Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kefalhematom - Kefalin - Kefallenia - Kefalos - Kefeus - Kefija - Kefir - Kefisodotos - Kefissos - Kefren - Kehillah - Kehl - Kehler, Henning - Kehraus - Keighley - Keijo (Söul, Seoul) - Keijser, 1. Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEIJSER
ningen uppkommen blodsvulst å det nyfödda
barnets huvud, vanl. över hjässan. Skadan
uppstår därigenom att ett blodkärl brister, från
vilket sedan blödning pågår mellan benet och
benhinnan, upplyftande den senare och
bildande en svulst, som kan nå hönsäggstorlek.
Blodet resorberas småningom, ehuru det kan
taga lång tid, och åkomman är ofarlig. E.E.-M.
Kefali’n, kem., se Fosfatide r.
Kefalle’nia, ö, se Joniska öarna.
Ke’falos, grek, myt., attisk heros, son av
Hermes, äktade Erechtheus’ dotter Prokris,
vilken K., av Eos förlänad förmågan att byta
gestalt, beslog med otrohet och försköt. Äter
försonad med sin maka, dödade K. henne av
våda under en jakt. W.N.
Kefeus [-éu’s] (lat. Ce’pheus, se d.o.), grek,
myt., konung i Etiopien, fader till Andromeda
(se d.o.).
Kefi’ja, arabisk huvudbonad, se K u f i j a.
Ke’fir, alkoholhaltig, starkt syrlig dryck,
beredd av komjölk. Mjölksockret påverkas av
särsk. jästsvampar och mjölksyrebakterier,
vilka finnas i den s.k. kefirsvampen. Denna
är av en valnöts storlek och förekommer särsk.
i Kaukasus, där drycken k. är nationaldryck.
K. är närbesläktad med mjölkdryckerna
ku-mys i Ryssland och yoghurt i Bulgarien. Den
är närande och hälsosam. Alkoholhalten
överstiger ej 2 °/o. Se Jästsvampar. LN-y.
Kefiso’dotos, grekisk bildhuggare, verksam
på 370- och 360-talen f.Kr., möjl. en äldre
broder till Praxiteles, till vars konst K:s’ arbeten
synas ha bildat ett förstadium; mest bekant
av hans i litteraturen omtalade skulpturer är
”Eirene med Plutosbarnet”, varav en god kopia
finns i Münchens glyptotek. — En yngre K.,
son till Praxiteles, var upphovsman till flera
gudabilder, som sedan fördes till Rom, sfftnt
talrika porträtt. E.W.
Kefi’ssos, i antiken namn på flera floder i
Grekland, av vilka en (i sitt nedre lopp nu
kallad Mavronero) upprinner vid
Parnassos’ fot i Beotien, genomströmmar
Chairo-neias slätt och mynnar i Kopaissjön, en (nu
Dervenaki) är biflod till Inachos i Argolis.
W.N.
Kefren, fornegyptisk konung, se C h e f r e n.
Kehillah el. kahal (hebr.), beteckning för
judisk församling.
Kehl [kél], stad i Baden, vid Kinzigs mynning
i Rhen, viktigt brohuvud och järnvägsknutpunkt
mitt emot Strasbourg, till vars
befästnings-område K. hörde till 1918; 9,467 inv. (1925).
K. har sedan 1900 en god hamn och är
ändpunkt för skeppsfarten på Rhen (godsmängd
1,57 mill. ton, 1931). Livlig industri, handel
med trävaror. F.Ss.
Kehler, Henning, dansk förf. (f. 1891),
mag. i romansk filologi 1916, debuterade 1915
i tidskr. ”Edda” med tre skarpsinniga avh. om
Ibsens dramer, uppehöll sig i Ryssland under
revolutionen 1917, som han beskrivit i sina
glänsande ”Russiske Kroniker” (1920), var
1920—25 knuten till tidn. ”Politiken” men
företog just i dess spalter övergången från en
mycket radikal politisk och religiös
uppfattning till en nationell och kristlig. Efter en
kortare tids medarbetarskap i ”Kristelig Dagblad”
blev han knuten till ”Berlingske Tidende”, vars
ledande kritiker han nu är. Hans kritiska art.,
som delvis föreligga i bokform, äro allsidigt
upplysande och utmärkas av temperament och
partigängarens lust att visa ren flagg. Han är
den danska konservatismens bästa penna.
P.R-iv.
Kehraus [kèrau’s], gammal tysk slängdans i
% takt, även kallad Grossvatertanz. K. dansas
än i dag som avslutningsdans vid lantliga
bröllop, varvid alla deltaga, sjungande en visa, vars
ord äro kända från 1710. V.F-i.
Keighley [ki’pli], stad i Yorkshire, West
Ri-ding, England; 40,440 inv. (1931). K. ligger
vid Leeds-Liverpool-kanalen, 23 km. v. om
Leeds. Betydande textil- och järnindustri. M.P.
Keijo (jap.), officiellt namn för S ö u 1,
Seoul, Koreas huvudstad; 394,240 inv., därav
nära 100,000 japaner (1930). K. ligger på h.
sidan av Han-floden, 4 km. från denna och
45 km. ovanför dess mynning vid Koreas v.
kust. Staden är belägen c:a 40 m.ö.h. i en
sänka mellan 700 m. höga granitkullar och är
omgiven av en 7—10 m. hög mur, av vars
urspr. 8 portar blott 2 äro bibehållna. Den
delas genom den breda Shorogatan i den n.
koreanska stadsdelen med Nordpalatset,
museum, botanisk och zoologisk trädgård, samt
den modernare s. japanska stadsdelen med
regeringsbygnaderna och ett 1923 grundat univ.
(553 studenter 1929). K. är centrum i Koreas
järnvägsnät. Det blev huvudstad 1394 och
ockuperades av japanerna definitivt 1904. J.F.
Keijser. 1) Gustaf Jacob K., filosof,
skolman (1844—1916), fil. d:r i Uppsala 1869,
lektor i kristendom vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm 1875—1909; utgav
”Bibelkunskap” (1878; 5 uppl. 1900), ”Grunddragen
af kristendomens historia” (4 bd, 1878—96;
1—3 i senare uppl.), festskriften ”Ät minnet
af Christopher Jacob Boström 1797—1897” med
av K. sammanställda källor till Boströms och
den boströmska filosofiens historia (1897),
”Skrifter af Christopher Jacob Boström”, 3
(1901; jämte H. Edfeldt), densammes
”Föreläsningar i religionsfilosofi” (1906—13; ”med
kom-mentarier”, efter skilda upptecknare på 1860-ta-
— 209 —
— 210 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
