Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kattöga - Katz, David - Katzbach - Katzenjammer - Kauai - Kauar - Kaudal - Kaudern, Walter - Kaufbeuren - Kauffer, Edward - Kauffmann, Angelica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAUFFMANN
Kattöga. 1) Reflexanordning på cyklar o.a.
fordon, vilken vid belysning återkastar rött
sken. K. består av ett litet cirkelrunt rött glas,
bakom vilket är anbragt en plan el. parabolisk,
blank metallplåt. K. skall vara av godkänd
konstruktion. Ang. dess förande föreskriver
vägtrafikstadgan av 20/6 1930, att velociped, som
under mörker framföres å väg, skall vara
försedd baktill med reflexanordning, som vid
belysning återkastar rött sken. Även på med
dra-gare förspänt fordon skall, om sådant av
behovet uppenbarligen påkallas på viss väg med
livlig trafik, reflexanordning med rött sken
bakåt föras; Länsstyrelsen skall härom besluta
och utfärda kungörelse. v.S.
2) Miner., ädelsten (el. halvädelsten), som
genom inneslutningar av annan art el. genom
egendomlig struktur företer en vacker
skillran-de el. sidenaktig glans. Två slag av k.
finnas, dels det mera värdefulla krysoberyll-k.
(orientaliskt k.), dels det mindre
värdefulla kvarts-k. (occidentaliskt k.).
Detta är en kvarts el. bergkristall, som är fylld
med fina trådar av annat mineral, asbest el.
cyanit, och har gulbrunt till grönaktigt
skimmer; den användes mest som rundslipade
smyckestenar. K. förekommer bl.a. i Indien
och på Ceylon samt i Harz. — Liknande
mineral äro det guldgula—gulbruna tigerögat
(se d.o. och Krokydolit) och det blågrå
falkögat. K.A.G.
Katz [kats], David, tysk psykolog T. 1884),
1919 prof, i psykologi och pedagogik vid univ.
i Rostock. K. räknas till nutidens ledande
psykologer och har särsk. fått betydelse genom
undersökningar över färgförnimmelserna och
genom djurpsykologiska försök. Under senare
år har han särsk. ägnat sig åt studier av det
av honom uppkallade ”vibrationssinnet” och
av hungerns och aptitens psykologiska
problem. V.K-r.
Katzbach [ka’tsbaz], vänsterbiflod till Oder
i Niederschlesien, upprinner 451 m.ö.h. i
Bo-ber-Katzbachgebirge, genomflyter Liegnitz och
faller under sitt 98 km. lång lopp 357 m. —
Vid K. segrade preussarna och ryssarna under
Blücher 26/s 1813 över fransmännen. F.Ss.;[B.]
Katzenjämmer [ka’tsan-] (ty. eg.:
kattjäm-mer, från det tyska studentspråket, bakrus,
”kopparslagare”), oljud, dålig musik.
Kauai, ö, se H a w a i i ö a r n a. Jfr C h e r r
a-P u n j i.
Kaua’r, oasgrupp, se K a o u a r
Kauda’l (till lat. cauda, svans), zool., svans-,
bakre, belägen nära bakre ändan (svansändan).
Motsats k r a n i a 1.
Kaudern [kau’-], Walter Alexander,
etno-graf (f. 24/a 1881), fil. d:r 1910, t.f. intendent för
Göteborgs museums etnografiska saml. K.
företog 1906—07 och 1911—12 forskningsfärder till
Madagaskar samt 1916—21 till Nederländska
Indien, särsk. Celebes, därifrån han hemfört
rika zoologiska, antropologiska och etnografiska
saml. Särsk. under och efter sistn. färd har
han huvudsaki. ägnat sig åt etnografi. Utom
naturvetenskapliga avh. har K. utg.
reseskildringar, ”På Madagaskar” (1913), ”1 Celebes’
obygder” (2 bd, 1921), samt det stora verket
”Ethnographical studies in Celebes” (4 bd, 1925
—29). G.B-r.
Kaufbeuren [kauTbairan], stad i s.v. Bayern,
c:a 60 km. s.s.v. om Augsburg, vid Wertach;
9,160 inv. (1925). K. är en medeltida stad med
stadsmur, kyrkor och kloster; fordom fri
riksstad. Livlig industri och handel. F.Ss.
Kauffer [kåTa], Edward Mc Knight,
nordamerikansk-engelsk målare (f. 1891), sedan
1914 bosatt i London, vars förnämste
affischtecknare han var o. 1920, särsk. berömd för
sina reklamplakat för de underjordiska
järnvägarna. G.S.
Kauffmann [kau’f-], Angelica (eg. Marie
Anne), schweizisk målarinna (1740—1807),
framträdde ovanligt tidigt och fick redan 1763
måla sitt självporträtt för Uffizierna. Efter
1766 var hon 15 år bosatt i London. Med sin
make, målaren A. Zuchi, flyttade hon 1782 till
Rom, där hon under resten av sitt liv fick röna
stor framgång. Konstnärligt står K. mellan
rokoko och klassicism; i antika och foster-
Angelica Kauffmann: Självporträtt som vestal.
Dresdengalleriet.
— 177 —
— 178 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
