Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katolsk-social - Katoptrik - Katowice - Katr - Katrineberg - Katrinedal - Katrinefors a.-b. - Katrineholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kATOPTRlK
1 i s k-s o c i a 1). Leo XIII gjorde med sin
en-cyklika ”Rerum novarum” 1891 (sv. övers.
”Påfven Leo XIII:s rundskrifvelse om
arbetarfrågan”, 1925) det mest uppmärksammade
uttalandet i dessa frågor: en lösning kan endast
ske på kristen grund genom rättfärdighet och
kärlek; okristlig kapitalism, som utsuger
arbetarna, fördömes, men rätten till privategendom
hävdas; socialism och kommunism fördömas
(vilket redan skett i Pius IX :s Syllabus till
en-cyklikan ”Quanta cura”, 1864), men katolska
arbetarföreningar gillas ss. nödvändig
organisationsform. Pius XI :s encyklika
”Quadragesi-mo anno” 1931 (ty. övers. ”Rundschreiben
über die gesellschaftliche Ordnung”, s.å.), utg.
till 40-årsminnet av Leos skrivelse, utgör en
kommentar till denna ”Magna charta för
kristligt socialt arbete”. Med allt erkännande av
den allvarliga strävan i dessa skrivelser att
råda bot för den sociala nöden kan det icke
förnekas, att en viss för de konkreta fallen
ödesdiger vaghet i satsernas formulering
föreligger. Bland katolska socialpolitiker finnes
också en nyare riktning av mera radikal art.
— Litt.: W. Rosenhauer, ”Die Sozialpolitik der
Päpste” (1926); V. Cathrein, ”Sozialismus und
Katholicismus” (1929). S.N.
KatoptrFk, fys., se D i o p t r i k.
Katowice [katåvi’tse], ty. Kattowitz,
huvudstad i vojvodskapet Slrisk, Polen; 127,841 inv.
(1931). K. ligger inom Oberschlesiska kol- och
industriområdet och är en utpräglad
industristad med stenkols- och zinkgruvor, stora
metallverk, mångsidig kemisk industri, motor- och
cementfabriker m.m. Livlig handel, i sht med
kol. K. blev stad 1865 och tillhör Polen sedan
1922. M.P.
Katr, se K a t a r.
Katrineberg, kapellförsamling i s. delen av
Bollnäs s:n; 535 inv. (1932).
Katrinedal, gods i övergrans s:n, Uppsala
län, 13 km. v. om Sigtuna; areal 550 har, varav
250 åker; taxeringsvärde 286,800 kr. (1932). Till
Katrinedal.
godset hör bl.a. en handelsträdgård. Huvud
byggnaden är en envåningsbyggnad med brutet
tak. Nuv. innehavare är godsägare T. E. W.
Silfverhielm. Th.P.
Katrinefors a.-b., pappersbruk med
sulfitfabrik och papperspåsfabrik vid Katrinefors,
Ma-riestad. Bolaget, grundat 1872, äges numera av
Sv. tändsticks-a.-b. Tillverkningen omfattar
tändstickspapper, sulfitomslags- och påspapper
samt färdiga papperspåsar och uppgick 1932
till 12,367 ton papper (tillverkningskapacitet
vid full drift 18,000 ton) samt 11,616 ton
sulfitmassa för eget behov. Tillverkningsvärde
s.å. 4,095,000 kr., arbetarantalet 496.
Omslutning 31/i2 1931 12,327,693 kr., varav
aktiekapital 3,570,000 kr. J.L-n.
Katrineholm, stad i s.v. Södermanlands län;
10,59 kvkm., därav 9,02 land; 7,755 inv. (1932).
K. har växt upp ss. knutpunkt för V. och ö.
stambanorna, vilka i sin helhet voro
fullbordade 1864, resp. 1874. 1880 hade K. o. 400
inv., blev 1883 municipalsamhälle, vilket
utvidgades 1895 och 1913, samt Vi 1917 stad
under landsrätt (Oppunda och Villåttinge hds
domsaga); K. hade då 6,615 inv. 1876 fick K.
sitt första industriföretag, Carl Fredrikssons
träförädlings-a.-b., och 1878 grundades
handelsfirman Kullberg & co., som utvecklat sig
till Skandinaviens största specialaffär i
jordbruksmaskiner och som gav upphov till nya
företag, bl.a. Grönkvists mekaniska verkstäder.
Dessa inköptes 1917 av A.-b. Sv.
kullagerfabriken, som upprättade Katrineholmsverken. S.å.
grundades en annan av K:s större industrier,
Pumpseparators gjuterier. Bland övriga
industrier märkas Forssjö trävarubolag, K:s
träförädlings-a.-b., Sv. emballage-a.-b. och Strands
konfektions-a.-b. 1930 hade K. 31 industriella
anläggningar med sammanlagt 1,154 arbetare.
1920 levde 54,8% av befolkningen av industri
och hantverk, 27,7 % av handel och samfärdsel.
K. är från första början planmässigt anlagt och
välbyggt samt har inom större delen av det
stadsplanerade området (o. 2,5 kvkm.) ett
regelbundet gatunät med breda, delvis
trädplante-rade gator och rymliga trädgårdskvarter. K.
har statlig samrealskola, enskilt lärov., bildat
1906, som omfattar teknisk skola, handelsskola,
realskola, hushålls- och vävskola. I K. utgives
”Katrineholms-kuriren” (3 gånger i veckan).
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 432,700 kr., å annan fastighet
26,224,000 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl. 702,440 kr., andra
skattskyldiga 8,388,600 kr. (1931). K. ingår i St.
Malms pastorat i Oppunda v. kontrakt,
Strängnäs stift. J.C.
— 167 —
— 168 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
