Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katolsk - Katolska associationen - Katolska brev - Katolska kyrkan - Katolska ligan (Ligan) - Katolsk-apostoliska kyrkan - Katolska reaktionen - Katolsk konung, katolskt majestät - Katolsk-social
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATOLSK-SOCIAL
sant och specifikt katolskt”). K. användes även
om grekisk-katolska (se Ortodoxa
kyrkan) och gammalkatolska kyrkan (se
Gammalkatoliker) samt om irvingianernas
samfund, katolsk-apostoliska kyrkan (se d.o.).
Ang. de evang. kyrkosamfundens anspråk på
katolicitet se Evangelisk. S.N.
Katolska associationen [-fo’n-] (eng.
Catho-lic association), se Irland, sp. 8.
Katolska brev (”allmänna” brev) kallas Petri
2 brev, Johannes’ 3 brev, Jakobs och Judas’
brev i N.T., vilka i motsats till N.T:s övriga
brev benämnas efter de föregivna förf, och ej
efter adressaten, som ej är någon person el.
bestämd församling (med undantag för 2—3
Joh. breven, som torde ha privat karaktär).
Benämningen k.b. förskriver sig från Origenes
och Eusebius. Innehållet kan karakteriseras ss.
uttryck för allmän församlingsfromhet. Om
dessa brevs upptagande i kanon se Bibel, sp.
963. Jfr resp, brevs särsk. art. S.N.
Katolska kyrkan, se Katolicism och
Romersk-katolska kyrkan.
Katolska ligan, ofta endast Ligan,
bildades 1609 av Maximilian av Bayern med några
sydtyska prelater för att utgöra en motvikt
mot Evangeliska unionen (se d.o. 1). 1610
utvidgades ligan ansenligt, framförallt genom de
tre katolska (andliga) kurfurstarnas tillträde.
Maximilian, den ende världslige medl., blev
förbundsöverste. Ligans mål var försvar,
framförallt av den katolska religionen, och den
sökte genast förbindelse med andra katolska
makter, även utom Tyskland. Kurmainz’
försök att i ligan intaga Habsburg och Sachsen
medförde 1616 Maximilians utträde och
förbundets upplösning, men 1619 återställdes det
i sitt förra skick, och dess trupper under
befäl av Maximilians generallöjtnant Tilly hade
under de följ, åren huvudandelen i
katolikernas framgångar. Slaget vid Breitenfeld 1631
bröt ligans övermakt, Frankrikes försök att
åstadkomma ett neutralitetsfördrag mellan
Gustav Adolf och densamma misslyckades, och
dess flesta medl. tvingades utträda el. miste
sina områden under den sv. konungens
segertåg. Formellt bestod dock K. 1. ända till
freden i Prag 1635, då alla dylika särförbund inom
riket förbjödos. P.S.
Katolsk-apostoliska kyrkan (”Irvingianer”),
samfund, uppkommet i London kring E. Irving
(se denne), efter Irvings död (1834) konstituerat
ss. k.-a.k. Det karakteristiska för denna är
icke den eklektiska teologien el. den rikt
utformade liturgien, som anknyter både till den
grekisk- och romersk-katolska och till den
anglikanska ritualismen, utan dess kyrkobegrepp
och utformning av de kyrkliga ämbetena. I
— 165 —
själva namnet ligger ett avvärjande av att bli
betraktad ss. en sekt, samfundet vill vara
katolskt, d.v.s. allmänneligt, och apostoliskt,
grundat på apostlarnas läror. Statskyrkodömet
innebär enl. k.-a.k :s uppfattning en förvanskning
av kyrkans väsen, och den lär därför en
återgång till den urkristna kyrkans
församlings-bildning. Efter förebild av Ef. 4:11 föreskrives
för den allmänneliga kyrkan apostla-, profet-,
herde- och lärareämbete och för de enskilda
församlingarna änglar (Joh. upp. 2:1), äldste,
präster och diakoner. Apostolatet utgör dock
samfundets högsta ledning. 1835 utsågos 12
apostlar, som fingo olika delar av Europa sig
anvisade ss. missionsfält. Nya apostlar ha ej
utsetts inom modersamfundet; den siste dog
1901. Den tidigare extasen och apokalyptiska
inriktningen har avtagit (tusenårsriket och Jesu
ankomst hade beräknats till vissa år flera
gånger, utan att det inträffade).
Modersamfundet för nu en mera undanskymd tillvaro;
dess medl. stanna ofta kvar i samfund, som
de tidigare tillhört. Mera livaktig är den s.k.
ny-apostoliska kyrkan
(”ny-ir-vinganer”), som på 1860-talet uppstod i
Tyskland, då k.-a.k. där utnämnde nya apostlar,
vilket ej godkändes av modersamfundet.
Nyapostoliska kyrkan är uppdelad i
apostla-distrikt, vilka ytterligare uppdelas i
biskops-och äldstedistrikt. Högste ledaren kallas
stamapostel. Den gör anspråk på att vara ”den av
Gud återställda apostoliska kyrkan” och den
enda, som ”motsvarar den gudomliga
ordningen”. ”Besegling” med den Helige ande
genom en apostels handpåläggning räknas ss. ett
3:e sakrament. Gudstjänsten hålles efter
enklare former än i modersamfundet. — ISverige
funnos 1933 o. 400 medl. av den äldre grenen,
av vilka o. 200 tilhöra församlingen i
Stockholm, som där har egen kyrka; filialer finnas
i Göteborg, Härnösand, Jönköping, Malmö,
Norrköping, Sundsvall, Uppsala. Organ:
”Pastorala meddelanden”. Medl. av den yngre
grenen finnas i Stockholm. — Litt.: P. Scheurlen,
”Die Sekten der Gegenwart” (3 Aufl. 1923); M.
Neiiendam, ”Frikirker og Sekter” (1927);
”Allmänna husregler och trosbekännelse för . . .
ny-apostoliska församlingars ämbeten . . .” (1924).
S.N.
Katolska reaktionen [-fo’n-], se M o t r
e-formationen.
Katolsk konung, katolskt majestät,
sedan tidig medeltid ofta förekommande och
o. 1500 av påven Alexander VI de spanska
kungarna direkt tillerkänd titel. [B.]
Katolsk-social, benämning på den
romerskkatolska kyrkans ställning till och ingripande
i de nutida sociala frågorna (jfr E v a n g e-
— 166 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
