Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMI
ämnen kunna bilda mer än en förening med
varandra, stå de mängder av det ena ämnet,
som förena sig med samma mängd av det
andra, i ett enkelt multipelt förhållande till
varandra. Lagen om de enkla
volymförhållandena: Då gaser reagera med
varandra, kan förhållandet mellan deras
volymer anges med små hela tal. Lagen om
förenings vikterna: För varje
grundämne kan man fastställa ett tal, som är så be
skaffat, att de mängder av olika ämnen, som
kunna reagera med varandra, förhålla sig som
dessa ämnens föreningsvikter (atomvikter) el.
multipler av dem. Avogadros lag: Lika
volymer av alla gaser innehålla vid samma
temp. och tryck lika många molekyler. — Om
två ämnen kemiskt reagera med varandra el.
ej, beror på deras affinitet el. kemiska
frändskap. De ofta komplicerade
förhållanden, som här spela in, har emellertid den
moderna k. ingående undersökt. Vid alla
kemiska processer spela elektriska krafter en
avgörande roll.
K. har olika grenar. Den oorganiska
k. handlar om de oorganiska ämnena, d.v.s.
sådana, som härstamma från mineralriket. Den
indelas i sin tur i två avd., den som handlar
om metallerna och den som handlar om
i c k e-m e t a 11 e r n a, de s.k. m e t a 1 1 o
i-derna. Den organiska k. betecknade
urspr. läran om sådana ämnen, som bildas
inom den levande organismen inom djur- och
växtvärlden. Numera betyder dock organisk
k. kolföreningarnas k. Orsaken till
att kolet ensamt bildar en avd. i k. är delvis
av historisk art, i det att nästan alla de
organiska ämnena innehålla kolatomer. Att man
bibehållit indelningen, beror på det rent
praktiska skälet, att kolföreningarna ensamma äro
betydligt flera än alla de andra
grundämnenas föreningar tillsamman och att
kolföreningarnas studium delvis fordrar andra
arbetsmetoder än de rent oorganiska ämnenas. Den
analytiska k. behandlar de metoder, enl.
vilka olika ämnen kunna påvisas, och hur de
kvantitativt bestämmas. Den fysikaliska
k. handlar om gränsområdet mellan fysik och
k., om förhållandet mellan ämnenas kemiska
sammansättning, om deras fysikaliska
egenskaper och om hur olika faktorer, ss. temp.,
tryck etc., inverka på de olika kemiska
reaktionerna. Fot o-k. handlar om ljusets
kemiska verkningar, e 1 e k t r o-k. om den
elektriska strömmens inverkan på de kemiska
föreningarna. K o 11 o i d-k. handlar om ämnenas
egenskaper i mycket finfördelat tillstånd, i
vilket de ofta ha andra egenskaper. Med
teoretisk k. förstår man de sammanfattande
— 243 —
teorierna över de kemiska reaktionerna. B i
o-k., som är en av de yngsta grenarna av k. men
också en av de i våra dagar mest aktuella,
behandlar de kemiska reaktioner, som ske inom
den levande organismen. Påfallande är näml.,
att även om de flesta ämnen numera kunna med
konst framställas, har det visat sig, att ofta
växterna t.ex. äro bättre kemister än
människan. Mycket komplicerade föreningar, ss.
olika färgämnen, framställas näml, ofta i
växtorganismen med en elegans, som man trots
de stora resurser, som stå till förfogande på
ett modernt laboratorium och som växterna
till stor del sakna, icke kan efterlikna. Vilka
medel växten därvidlag betjänar sig av,
känner man ännu icke i detalj, även om man är
dem på spåren (jfr Enzym). Till den
till-lämpade k. räknas medicinsk och
fysiologisk k., näring s-k., f a r m
a-ce u t i s k k., rätt s-k., a g r i k u 11 u r-k.,
mineral- och berg s-k., teknisk k. m.fl.
Kemiska undersökningar bedrivas i särsk.
laboratorier, utrustade med alla de hjälpmedel,
som erfordras för kemiskt arbete. Dessa
laboratorier kunna vara av olika natur alltefter
sin uppgift, ss. driftslaboratorier vid fabriker
för den kemiska kontrollen av tillverkningen,
analytiska laboratorier m.fl. Större
laboratorier benämnas institut. Dessa kunna ant., ss.
univ:s kemiska inst., ha två uppgifter, dels
vara undervisningslaboratorier, dels vara
forskningslaboratorier, men även särsk.
forsknings-inst. finnas. För att offentliggöra de arbeten,
som bedrivas av kemisterna, finnas ett flertal
kemiska tidskr. Produktionen är så rik, att
f.n. c:a 500 kemiska avh. publiceras varje
vecka från olika orter på jorden. För att kunna
följa med utvecklingen, taga del av dessa
skrifter och därmed av framsteg, som göras,
utgivas sammanfattningar av dessa arbeten. Så
utgiver Deutsche chemische Gesellschaft en
särsk. tidskr. ”Chemisches Zentralblatt”, som
utkommer varje vecka och som innehåller i
löpande följd ett kort referat av alla kemiska
avh., som skrivas, systematiskt ordnade, och
en liknande tidskr., ”Chemical abtract”,
ut-gives av American Chemical society och
utkommer var 14 :e dag.
K. spelar en oerhört stor roll i vårt dagliga
liv. Industrien har tagit forskningen i sin
tjänst och därvid möjliggjort, att en rad
ämnen kunna framställas, som man förut haft
brist på el. ej alls kunnat erhålla. Då det
visat sig, att de flesta ämnen endast bestå i
kombinationer av ett litet antal grundämnen,
huvudsaki. kol, väte, syre, kväve, har man av
billiga utgångsprodukter el. t.o.m
avfallspro-dukter, där dessa grundämnen finnas, kunnat
— 244 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
