned till
Bodensjön och Rhen. Genom den fortgående
undermineringen instörta ofta grottornas tak,
vilket i markytan framkallar vida,
kittel-trattfor-miga gropar och sänkor (diam, och djup upp
till resp. 150 och 30 m.), s.k. d o 1 i n e r,
jordfalls- el. karsttrattar. I
dolin-bottnarna ansamlas kalkstenens olösliga
förvittringsprodukter i form av en röd, järnrik
jordart, ter ra rossa, och då samtidigt fuktighe-
— 63 —
— 64 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
