Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kastboll - Kastby, kastvind - Kasteld - Kastelholm - Kastell - Kastellan - Kastellegården - Kastellholmen - Kastet - Kastigera - Kastilien - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASTBOLL
Kastboll, mindre el. större bollar av olika
slag (se B o 1 1 s p e 1). Även namn på ett par
smärre lekar med fot- el. jaktboll. O.K-gh.
Kastby, kastvind, vind, som plötsligt
ökar i styrka och samtidigt ändrar riktning.
K. uppstå vid gränsen mellan kall och varm
luft och åtföljas ofta av åskväder. Se Vind.
Kastel, förstad till Mainz (se d.o.).
Kasteld, skjutning (kastning) med eldvapen
i elevationer, överstigande 20° å 25°; motsats
till f 1 a c k e 1 d. K. ger mer krökta kulbanor
än flackelden och användes bl.a. för att
komma åt mål, som befinna sig bakom skydd el.
under sådant skydd, som kan genomslås av
projektilen. Art.-pjäser, som företrädesvis avge
k., kallas kastpjäser (se d.o.). Jfr E 1 d. R.Sbg.
Kastelho’lm, slott i Sunds s:n på Åland, trol.
uppfört 1371—88 av Bo Jonsson Grip. Anlägg-
Kastelholm.
ningens kärna utgjordes av ett fyrkantigt
stentorn. En ringmur omslöt den s. om tornet
liggande mindre borggården liksom den i n.
belägna rymliga förborgen; på båda dessa
gårdar voro byggnader uppförda längs murarna. —
K. nämnes första gången 1388 ss. tillhörande
de slott, vilka av Bo Jonssons exekutorer
överlämnades till drottning Margareta. 1434 intogs
det av en bondehär under en av Erik Pukes
befälhavare. Under den senare unionstidens
strider blev K. upprepade gånger belägrat och
intaget. — K. var säte för styresmannen över
K a s t e 1 h o 1 m s län, som omfattade den
åländska skärgården. Sedan detta 1634
indra-gits och lagts under Äbo, började slottet
förfalla; som fästning hade det redan tidigare mist
sin betydelse. Numera återstå endast ruiner. —
Litt.: K. A. Bomansson, ”Finlands fornborgar”,
1 (1856). P.E.O.
Kaste’ll (lat. caste’llum, diminutiv till
castrum, befäst läger, borg). 1) Äldre benämning
på en mindre befästningsanläggning, slott el.
borg. — 2) Hög överbyggnad för- el. akterul
på medeltida fartyg.
Kastella’n, urspr. befälhavare å borg, kastell;
numera tillsyningsman över (saml. å) ett större
slott. I Polen under 1500—1600-talen titel för
guvernören över ett av de områden, kallade
kastellanier, vari landet var delat. E.K.
Kastellegården, kronoegendom i Ytterby s:n,
Göteborgs och Bohus län, 4 km. s.v. om
Kungälv; areal c:a 400 har; taxeringsvärde c:a
300,000 kr. K. har namn efter ett kastell, som
skall ha byggts av Sigurd Jorsalafarare. På
dettas ruiner uppfördes på 1100-talet ett
augus-tinkloster, som fick rika jordegendomar i s.
Bohuslän, vilka indrogos till Kronan 1533, då
klostret upphävdes. Dess grundmurar
utgrävdes 1891—92. Senare har K. varit
tjänstebo-ställe för chefen för Bohusläns regemente. Th.P.
Kasteilholmen, se S t o c k h o 1 m.
Kastet, sågverk omedelbart ö. om Gävle
förstad, Bomhus; äges av Korsnäs sågverks a.-b.
Kastige’ra (lat. castiga’re), tukta, aga.
KastFlien, spa. Castilla, den av Spaniens
huvuddelar, som vuxit fram på den inre
högslätten (mesetan) och omfattar större delen därav
(se kartan vid Pyreneiska halvön).
K. genomdrages från n.ö. till s.v. av den
kasti-lianska centralkedjan, som utgöres av en rad
horstar, i n.ö. Sierra Guadarama (2,406 m.ö.h.),
i s.v. och v.s.v. Sierra de Gredos, vars högsta
topp Almanzör når 2,592 m. N.v. om kedjan
ligger Gamla K., s.ö. om densamma Nya K.
Det förra dräneras av övre Dueros flodsystem
och består av prov. Valladolid, Palencia, Åvila,
Segovia, Soria, Burgos, Logrono och Santander,
tillsammans 64,244 kvkm. med 2,059,686 inv.
(1930). Till Nya K., som avvattnas av övre
Tajo, höra prov. Ciudad Real, Toledo, Cuenca,
Guadalajara och Madrid, tillsammans 72,326
kvkm. med 2,747,711 inv. — Klimatet är
kontinentalt. Medeltemp. för jan. är i Burgos 1,4°,
i Ciudad Real 5,9°. För juli är den 18,9° och
25,8°. Nederbördsmängden är obetydlig i
förhållande till den höga temp. I Nya K. stiger
den på själva högslätten sällan till 450 mm.
årl., medan den i Gamla K. flerstädes når över
550 mm. Den naturliga vegetationen är
risstäppen (tomillares), längst i s.ö. ersatt av
grässtäppen (halfagräset). Skog är sällsynt.
Jordbruk förekommer nästan blott i de
konstbe-vattnade floddalarna. I n. odlas vete, i s. vin,
oliver, persikor och aprikoser etc. Madrid och
Valladolid äro de enda större städerna. Burgos
är Gamla K:s forna huvudstad. J.F.
Historia. K. är känt ss. ett särsk. grevskap
redan 923, då det tillhörde kungariket Leon
(se d.o.), och blev kungarike under Sancho el
Mayor av Navarra (d. 1035), som lämnade ri-
— 119 —
— 120 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
