Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kattormsläktet - Kattostsläktet - Kattostvisslare - Kattostväxter - Kattowitz - Kattrigg - Kattrygg - Kattsilver - Kattskinn - Kattskunk - Kattsläktet - Kattsten - Kattuggla - Kattun - Kattunga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATTORMSLÄKTET
Kattormsläktet, Ta’rbophis, av fam. snokar
(se d.o.), förekommer i Afrika och v. Asien.
En art, kattormen, T. fallax, finns på
Balkanhalvön och Mindre Asien. Kroppen är
spolfor-mig och huvudet tydligt avsatt. Längd 1 m.
Nattdjur. Lever av ödlor. Y.Ln.
Kattostsläktet, Malva, av fam. kattostväxter,
omfattar o. 30 arter i n. tempererade området.
De äro 1- el. fleråriga örter med handflikade
blad och ensamma el. i knippen i bladvecken
ordnade, röda el. vita blommor. I Sverige
förekomma 5 arter, av vilka 2 äro allmänna vid
vägkanter, på bygator och odlade ställen, näml.
M. rotundifo’lia (M. vulga’ris, M. negle’cta),
kattost, och M. pusi’lla {M. borea’lis),
dvärgkattost, båda nedliggande. I s. och
mellersta Sverige växa på odlade ställen,
vägkanter o.d. 3 upprätta arter: M. silve’stris, röd
kattost, M. moscha’ta, desmeros, och
M. a’lcea, rosenkattost; de båda sistn.
arterna odlas ss. prydnadsväxter. Blommor och
blad av Af.-arter användas i medicinen under
namn av folium malvæ, kattost-te. A.V-e.
Kattostvisslare, se D a g f j ä r i 1 a r, sp. 812.
Kattostväxter, Malva’ceæ, dikotyledon fam.
med o. 900 arter och o. 42 släkten i tropiska
och tempererade områdena. De äro slemrika
örter, buskar el. träd med spiralställda,
handnerviga blad med stipler samt oftast stora,
regelbundna, vackert färgade blommor, med 3—
flerbladigt ytterfoder. K. ha stor betydelse ss.
spånads-, medicinal-, prydnadsväxter m.m. De
viktigaste släktena äro Ma’lope, Abuti’lon (se
d.o.), Lavate’ra (se P o pp e 1 r o s s 1 ä k te t),
Althæ’a (se Stockrossläktet),
Malva (se Kattostsläktet),
Malva’strum, Sida, Hibi’scus, Abelmo’schas (se d.o.) och
Gossg’pium (se Bomullsväxter). A.V-e.
Kattowitz [-vits], se K a t o w i c e.
Kattrigg, segelbåtsrigg, där försegel saknas.
Kattrygg. Fartyg, som i sjögång el. eljest
fått kölen bruten, så att däckslinjen visar
sänkning mot stävarna, säges ha k.
Kattsilver, miner., se G 1 i m m e r.
Kattskinn. Skinn av tamkatten har som
pälsverk ringa värde, enär det vid användning lätt
fäller hår; användes färgat till pälsbesättning.
Kattskunk, seKattfrettsläktet.
Kattsläktet, Felis, ett släkte av ordn. rovdjur,
som omfattar huvudmassan av kattdjuren (se
d.o.) och numera ofta uppdelas i flera
undersläkten. K. kännetecknas av indragbara klor,
lång svans och frånvaro av örontofsar. Bland
hithörande arter må nämnas, katt, vildkatt,
lejon, tiger, puma, leopard, jaguar, irbis, ozelot,
serval och pampaskatt (se d.o.). H.B-n.
Kattsten, se Kattflint a.
Kattuggla, Sy’rnium alu’co, av underordn.
ugglor (se d.o.), är den i Sverige vanligaste
ugglan, utmärkt av att den mjuka, yviga
fjäderdräkten ovan är spräcklig i gråbrunt el.
gulbrunt, grått och svartbrunt, undersidan ljusgrå
med svarta längdstreck och skulderfjädrar,
ving- och stjärtpennor försedda med vita
fläckar. Längd 37—45 cm. K. bebor hela Europa
och går i Sverige upp till Jämtland. Den tri-
Kattuggla. Efter Cornish.
ves bäst i gammal lövskog, där boet lägges i
ihåliga träd el. gamla kråkbon. Vintertid
uppehåller den sig dock gärna vid gårdar och i
städer. Födan utgöres av gnagare, mera sällan
av insekter och fågelungar. Den är i rörelse
blott om natten och låter då ofta höra sitt läte
”klivitt”, vilket i folkfantasien anses båda
dödsfall (”klä vitt”). Hannens rop om våren är ett
upprepat ”hoho”. K. är fridlyst. H.B-n.
Kattu’n (ty. Kattan, fra. coton, eng. cotton-,
ytterst arabiskt), tunt, täml. fast tuskaftat
bomullstyg med tryckt mönster (se T y g t r y c k).
K. tillverkades förr mest i England, Tyskland
och Schweiz samt användes till enklare
kläd-ningar; mycken k. exporterades till tropikerna
och användes där i stor skala som
bytes-och betalningsmedel till naturfolken. — Jfr
G h i n t s och Kretong. l.
Kattunga, se S u r t e b y-K a t t u n g a.
— 175 —
— 17G —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
