Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katalauniska fälten el. Mauriacensiska fälten - Katalex - Katalektisk - Katalog - Katalonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATALEX
Val d’Aran i Katalonien.
ändade med hunnernas fullst. nederlag. Det
betecknar vändpunkten i Attilas bana. B.
Katale’x, se K a t a 1 e k t i s k.
Katale’ktisk (grek. katalektiko’s,
upphörande) kallas en vers, där sista versfoten är
ofullst. (t.ex._£_). Motsats: a k a t
a-I e k t i s k — En dylik
ofullständighet kallas k a t a 1 e x. W.N.
Katalog [-lå’g] (grek. kata’logos), förteckning
över boksamling (se B i b 1 i o t e k s t e
k-nik), konstföremål el.dyl., över elever och
lärare vid undervisningsanstalt,
telefonabonnenter, medl. i förening el. samfund o.s.v. W.N.
Katalo’nien, spa. Cataluna, autonomt
landskap, omfattande n.ö. hörnet av Spanien,
prov. Lérida, Gerona, Barcelona och
Tar-ragona (se kartan vid Pyreneiska
halvön); 32,197 kvkm.; 2,742,885 inv.
(1930). N. K. är uppfyllt av
Pyrenéernas s. sluttningar och når i n.v.
Mala-detta. K:s s. del intages av det katalanska
kustberget, som i Sierra de Montseny (längst i
n.ö.) når 1,741 m.ö.h. K:s huvudflod är Segre,
vänsterbiflod till Ebro. Klimatet har stark
subtropisk prägel. Lérida har en medeltemp. för
jan. av 3,«° och för juli av 24,9°, och
Barcelona resp. 8,s° och 23,9°. Nederbördsmängden
är 351, resp. 526 mm. årl. På gr. av den
särsk. om sommaren ringa regnmängden är
halfastäppen den naturliga vegetationstypen
— 135 —
på slätterna (Llanos de Urgel) omkr. Segre.
På högre nivåer ända upp till 1,500 m.ö.h.
ersättes den av halvbuskstäppen (tomillares).
Här måste kulturjorden konstbevattnas. Omkr.
Gerona växa stora skogar av korkek. F.ö.
odlas vete, vin och oliver. K. är Spaniens bäst
utvecklade industriområde. Dess huvudstad är
Barcelona, Spaniens största industri- och
sjöstad. J.F.
Under romartiden en del av Hispa’nia Tarra
cone’nsis, kom K. därefter under först gotiskt,
senare arabiskt välde. 788 intogs området av
frankerna under Karl den store och bildade
kejsardömets s.k. Spanska mark. Denna
erövring blev av avgörande betydelse för K:s
vidare utveckling i nationellt avseende. Ehuru
det snart förlorade kontakten med den
franska statsmakten, påverkades K. kraftigt i
kulturellt hänseende från Sydfrankrike. Landet
sönderföll i smärre län, bland vilka
grevskapet Barcelona (se d.o. 2) dominerade. 1157
blev greve Raymond V genom giftermål
konung av Aragonien, varefter K. utgjorde en del
av detta spanska rike. Föreningen blev av
utomordentlig betydelse för Aragonien och hela
Spanien genom det tillskott i andlig och
materiell kultur, som K. medförde. Landet
bevarade medeltiden igenom en viss självständighet
med egen ständerförsamling. Intill vår tid har
K. bevarat starka separatistiska tendenser genl-
— 136 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
