Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kazaker el. kirgis-kazaker - Kazak-kirgiser - Kazakstan, Kasakstan - Kazan - Kazanlik, Kazanlak - Kazanpasset - Kazarer - Kazbek - Kaz dag - Kazimierz - Kazinczy, Ferenc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAZINCZY
tydelse. De förnämsta k. kallas aq süjek (”de
vita benen”), medan den övriga delen av folket
kallas kara süjek (”de svarta benen”), — K.
äro av medellängd (164 cm.) med gulaktig
hudfärg, grovt, svart hår, brett ansikte med
utstående kindknotor. De äro dock icke så
mon-goloida i sitt utseende som kara-kirgiserna. De
flesta k. äro fortfarande nomader, framförallt
boskaps- och hästuppfödare, men i n.
Kazak-stan finnas en del bosatta k. K. äro
muhammedaner (sunniter). De ha en ganska rik
folklig litteratur och modern litteratur i vardande.
Ang. språk se Turkis k a språk. G.Jg.
Kaza’k-kirgiser, se K a z a k e r.
Kazaksta’n, Kasakstan, Kazakska
A.S.S.R., autoncm rådsrepublik i R.S.F.S.R.;
2,814,600 kvkm.; 7,260,500 inv. (1931), därav
58,8 % kazaker, 20,e % ryssar, 14 % ukrainer.
K. omfattar Kirgisstäppen, den ödsliga
Ust-Urt-platån, Kyzylkumöknen och i ö. delar av
Altai, Tarbagatai och Tien-shan. N. K., som
delvis tillhör den bördiga svartjordszonen, är
ett viktigt spannmålsdistrikt; dock är endast
o. 1 % av K:s areal odlad. I mellersta och
s. K. är jordbruk möjligt blott medelst
konstbevattning. Främst odlas vete (63% av
åkerjorden), hirs (10,7%) och havre (9,3%), men
även majs, luzern, bomull, tobak och opium
produceras i ej obetydlig utsträckning. Mycket
spannmål exporteras. Jordbruksbefolkningen
är ryssar och ukrainer, kazakerna äro
nomader. Största betydelsen har dock
boskapsskötseln, vars förnämsta produkter, ull och hudar,
äro viktiga råvaror för industrien, såväl den
inhemska som ryska. Fisket, framförallt i
Aralsjön och Kaspiska havet, är givande, likaså
jakten. Den påbörjade industrialiseringen har
gynnsamma naturliga förutsättningar, ty
landet är rikt på mineral. Koppar finnes bl.a. i
Ridersk (betydande gruvor), Uspenskij och
Eki-bastus, guld i floddalarna i s.ö. delen av prov.
Semipalatinsk. Med undantag av de ö.
bergstrakterna finnas överallt grunda saltsjöar, av
vilka dock blott ett fåtal utnyttjas;
årsproduktion c:a 130,000 ton salt. Karabugazviken av
Kaspiska havet är världens rikaste förekomst
av glaubersalt. Bergsalt finnes i n.v. Rika
stenkols- och brunkolslager finnas flerstädes och
på ringa djup. Petroleum utvinnes nu i v. K.
(vid Emba, 1926-27 250,000 ton). Hittills är
emellertid industrien mer utvecklad än
bergsbruket och avser förädling av ull, hudar och
livsmedel; metallindustrien är ännu obetydlig.
K. genomdrages av två viktiga järnvägar,
Tasjkentbanan (byggd 1900—05), som över
Orenburg förbinder Moskva med Turkestan, och
”Turksib” (byggd 1927—30), vilken genom ö.
och s.ö. K. över Alma Ata förbinder Semipala-
— 201 —
tinsk med Tasjkentbanan; banan tillmätes stor
ekonomisk betydelse. 17 orter ha mer än 10,000
inv. Av dessa ligga de flesta nära gränserna:
Semipalatinsk, Alma Ata, Petropavlovsk, Uralsk,
Kustanaj, Aulie Ata. K. indelas i 6 prov.
Huvudstad är Alma Ata, 118,681 inv. (1931). — K.
upprättades 1920 som autonoma
Kirgisrepubli-ken och heter sedan 1925 K. Autonoma
Kara-kalpak-fristaten är i förvaltningshänseende
ansluten till K. M.P.
Kazan [-za’n], huvudstad i autonoma
Tatarrepubliken, R.S.F.S.R.; 179,207 inv. (1926), därav
% tatarer. K. ligger på höjder vid Kazanka, 8
km. ovanför dess mynning i Volga, som under
vårfloden översvämmar trakten. I Kreml,
omgivet av murar med 3 porttorn, finnas bl.a.
regeringsbyggnad, katedral från 1500-talet,
flera kloster och det höga, ålderdomliga
Sumbe-katornet. Den övriga staden utbreder sig
hu-vudsakl. ö. och s. om Kreml; tatarerna bo i
de s. förstäderna. K. är ö. Rysslands andliga
medelpunkt, har univ., grundat 1804 (2,156
studenter 1929), stora bibi., astronomiskt
observa-torium, museer, flera högre läroanstalter (ss.
veterinär- och skogsinst.), ett 60-tal kyrkor och
14 moskéer. K. har stora textilfabriker och
kvarnar; andra industriprodukter äro läder
(ryssläder), tegel, glas och maskiner. K. är ett
viktigt handelscentrum med stor varubörs. —
Före 1920 var K. huvudstad i guvernementet
K.; 63,680 kvkm., 2,900,400 inv. (1915). M.P.
Det gamla K., som härrör från mitten av
1300-talet, förstördes på 1390-talet av ryssarna,
men nygrundades 1438 av en av khanerna av
den Gyllene horden, Ullu Muhammed, och blev
huvudstad i khanatet K. 1552 erövrades
staden av Ivan den förskräcklige, nedbrändes 1774
av Pugatjov (se denne) men återuppbyggdes av
Katarina II. G.Jg
Kazanli’k, Kazanlak, stad i dep.
Stara-Zagora, mellersta Bulgarien; 11,598 inv. (1926)
Huvudort för framställning av rosenolja. M.P.
Kaza’npasset, del av Donaus genombrott
genom Banatbergen. På en 20 km. lång sträcka
ovanför Orsova är dalen sammanträngd till
ställvis blott 150 m:s bredd. Vägen utmed
floden på såväl rumänska som jugoslaviska sidan
är delvis insprängd i berget. Jfr Donau, ill.
och sp. 622. M.P.
Kaza’rer, folkslag, seChazarer.
Kazbek, se Kaukasus, sp. 185.
Kaz dag, bergskedja i Mindre Asien, se I d a 1).
Kazimierz, se K a s i m i r.
Kazinczy [ka’zintsi], F e r e n c, ungersk förf.
(1759—1831), först anställd i komitatstjänst
som inspektör för ett antal skolor men ägnade
sig från 1791 endast åt litteraturen. I en mängd
övers, och brev (utg. av Ungerska akad. 1911)
— 202 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
