Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katalonien - Katalepsi - Katalys - Katalysator - Katamaran - Katane - Katanga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATANGA
emot Spanien; dessa framträdde särsk. starkt
vid och efter spanska revolutionen, och frågan
löstes 1932 genom att K. erhöll autonomi med
vidsträckta särrättigheter, bl.a. eget parlament.
E.Lö.
Katalepsi’, ett egenartat övergående
spän-ningstillstånd i muskulaturen. En person i
detta tillstånd gör icke några egna aktiva
rörelser, men hans lemmar kunna bibringas mer
el. mindre onaturliga ställningar, som de
sedan bibehålla, ända till dess musklernas
ut-tröttning tvingar lemmarna i ett naturligare
läge. Det kataleptiska tillståndet
sammanhänger med viljerubbningar och förekommer
som sjukdomssymtom vid vissa psykiska
sjukdomar, framförallt vid den katatona formen
av schizofreni (se d.o.och Katatoni) samt
vid hysteri. K. kan även framkallas genom
hypnos. T.V.Sn.
Kataly’s kallas det fenomen, att ett ämne
(katalysator) genom sin blotta närvaro
påverkar den hastighet, varmed en kemisk
reaktion sker, utan att själv förändras el.
skenbart deltaga i densamma. K. spelar inom
såväl den oorganiska som den organiska kemien
en ytterst stor roll och icke minst inom
biokemien. Genom k. kunna i många fall vid
vanlig temp. reaktioner utföras, för vilka
annars höga temp. äro nödvändiga, samt
reaktioner utlösas, vilka under vanliga
förhållanden icke gå med märkbar hastighet. Vid en
omvändbar reaktion ändras icke jämviktsläget
genom k. men den hastighet, med vilken det
inställer sig. Den som först beskrev k. var
Berzelius. Ostwald har liknat katalysatorerna
vid smörjmedlet på en hjulaxel, varvid
friktionen minskas och energien bättre utnyttjas.
Någon allmän teori för k. finnes icke, utan
verkan kan vara olika i olika fall. Så kan
den bero på adsorption (se d.o.), vilket t.ex. är
förhållandet vid heterogen k. Gaser, som
under vanliga förhållande trögt reagera med
varandra, kunna göra detta lätt vid närvaro
av katalysatorer, sådana som platina, aktivt
kol, vissa metalloxider, nickel, järn m.fl., som
på sin yta adsorbera gasmolekylerna och där
bringa dem att reagera. Sådana
kontaktkatalysatorer spela f.n. en oerhört
stor roll i tekniken. Med dess tillhjälp
fram-ställes svavelsyra genom att leda
svavelsyrlig-het och luft över finfördelad platina;
ammoniak framställes, genom att kväve och väte få
inverka på varandra i närvaro av någon
katalysator. Fetthärdning är ett annat exempel på
k. Alkohol, organiska syror, syntetisk bensin
m.fl. framställas numera genom k. Då
katalysatorerna icke förbrukas, kunna små
mängder därav omvandla stora mängder av de
rea
gerande ämnena. Dock kan deras verkan
nedsättas vid närvaro av vissa ämnen,
kontaktgifter. — Vid homogen k. äro
katalysatorerna och substraten (de ämnen, som
reagera med varandra) i samma fas. Exempel
på sådan k. är den inverkan, syror och baser
ha på hydrolys, sönderdelning av rörsocker,
bildning av stärkelse ur cellulosa. — I en del
fall har det visat sig, att k. beror på att
mellan-produkter bildas, som sedan sönderdelas, så
att katalysatorn återbildas. Aktivator är
ett ämne, som ökar en katalysators verkan. —
Autokatalys uppkommer, om vid en
kemisk reaktion en katalysator bildas, som sedan
påskyndar reaktionen. Även a n t i k a t a
lysa t o r e r finnas, vilka åstadkomma negativ
k., d.v.s. minska reaktionshastigheten. — Vid
de biologiska reaktionerna spela k. en
avgörande roll. De flesta reaktioner, som ske inom
växt- och djurvärlden, äro katalytiska (jfr
Enzym). Lj.
Katalysa’tor, se Katalys.
Kata’maran, tamilsk benämning på en
farkost, ett slags flotte, använd på Ceylons kust
Typen är även känd från Brasilien. G.B r.
Kata’ne, se C a t a n i a.
Katanga, den sydligaste prov, i Belgiska
Kongo, mellan Kongos biflod Kasai i v. och
Tanganjika i ö., i n. begränsad av 5:e parallellen
s.br. (se kartan vid Sydafrikanska
unionen); 560,080 kvkm.; 1,010,183 inv.
(1932). Huvudstad: Elisabethville, 17,128 inv.
— K:s n.v. del ligger inom Kongobäckenet.
S.ö. K. mellan Lualaba, Luapula och
Tanganjika är ett 1,300—2,200 m. högt platåland,
genom enskilda bäcken uppdelat i ett flertal
smärre platåer. Klimatet är tropiskt men på
gr. av den stora höjden ö.h. relativt svalt
(18—22° årsmedeltemp.). Den årl.
regnmängden är 1,200—1,300 mm. och faller nästan blott
mellan nov. och mars. Vegetationen är
skogs-savann, i de högsta delarna ersatt av öppen
By i Katanga.
— 137 —
— 138 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
