Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keijser, 1. Gustaf - Keijser, 2. Ernst - Keil, Gottfried - Keilhack, Konrad - Keilhau, 1. Balthazar Mathias - Keilhau, 2. Wilhelm - Keill, John - Keiller, släkt - Keim, August - Keirincx, Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEIL
let, ofullbordad, ett ej slutred. forts.-manuskript
deponerat i Lunds univ.-bibl.) samt
Boströms-förbundets (se d.o.) skriftserie 1908—16 (även
förf, till flera dess nummer); donerade till
Uppsala univ.-bibl. ett för forskningen värdefullt,
unikt Boströmsbibl.; känd och värderad för
nit och insikt såväl i sin läraregärning, som
när det gällde den boströmska filosofiens
försvar och utveckling. P.E.L.
2) Ernst Jakob K., den föregåendes bror,
teolog (1846—1905), fil. d:r 1869, docent i
praktisk teologi 1877, teol. d:r 1893, allt i
Uppsala, domprost i Strängnäs 1885, biskop i
Skara 1895. K. var ss. kyrkomän utpräglat
konservativ, vilket kom till uttryck bl.a. i
konfirmations- och nattvardsfrågorna. Till
biskopsmötena (se d.o.) ställde han sig
avvisande. Bland K:s skrifter märkas: ”Om den
praktiska teologiens betydelse” (1876), ”1 kyrkliga
frågor” (1905). K.G-w.
Keil [kall], Gottfried Theodor Heinrich,
tysk filolog (1824—94), prof, i Erlangen 1859,
i Halle 1869, har bl.a. utg. en textkritisk uppl.
av de latinska grammatikerna (”Grammatici
latini”, 7 bd, 1856—80). W.N.
Keilhack [kälThak], Konrad, tysk geolog
(f. 1858), var 1914—23 vid Preussens geologiska
undersökning avd.-chef för arbetena på
nordtyska slätten. Inom kvartärgeologien har K.
gjort sig ett förtjänt namn, och särsk. har han
ägnat sina undersökningar åt den nordiska
inlandsisens randlägen och smältvattensdalarnas
förlopp vid isranden. 1901 grundläde han och
redigerar fortfarande referattidskr.
”Geolo-gisches Zentralblatt”. K.A.G.
Keilhau [kåiT-]. 1) BalthazarMathias
K., norsk geolog (1797—1858), blev 1826 lektor
i bergsvetenskap och 1834 prof, i mineralogi
vid univ. i Kristiania. K. gjorde vidsträckta
resor för geologiska studier över hela Norge
och även till Björnön och Spetsbergen. Sina
undersökningar i Norge samlade K. i ”Gæa
norvegica” (3 h. med geologisk karta över
Norge, 1838—50). K.A.G.
2) Wilhelm Christian K., nationalekonom,
jurist och politiker (f. 1888), fil. d:r 1917
(”Grundrentelæren”), direktör för Det norske
luftfartsrederi 1918—20, docent vid Oslo univ.
1921, medl. av Norges valutatekniska
kommitté 1932. K:s huvudverk som nationalekonom
är ”Die Wertungslehre” (1923). Han söker här
under förkastande av varje deterministisk
utgångspunkt och med indragande av begreppet
makt som ekonomisk grundfaktor förklara de
ekonomiska begreppen och lagarna. K. har
vunnit stor framgång med sina historiska verk,
främst skildringen av tiden 1814—75 i ”Det
norske folks liv og historie”, 8—9 (1929—31);
även ”Norge og Verdenskrigen” (1927) har
väckt uppmärksamhet. K. var 1924—28 en
energisk förkämpe för den norska valutans
stabilisering på en lägre nivå än den gamla
guldpariteten. N.H-g.
Keill [kil], John, engelsk astronom (1671—
1721), prof, i fysik 1700, i astronomi 1710 vid
univ. i Oxford. K., som var lärjunge till
New-ton, framkastade 1708 i ett av sina arbeten en
beskyllning mot Leibniz, att denne lånat idén
till infinitesimalkalkylen från Newton och
framkallade därigenom den långa och häftiga
prioritetsstriden rörande upptäckten av denna
kalkyl. M-t.
Keiller [kil-], släkt stammande urspr. från
Irland, senare överflyttad till Skottland.
Skeppsredaren i Dundee James K. drev trävaruhandel
på Norden, och hans son Alexander K.
(1804—74) överflyttade 1825 till Göteborg, där
han i förbindelse med William Gibson (se
denne) drev segelduksfabrik och handelsrörelse;
i början av 1830-talet inköpte han jämte
Gibson Jonsereds säteri och anlade där en
segelduks- och tältduksfabrik, som, senare betydligt
utvidgad och ombildad till Jonsereds
fabrikers a.-b. (se d.o.), alltjämt hävdar sin
rangplats. 1840 anlade K. Göteborgs mekaniska
verkstad (senare uppgången i Götaverken, se
d.o.) och 1845 jämte C. D. Lundström det första
bomullsspinneriet i Göteborg. Av K:s söner
ägnade sig Alexander K. (1832—1918)
framförallt åt den med familjefirman förbundna
bruksrörelsen, J a m e s K. (1836—1918) var till
1906 ledare av den mekaniska verkstaden och
David Cable K. (f. 20/u 1846) disponent för
Kaveltorps kopparverk och chef för Vedevågs
bruk, tills det 1913 uppgick i Wedevåg-Koppom
a.-b. — Litt.: G. Bodman, ”Fabriker och
industrier i det gamla Göteborg” (1925). C.
Keim [kalm], August Justus Alexander,
tysk militär (1845—1926), officer vid inf. 1865,
överste och reg.-chef 1896, generalmajor och
avsked 1898, generallöjtnant 1916. K.
tjänstgjorde 1882—89 i generalstaben och 1892—93
hos rikskanslern. 1906—08 var han ordf, i
Deutscher Flottenverein och 1911—13 i
Deut-scher Wehrverein samt tjänstgjorde 1914—18
ss. militärguvernör i Limburg. K. var en flitig
militärförf. och har bl.a. utg. ”Die Schlacht
von Wörth” (1891), ”Taktik der Infanterie und
die Tätigkeit der verbundenen Waffen 1764
bis 1898” (1899) och ”Erlebtes und Erstrebtes”
(1925). E.Bz
Keirincx [kai’rigks], Alexander,
flamländsk landskapsmålare (1600—52), var
verksam i Antwerpen, Amsterdam och Utrecht,
målade vanl. skogslandskap med kraftigt lövverk
i dunkel färgskala; i Kunstmuseet, Köpenhamn,
— 211 — — 212 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
