Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaseinmålning - Kasematt - Kasern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASEMATT
bar på alla ytor, där en god limfärg kan
begagnas. Till skillnad från limfärger har k.
större hållbarhet, varjämte färgerna verka
mera sammetsartade och djupt livliga, närmast
likt matta oljefärger. Kaseintekniken har
också gemensamt med oljefärgsmålning, att det
är möjligt att ommåla och lasera. C.-A.N.
Kasema’tt (ital. casema’tta, av omstritt
urspr.). 1) Krig sv., i befästningsanläggning mot
tungt art. skyddande hålrum. K. utfördes förr
vanl. av tegel, numera utföras de av
järnbetong el. insprängas i berg. K. kunna avses för
försvar, för beredskaper, förläggning, förråd
m.m. Försvars-k. anläggas endast å sådana
ställen, där de äro undandragna direkt
fientlig art.-eld, ss. för försvar av gravar —
konter-eskarpgallerier — och ingångar, för
flanke-ring av fortmellanrum — Bourges-k. (se
Fort) el. vid kustbefästningar för flankering
av inseglingsränna, varvid de ofta ha
pansarvägg — pansar-k. Beredskaps-k. ligga i
omedelbar närhet av stridsställningar och avse
skydd för personal och pjäser, som stå i
beredskap att avslå en stormning. Bostads- och
förråds-k. erfordras till skydd för vilande
trupp, i vilket fall de numera ofta läggas på
stort djup, för maskinrum m.m. samt för de
förråd av alla slag (proviant, ammunition,
bränsle, sjukvård o.s.v.), som äro nödvändiga
inom en befästningsanläggning. A.W.G.
2) Sjökrigsv., av pansarskydd omgiven
uppställningsplats för kanoner å fartyg.
K.-uppställningen ersättes alltmer av tornuppställning. Ett
fartyg, vars huvudart. är uppställt i k.,
benämnes k.-fartyg. H.S-k.
Kase’rn (ital. case’rna, till casa, hus), för
ständig förläggning av trupp avsedd byggnad.
Urspr. funnos k. endast inom fästningar,
därvid stundom även anordnade för försvar, t.ex.
det s.k. Slutvärnet på Karlsborg. De system,
enl. vilka k. anordnas, kunna hänföras till 2
huvudgrupper. Till den förra räknas det äldre,
allmänt frångångna Vaubanska
blocksystemet, där k. utgjordes av ett stort
fyrkantigt, en el. flera gårdar omslutande bygg-’
nadskomplex med logementen grupperade
omkr. trapphusen — block —, samt det s.k.
korridorsystemet med logementen
liggande urspr. å ömse sidor, numera endast
åt solsidan av en genom byggnaden löpande
korridor. Den andra huvudgruppen,
paviljongsystemet, hade i England efter
Krimkriget utformats enl. ett blocksystem med
mindre, friliggande en- el.
tvåvåningsbyggna-der, bestående av mittparti med förstuga,
un-derofficersrum, tvättrum m.m. samt å ömse
sidor, husets hela bredd upptagande logement,
i U.S.A. med paviljonger i 2 vån., bottenvån.
med dagrum, bibi., tvättrum, matsal, kök m.m.,
övervån. bestående av ett enda stort logement
med längs vån. löpande verandor. — I mitten
av 1870-talet voro i Sverige endast den
värvade delen av reg. och kårer förlagda i k.,
av vilka en stor del voro mindre lämpliga för
förläggning och en del ej ens tillhörde
Kronan; sålunda var t.ex. Svea art.-reg. förlagt i
förhyrda lokaler i Stockholm. Då hygienens
fordringar endast i ringa mån kunde
tillgodoses, tillsattes 1876 en kommitté av
militärläkare. Denna avlämnade 1879 sitt förslag till
”hygieniska och sanitära föreskrifter ang. k.”,
varvid bl.a. ett paviljongsystem förordades. Av
ekonomiska hänsyn kom emellertid ett
korridorsystem med k. i 2 vån. och 3-vån:s
änd-partier att i huvudsak tillämpas i enlighet med
en av K.m:t 1879 fastställd ritning och 1883
fastställd tab. över byggnader m.m. Härvid
beräknades luftkuben pr man i ett logement
till 15 kbm., motsvarande en golvyta av 4,2
kvm. Enl. dessa principer byggdes under
1880-talet bl.a. gardeskasernerna i Stockholm samt
efter 1892 års härqrdningsbeslut k. för en del
kav.- och art.-reg., varvid dock k. för Skånska
dragonreg. och Vendes art.-reg. med hänsyn
till Skånes mildare klimat byggdes enl. ett
modifierat block-paviljongsystem. Sedan 1901
års riksdag beviljat medel, föreslog en 1902
förordnad parlamentarisk kommitté bl.a., att
tvåvånings-k. av kostnadshänsyn skulle
ersättas med fyravånings. Sammanlagt avsågs
nybyggnad av 25 k.-etablissemang, utvidgning och
ändring av 12 äldre sådana samt dessutom
uppförandet av 45 mässbyggnader el.
sjukhusbyggnader. 1902—12 fullbordades genom
chefens för Fortifikationen försorg 21
k.-etablissemang, varvid de i Boden erhöllo endast 3 vån.
Då kostnaderna överskridit de beräknade,
framhölls önskvärdheten av att civila element
skulle givas ett ökat inflytande, varför
uppförandet av övriga 15 etablissemang uppdrogs
åt den 1907 tillsatta s.k. Arméns,
kasernbyggnadsnämnd (se d.o.). Enl. planen skulle
byggandet av samtliga k. ha igångsatts 1908—12,
men genom försening kom halva antalet att
utföras först under krisåren 1917—22,
varigenom medelkostnaden pr etablissemang kom att
uppgå till nära 7 mill. kr. mot beräknade 1,5
mill. De 8 första etablissemangen utfördes enl.
fyravåningstypen, under det att desamma för
Första och Andra livgrenadjärreg.,
Södermanlands reg., Kronobergs reg., Kalmar reg. och
Norra Skånska inf.-reg. utfördes enl. en
två-våningstyp med kompanierna vid sidan av
varandra, varigenom ett kombinerat
block-kor-ridorsystem kom att tillämpas. Enl. denna
typ torde de blivande k. på Järvafältet
utan
— 99 — — 100 —
Artiklar, som icke återfinnas under K. torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
