Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemi - Kemiens historia - Kemi (stad) - Kemi, A.-b. - Kemigraf - Kemigrafi - Kemijoki - Kemikalier - Kemi lappmark - Kemiluminescens - Kemiska eldsläckningsapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMISKA ELDSLÄCKNINGSAPPARATER
steg för kännedomen om
strukturförhållandena var grundandet av begreppet s t e r e o
i-s o me r i av Le Bel och van’t Hoff. —
Upptäckten av spektralanalysen av
Kirchhoff och B u n s e n 1860 ledde till
upptäckten av flera nya element. M e n d e 1
e-j e v s uppställande av grundämnenas
periodiska system 1869 befordrade i hög grad
utvecklingen av den oorganiska k.
Trots alla dessa framsteg gjorde sig en
påtaglig brist gällande, i det att k. utvecklades
till en rent empirisk vetenskap. Ett oerhört
för-söksmaterial hade samlats, som dock ej var
teoretiskt behandlat. Den under de sista
årtiondena av 1800-talet alltmer framträdande
fysikaliska och teoretiska k. tog
dessa frågor under behandling. 1867
uppställdes av Guldberg och Waage lagen
för massverkan, som utgör grundvalen
för beräkning av kemisk jämvikt och
affini-tet. Kunskapen om k. fördjupades starkt
efter införande av termodynamiska
beräkningsmetoder, spec.
termodynamikens l:a och 2:a huvudsatser; framstående
forskare på detta område voro Kirchhoff,
v. H e 1 m h o 11 z, v a n’t Hoff, Gibbs och
Haber. Nernst utvidgade kännedomen
om hithörande problem genom den 3:e
huvudsatsen, enl. vilken kemisk jämvikt kan
beräknas ur rent kemiska data. Grundvalen för
dessa beräkningar är kännedomen om
kemiska reaktionens värmetoni n g,
vilken varit föremål för omfattande
undersökningar av Thomsen och Berthelot.
Genom kolloidkemien utvecklades läran om
materiens egenskaper i finfördelad form.
Förhållandena i lösningar klarlades genom
Arrhenius’ elektrolytiska
dissociationsteori. Viktiga äro
även Ost w alds utspädningslag,
N e r n s t s teorier om den galvaniska
strömmen och Werners teorier
om de komplexa föreningarna.
•— Studiet av katalysatorer har fått en
oerhörd betydelse inom såväl ren som
tillämpad k. Slutet av 1800-talet betydde en
omvälvning i uppfattningen ang. materiens
väsen genom upptäckten av radium och de
radioaktiva processerna
(Becquerel, Curie). Kännedomen om
att det här var fråga om en spontan
sönder-delning av elementen (Rutherford, S o
d-d y) och att även icke-radioaktiva ämnen
genom bestrålning med radioaktiva strålar
kunde sönderdelas, gjorde att man började syssla
med atomernas elektriska
struktur (M osele y, Sommerfeldt, Bohr,
S i e g b a h n). Lj.
— 249 —
Kemi, stad i Uleåborgs län, Finland, vid
utloppet av K. älv i Bottniska viken; 66 kvkm.;
17,376 inv. (1931), finsktalande. K. är n.
Finlands största exporthamn för trävaror. Antalet
industriella inrättningar 29 med 2,762 arbetare
(1931). Mest betydande äro A.-b. Kemis och
statens sågar och cellulosafabriker. Värdet
av exporten 185 mill. fmk (1931). Finskt
stats-lyceum. — K. grundlädes 1869. Med staden
införlivades 1931 vidsträckta förortsområden med
industriell bosättning, varvid folkmängden
mångdubblades. Mdn.
Kemi, A.-b., finländsk trävarufirma, bildades
1893 genom fusion av två tidigare
trävarufir-mor. Bolaget äger sågar och cellulosafabriker
invid Kemi. Dess aktiekapital är 60 mill. fmk,
antalet arbetare c:a 1,800 och årsproduktionen
ung. 50,000 standards trävaror, 40,000 ton
sulfitcellulosa och 25,000 ton sulfatcellulosa. E.Ed.
KemigraT, benämning på inom kemigrafiska
yrket sysselsatt person.
Kemigrafi’, metoden att, vanl. med
fotografiens tillhjälp, på kemisk väg genom etsning i
metall framställa klichéer. Jfr Fot o
kemigrafi. J.K.
Kemijoki, se Kemi älv.
Kemika’lier, ämnen, som framställts på
kemisk väg, kemiska preparat.
Kemi lappmark, under svenska tiden använd
benämning på ett område i nordligaste
Finland, motsvarande de nuv. kommunerna
Kuusa-mo, Posio, Kuolajärvi, Kittilä, Sodankylä,
Pel-kosenniemi, Utsjoki och Enare. Mdn.
Kemiluminesce’ns, se Luminescens.
Kemiska eldsläckningsapparater. Vatten som
eldsläckningsmedel åstadkommer ofta, särsk. i
mindre erfarna händer, stora och kostbara
skador. Därför övergår man mer och mer
till användning av kemikalier, varigenom
direkta vattenskador undvikas. Dock måste
härvid alltid hänsyn tagas till uppstående
giftiga gaser, vilka kunna vara av den art, att
människoliv kan äventyras. Ä de för Sverige
genom Statens provningsanstalt godkända
handeldsläckarna (fig. se pl. vid art.
Brandväsen) finnes anbringad en bruksanvisning,
vari även den nämnda faran framhålles.
System för släckning medelst flytande
kolsyra har under de senaste 10 åren kommit
till användning särsk. ombord å fartyg och
inom elektriska kraftstationer m.m. Dessa
fasta installationer kunna göras automatiskt
verkande el. för handpådragning.
Handeldsläc-kare med flytande kolsyra ha visat sig
drift-säkra och kraftigt verkande, särsk. i
förhållande till eldfarliga oljor och vätskor. —
Skum, en tvållödderliknande massa, med
vilken en eldhärd övertäckes, varigenom det för
— 250 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
