Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kartreproduktion - Kartum - Kartusch - Kartusianorden - Kartverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARTUM
aluminiumplåt, vilken genom preparering och
etsning iordningställes för tryckning, oftast i
offsetpress; erforderliga färger påtryckas från
särsk. litograferade plåtar el. stenar. Ett på
papper ritat kartoriginal reproduceras numera
vanl. genom fotomekaniska tillvägagångssätt,
varav fotolitografien och direktkopieringen
äro de allmännast tillämpade. Vid fotolitografi
överföres en fotografisk avbildning till
tryck-plåt el. sten; storleksförändring är således
möjlig i samband med k. Genom direktkopiering
överföres originalet i sin egen storlek medelst
genomlysning direkt till en tryckplåt. Vid
mindre fordran på tryckskärpa kunna kartor
reproduceras medelst kliché. K. från graverade
plåtar el. stenar kallas djuptryck, från
litograferade flacktryck; träsnitt och klichétryck
kallas högtryck. — Litt.: S. Ambrosiani m.fl.,
”Bildreproduktionen i Sverige” (1923); ”Handbuch
der modernen Reproduktionstechnik” (2 bd,
1927). E.O.B.
Kartu’m, se K h a r t u m.
Kartu’sch (fra. cartouche, ytterst ital.
car-toccio, patron, strut, cartoccia, grovt papper;
Kartusch på Gustavianska gravkoret,
Riddar-holmskyrkan.
etymologiskt = kardus). 1) Ett ornament, som
liknar inrullat papper, bestående av två flikiga,
i varandra inflätade ramar. Det härrör
säkerligen från den antika inskriftstavlan, som
kunde nedhänga i ett band. Tidigt finner man k.
å graverade titelblad. Större användning fick
det från 1500-talets mitt i Frankrike och
Nederländerna, där det dekorativt brukades av
arkitekter som Cornelis Floris och
Vrede-mann de Vries. Det spriddes snart genom
kopparstick, kom vid 1500-talets slut till
Skandinavien och bibehölls in på 1600-talet, t.o.m.
än längre, i det att ramverket förändrades i
barock anda (med buktigt ovalt mittfält) och
sedan fick en lättare rokokoprägel. E.W.
2) Krigsv., ammunitionsväska av styvt läder,
vilken tidigare begagnats av kav. och art.,
sedermera i sv. armén endast till paraddräkt, där
den emellertid numera är avskaffad. E.O.B.
Kartusia’norden (lat. Ordo carthusiensis, förk.
O. Carth.), urspr. en eremitkoloni, som 1084
uppstod kring Bruno av Köln (se denne) i
dalen La Chartreuse (se d.o.; lat. Carthu’sia,
därav k:s namn). 1176 blev den av påven
erkänd ss. självständig orden. Länge levde medl.
Kartusianmunk. Barcelona.
efter stiftarens föreskrifter och sedvanor, vilka
haft benediktinregeln (se d.o.) till förebild;
först 1688 kom en av påven erkänd regel till
stånd. Medl. av k. bo var för sig i små hus
(celler), samlade kring klosterkyrkan, under
gemensam ledning och med gemensamma
gudstjänster. Regeln föreskriver med få undantag
ständig tystnad, och munkarna få ej gå
utanför klosterområdet. K. är en kontemplativ
orden, där huvudvikten lägges vid askes och
fromhetsövningar. Den har dock gjort
betydande sociala insatser (framförallt ha dess
lekbröder uppodlat öde trakter) och är känd för
konstnärligt utsmyckade kyrkor och kloster.
K:s regel har aldrig mildrats, och k. är därför
den enda orden, som aldrig reformerats.
Or-densdräkten är vit. En kvinnlig gren uppstod
1147, vars flesta kloster upplöstes under
franska revolutionen. Dräkten är vit med svart
slöja. I Sverige upprättades ett
kartusianklos-ter o. 1490 på Gripsholm, kallat Mariefred (se
d.o.). — Litt.: M. Heimbucher, ”Die Orden
und Kongregationen der katholischen Kirche”, 1
(2 Aufl. 1907). S.N.
Kartverk kallas ämbetsverk med uppgift att
ombesörja ett lands allmänna kartläggning;
sådana äro i Sverige Rikets allmänna kartverk
och Sjökarteverket (se d.o.), i Finland
Lantmä-teristyrelsen, i Norge Norges geografiske
op-måling, i Danmark Geodætisk inst. och Sökort-
— 91 —
— 92 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
