Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karta - Kartprojektion - Kartframställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARTA
(fig. 2 B). I den konforma projektionen
(Lam-bert-Gauss) med längdriktig mittparallell växer
skalan å ömse sidor om denna. Minskas
skalan, fås två längdriktiga paralleller; mellan dem
är avbildningen förminskad, utanför förstorad.
Av detta slag är den projektion (C. G. Spens
1817), som användes för Generalstabens karta
över s. Sverige. Ang. projektion för n. Sverige
se Generalstabens kartverk.
Av ytriktiga projektioner har L a m b e r t
framställt en, med längdriktig mittparallell (fig.
3 B), Albers en annan, där två paralleller
äro längdriktiga (den ytriktiga k. i fig. 2 B är
gränsfall av Albers’). I den senare avbildas
polen som en cirkelbåge. Detsamma gäller för
den redan av Ptolemaios använda projektionen
med längdriktig mittparallell, som avbildar
meridianerna längdriktigt. — Som oäkta k
o-n i s k betecknas B o n n e s ytriktiga pro
jektion (fig. 5), särsk. förr mycket använd. Den
rätlinjiga längdriktiga mittmeridianen och de
koncentriska parallellcirklarna konstrueras
som i föregående k. Från mittmeridianen
räknat indelas parallellcirklarna längdriktigt,
varefter genom delningspunkterna de kroklinjiga
meridianerna dragas.
Cylindriska
kartprojektioner (fig. 2 C). Den normala konforma
(Mer-c a t o r 1569) användes för sjökort. L o x
o-d r o m e n, en kurva, som skär varje
meridian under samma vinkel, avbildas som en rät
linje. Ett fartyg, som håller konstant kurs,
följer sålunda en rät linje å sjökortet. Den
transversala konforma (G a u s s) användes i
Sverige för beräkning av triangelmätningar
samt för nyare ekonomiska kartor. I
Lam-be r t s ytriktiga projektion avbildas globen på
en tangerande cylinder, varvid varje
kartpa-rallell erhålles ss. skärning av globparallellens
plan med cylindern (fig. 3 C). I den redan
under antiken kända s.k. plattkartan
avbildas meridianerna längdriktigt. — Som
oäkta cylindriska betecknas S a
n-s o n-F lamsteeds ytriktiga projektion,
vilken framgår som gränsfall av Bonnes och
där meridianerna äro sinuskurvor, samt M o
11-w e i d e s ytriktiga projektion (se kartan vid
Frankrike, sp. 89—90), där meridianerna
äro ellipser.
Helt utanför den använda indelningen falla
ett stort antal kartprojektioner, bl.a. åtskilliga,
som avse framställning av hela globen i en
kartbild, av Aitow, Hammer, van der Grinten,
Schjerning, Eckert m.fl. I.C.J
Kartframställning. I Sverige framställas k.
på officiell och enskild väg. De viktigaste
statliga el. kommunala myndigheternas
kartframställning avser: lantmäterikartor
— 77 —
för jorddelning och fastighetsbildning i
huvudskalorna 1:2,000 och 1:4,000 genom
lantmäte-riet; skogskartor i skalorna 1:8,000—
1:20,000 genom Domänverket;
samfärdselväsendets k. genom Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen; vattenreglering
s-och kraftledningskartor av
Vattenfallsstyrelsen; stadsplanekartor
genom kommunal myndighet (t.ex.
byggnadsnämnd); ekonomiska k. i skalan 1:20,000
(tidigare även 1:50,000) samt
topografiska, ekonomisk-topografiska, översikts-, höjd- och
generalkartor (ang. skalor se
Generalstabens kartverk) samt
bildkartor av Rikets allmänna kraftverk,
jord- och bergartskartor samt
berggrundskartor i skalorna 1:50,000
—1:200,000 av Sveriges geologiska
undersökning; sjökort (se d.o.) av Sjökarteverket.
Kartframställning på enskild väg i Sverige
avser i de flesta fall att tillgode turism, varvid
stora och mellanskalor användas, el.
undervisning, där i allm. små skalor tillämpas.
Framställning av de viktigaste geometriska
k., lantmäterikartor, sker enl.
mät-ningsförordning av 1920 och
mätningsföreskrif-ter av 1921. På marken utlägges ett nät av
stomlinjer, mätlingslinjer och stödpunkter
genom triangelmätning, polygonmätning el.
stom-linjemätning. Efter stomnätets utstakning och
mätning på nätkarta följer detaljmätning på
särsk. mätblad, varvid alla de föremål
inmätas, vilka skola upptagas på k.
Mätningssät-tet är ant. numeriskt, vani. med teodolit,
då längder och vinklar erhållas i siffror på
sådant sätt, att ur dessa en k. upprättas, el.
grafiskt, varvid samma storheter helt el.
delvis direkt avbildas. Instrument för
detaljmätning äro mättavla, mätband,
distanstub, diopter och kompass. Lantmäteri-k.
utarbetas i skalorna 1:2,000, 1:4,000 och 1:8,000;
för särsk. ändamål kunna såväl större som
mindre skalor komma till användning. — Vid
framställning av kartor över större
områden, än som kunna ifrågakomma vid
geometrisk kartframställning, i sht för
topografisk och ekonomisk kartframställning,
måste med hänsyn till jordrundningen ett särsk.
geodetiskt underlag föreligga (jfr ovan och art.
Ge ode si), bestående av triangelnät av
l:a, 2:a och 3:e ordningen, vilka framställas
genom numerisk mätning med teodolit och vilkas
läge på jordellipsoiden stödjes på astronomiska
bestämningar. Detta underlag utfylles därefter
genom transportering av befintliga
geometriska k., vilka till sitt läge inpassas i
förhållande till triangelpunkterna; detta läge
— 78 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
