Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kastilien - Historia - Kastknivsfolket - Kastlekar - Kastlina - Kastlös - Kastlösa - Kastman, Carl Wilhelm - Kastmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASTMASKIN
Kastilianskt landskap med Burgos i förgrunden.
ket i arv åt sin son Ferdinand (d. 1065), vilken
med K. förenade Leon. Unionen blev ej
bestående. Under följ. årh. bestämdes K:s
historia av växlande inre och yttre stridigheter.
Söderut vidgades K. under senare delen av
1000-talet till att omfatta även Nya K., sedan
Toledo och Tala ver a frånryckts det arabiska
kalifatet Cordoba. Med de övriga kristna
staterna på Pyreneiska halvön befann sig K.
omväxlande i krig, förbund och tillfälliga
unioner. 1217 förenades K. definitivt med Leon
under Ferdinand den helige. Från senare delen
av 1300-talet drogs K. in i det fransk-engelska
hundraårskrigets diplomatiska sfär. Med
tronpretendenten Henriks av Trastamara seger över
Pedro den grymme 1369 och följ,
besittningstagande av landet segrade Frankrikes
intressen. Henriks ättlingar regerade K. i 100 år,
tills med arvprinsessan Isabellas giftermål 1469
med Ferdinand av Aragonien och makarnas
tronbestigning 1474 det nuv. spanska riket
grundlädes. — Det medeltida K. var en
splittrad feodalstat med svag konungamakt. Det
enande elementet utgjordes av städerna, som
genom konfederationer understödde
konungarna i inre tvister. Adeln spelade dock en
dominerande roll på ständerförsamlingarna och vid
de ofta förekommande tronstridigheterna. E.Lö.
Kastknivsfolket, seBuschongo.
Kastlekar, lekar och idrottsliga övningar, där
— 121 —
kast med boll el. annat föremål ingår som en
väsentlig del. Hit höra sålunda de flesta
bollspelen (se d.o.), men även de gamla sv.
folklekarna störta stång, kasta varpa, slå trissa m.
fl. Jfr Stångstörtning, Varpa och
Trissa. O.K-gh.
Kastlina, se K a s 11 å g.
Kastlös, se Kast.
Kastlösa, s:n i Gräsgårds hd, Kalmar län,
på Ölands västkust, s. om Mörbylånga; 56,44
kvkm., allt land; 827 inv. (1932; 15 inv. pr
kvkm.); 17,96 kvkm. åker (1927; 31,8% av
arealen), ingen skogsmark. — Pastorat i Ölands s.
kontrakt, Växjö stift. M.P.
Kastman, Carl Wilhelm, skolman (1832
—1912), kollega i Eksjö 1860—63, adjunkt vid
Norrköpings högre allm. lärov. 1863—64, vid
Linköpings folkskolesem. 1864—71, rektor vid
folkskolesem. i Karlstad 1871—83, i Stockholm
1883—91, kansliråd och byråchef i
Ecklesias-tikdep. 1891—1901. K. ivrade varmt för
folkskolan och dess lärarkår samt har förf, ett
flertal betydelsefulla läro- och läseböcker (bl.a.
i den av K. grundade och ledda serien ”Sv.
folkbibi.”, 1902—08). W.N.
Kastmaskin. 1) Krigsv., forntida
krigsmaskin, där projektilen sattes i rörelse genom på
mekanisk väg åstadkommen kraft. Jfr
eldvapen, där kraften fås på kemisk väg genom
— 122 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>