Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kejsargrönt, schweinfurtgrönt, kasselgrönt, patentgrönt - Kejsarhummer, havskräfta - Kejsarkanalen - Kejsarkrona - Kejsarkult - Kejsar Nicolaus II:s land - Kejsarorm - Kejsarprinsen - Kejsarrätt - Kejsarsnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEJSARSNITT
s e 1 g r ö n t, patentgrönt, ett vackert
grönt dubbelsalt av koppararsenit och
kopparacetat. Användes förr som målarfärg men är
numera förbjudet på gr. av sin giftighet.
Användes för besprutning av träd och buskar. Lj.
Kejsarhummer, havskräfta, Nephrops
norve’gicus, med smala, i tvärsnitt fyrkantiga
klor och stora, njurformade ögon. K.
förekommer från Island och Nordkap till Marocko och
går in i Medelhavet samt Skagerack och
Kattegatt. Den föredrager mjuk botten och djup från
30 till över 700 m. Larverna likna
hummerlarver men äro större och ha långa taggar på
stjärtens ryggsida. Hannarna nå en längd av
22, honorna 17 cm. Honorna bli könsmogna
vid 8—10 cm. längd. K. fiskas med trål. N.R-n.
Kejsarkanalen. 1) K., kin. Yün-ho, Kinas
största kanal och en av världens väldigaste
Kejsarkanalen vid So-chou.
ingenjörsanläggningar, förbinder Tientsin med
Hang-chou vid Yang-tsi-kiang; 1,450 km. Den
sydligaste delen anlades på 400-taIet f.Kr. Den
fullbordades först i slutet av medeltiden av
Ku-bilai khan. Den har underhållits ända till
mitten av förra årh. och haft stor betydelse för
Kinas materiella kultur ss. en säker och billig
transportled för tunga varor mellan s. och n.
Kina. Sedan ångbåtstrafiken gjort kustfarten
säker och snabb, har K. förlorat mycket av sin
betydelse. Vissa delar av K. trafikeras dock
ännu. J.F.
2) En 120 km. lång kanal i Aragonien längs
h. stranden av Ebro, anlagd av Karl V; är
hu-vudsakl. en bevattningsanläggning. J.F.
Kejsarkrona benämnes dels en art av
växtsläktet Fritilla’ria (se d.o.), dels brandliljan (se
L i 1 i u m).
Kejsarkult, gudomlig dyrkan, ägnad det
forntida Roms kejsare el. andra medl. av
kejsar-huset. Dessa plägade med få undantag efter
sin död förklaras för gudar och upptagas i
den romerska statskulten (jfr A p o t e o s).
Dyr
kan av levande kejsare, urspr. i förening med
gudinnan Roma, förekom redan från Augustus’
tid i rikets provinser, tidigast i de ö., där
härskardyrkan av gammalt var inhemsk. I Italien,
särsk. under den äldre kejsartiden (liksom
officiellt till nära hedendomens slut), gällde kulten
den levande kejsarens genius (se d.o.), som
sällades till de 2 lares compita’les (se d.o.) och
vid edgång åkallades jämsides med de
apoteose-rade kejsarna. K., det romerska världsrikets
enda eg. statsreligion, uttrycket för dess
politiska enhet och lojalitetens religiösa formel, var
en stötesten för de kristna, som genom sin
vägran att offra inför kejsarbilderna ådrogo sig
misstankar och förföljelser ss. högförrädare. —
Litt.: J. M. Sundén, ”Härskardyrkan under den
romerska kejsartiden” (1923). H.Sj.
Kejsar Nicolaus II:s land, ögrupp n. om
Sibirien, se Severnaja zemlja.
Kejsarorm, se B o a o r m a r.
Kejsarprinsen, se Napoleon IV.
Kejsarrätt, förr, särsk. i Tyskland och
Norden, benämning å dels kejsar Justinianus’
lagsamling (se Corpus juris civilis), dels
medeltida tysk rikslagstiftning, dels vissa tyska
medeltida rättsböcker, bl.a. en variant av
Schwabenspiegel (”Das kleine Kaiserrecht”, utg.
av Endemann 1846). E.K.
Kejsarsnitt, förlossningsoperation, bestående
i ett snitt genom bukväggen och livmodern för
att på denna väg uttaga fostret. Namnet torde
ha uppkommit ur föreställningen om
ingreppets heroiska natur. Så låter myten
läkekonstens gud Asklepios komma till världen genom
ett k., som Apollon själv utförde på Koronis.
Cæsar skall ha fötts på detta sätt, och enl.
folkfantasien skall en gång Antikrist göra sitt
inträde i livet på samma sätt. I antiken påbjöds
k. eljest endast, då modern dött före el. under
förlossningen. Fr.o.m. medeltiden blev k.
vanligare men brukades likväl endast i förtvivlade
fall, då bäckenförträngning absolut hindrade
fostrets passage. Operationen ledde då nästan
alltid till moderns död. Numera har k. tack
vare aseptiken fått en hög grad av trygghet
och dess användning därför utsträckts till
många andra förlossningskomplikationer med
det resultat, att operationen numera är lika
vanlig, som den förut var sällsynt och fruktad.
Detta har påverkat hela förlossningskonsten
och bidragit att giva den en mera kirurgisk
riktning, till ökad trygghet för både mor och
barn, men i våra dagar kanske stundom driven
för långt. Det första k. i Sverige med lycklig
utgång utfördes av M. J. Salin 1885. — En helt
ny väg för k. har inslagits av A. Dührssen, som
föreslagit att från slidan öppna och tömma
livmodern, vaginalt k. Även denna
opera
— 217 —
— 218 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
