Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karvstock - Karyatider - Karybdis - Karyofyllacéer - Karyokines - Karyolys, Karyorrhexis - Karäer el. karaiter - Karön - Kas (mynt) - Kas - Kasaba - Kasack - Kasaker - Kasakstan - Kasan - Kasarer - Kasba - Kasbek, Kazbek - Kaschan - Kaschau - Kaschera - Kaschgar - Kaschmir - Kasein - Kaseinkitt - Kaseinmålning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASE1NMÅLN1NG
vid kontroll och uppgörelse hopsattes men
eljest förvarades, den ena biten av säljaren,
den andra av köparen. — I Skåne motsvaras
k. av s.k. knävlingar, träpinnar, som
förvarades uppträdda i en knippa och av vilka
varje byaman hade sin, på vilken böter
antecknades och vid gäldandet utplånades. Ett
slags utveckling av k. är även runstaven (se
d.o.). G.B-g.
Karyati’der (grek. karya’tides, eg. flickor
från Karyai, stad i Lakonien), beteckna i bygg-
Karyatidhallen vid Erechtheion på Atens
Akro-polis.
nadskonsten stöd i form av kvinnliga
draperifigurer el. korer (jfr Atlant). K.
framträda som bärande led först i den grekiska
konsten i kolonner, t.ex. i Sifniernas skattehus i
Delfi. Mest berömda äro de 6 k. i en hall å
Erechtheion (se d.o.) på Atens Akropolis; här
bära k. ett slags kapitäl, varpå bjälkverket
vilar. Romarna upptogo k.-motivet (2 k. i
Glyp-toteket, Köpenhamn). K. ha prägeln av unga
kvinnor i festprocession. Kapitälet får ofta
en korglik form; därav namnet kaneforer.
Renässansen och i sht barocken upptog k.; ofta
dock blott övre delen av en kvinnlig kropp,
avslutad nedåt som en herm. E.W.
Kary’bdis, grek, mgt., se Skylla och
C h a r y b d i s.
Karyofyllacéer, Caryophylla’ceæ, växtfam., se
N ejlikväxter.
Karyokine’s, benämning på indirekt
celldelning, mitos. Se Celldelning, sp. 1,074.
Karyoly’s, Karyorrhe’xis, biol., se Cell, sp.
1,070.
Karä’er el. k a r a i t e r (hebr. karaim,
”läsare”), judisk sekt, grundad på 700-talet av
Anan ben David, förkastade Talmud (se d.o.)
och den rabbinska traditionen. I motsats till
k. benämnas övriga judar rabbaniter; antalet
k. utgör nu blott o. 12,000. De i Ryssland
bosatta k. (o. 8,000) kallas k a r a i m e r och tala
ett turkiskt språk. C.V.J.;G.Jg.
Karön, se Ronneby.
Kas, mynt i danska kolonien Tranquebar (se
d.o.), präglat från 1630-talet—1845, till 1667
endast i bly, efter 1691 endast i koppar. 640
el. 704 k. = 1 rupee (se d.o.). N.L.R.
Kas, se P ä r k.
Ka’saba (arab, kasaba, den inre, befästa
delen av en stad, dialektiskt kasba), kallas särsk. i
Nordafrika citadellet i en befäst stad. K. har
även betecknat mindre fort i Atlasbergen,
varifrån scharifernas trupper behärskat landet. Av
européer användes k. som benämning på
infödingkvarteret i vissa städer, t.ex. Alger. G.O-r.
Kasa’ck, blus med långt, vanl. vitt och
rynkat skört. Namnet kommer från kosackernas
blus. I.
Kasa’ker, kasak-kirgiser, se K a z a k e r.
Kasaksta’n, geogr., se Kazakstan.
Kasa’n, geogr., se K a z a n.
Kasa’rer, folkslag, se C h a z a r e r.
Kasba, se Kasaba.
Kasbek, Kazbek, se Kaukasus.
Kascha’n, se K a s h a n.
Kaschau [-åu], stad i Tjeckoslovakien, se
K o s i c e.
Kaschera [-fe’-] (fra. cacher), dölja, hålla
hemlig; kaschera sig, förställa sig, dölja
sina tankar.
Kaschgar, stad, se K a s h g a r; fårart, se
Fårsläktet.
Kaschmi’r, se Kashmir.
Kasei’n (till lat. ca’seus, ost), ostämne, ett i
mjölk förekommande naturligt äggviteämne,
tillhörande nukleoalbuminernas grupp. K. är
en svag syra, som i fri form är olöslig i
vatten. I mjölken förekommer k. huvudsaki. ss.
kalciumsalt och kan ur denna utfällas genom
surgörning (jfr Surmjölk). Det utfällda k.
kan åter lösas i svagt alkalisk vätska. I neutral
lösning koagulerar k ej vid kokning; däremot
sker detta i sur (syrlig mjölk ”skär” sig vid
kokning). K. kan även bringas att koagulera
genom löpe och övergår då i ost (se d.o.). 1
tekniken användes k. till limberedning samt
för framställning av galalit, som är en
förening mellan k. och formaldehyd. Wk.
Kasei’nkitt, se K i 11.
Kasei’nmålning, en sedan äldsta tid i Italien
känd metod för väggmålning (se d.o.), där
kasein ingår som bindemedel. K. är använd-
Uppslagsbok. XV.
4
— 97 —
— 98 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
