Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kenckel, Kaspar - Kengis - Kenia - Kenicius, Petrus - Kenilworth - Keniter el. kainéer - Kennedy, Thomas - Kennedy, Margaret - Kennedykanalen - Kennel - Kennelklubb - Kennelnamn - Kenngott, Gustav Adolf - Kenningar - Kenosha - Kenosis - Kenotaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KENOTAF
slott), prosten Andreas Malmenius (1681,
Floda kyrka), prof. Erasmus Sackenskjöld
(original förlorat, kopia av J. Hagen å Lunds
univ.) samt en altartavla, föreställande
”Korsfästelsen” (1686, V. Vingåkers kyrka). G.S.
Kengis, järnverk, Pajala s:n, Norrbottens län,
leder sin begynnelse till mitten av 1600-talet
efter upptäckten av Junosuando malmfält.
Masugn anlades redan 1646. Efter att 1809 ha
nedlagts återupptogos Kengisverken 1830 men
ha aldrig fått någon större betydelse. K. är
numera nedlagt. J.L-n.
Ke’nia, se Kenya.
KenFcius, Petrus, ärkebiskop (1555—1636),
son till birkarlen (köpmannen) Könik (därav
namnet K.) Olofsson
i Umeå, studerade i
Uppsala och
Witten-berg, där han 1586
blev mag. 1587
lärare vid det av Johan
III inrättade kollegiet
i Stockholm,
fängslades han flera gånger
på gr. av sitt
motstånd mot konungens
liturgi. Vid Uppsala
möte 1593 intog K.
en framskjuten plats
ss. en av ordf:s 12 bisittare och blev s.å. teol.
prof, vid det återupprättade univ. samt
pæni-tentiarius vid domkyrkan. 1595 biskop i
Skara, valdes han 1609 enl. Karl IX.-s uttryckliga
önskan till ärkebiskop; 1617 teol. d:r. Nitisk
och plikttrogen, gjorde K. ss. univ:s prokansler
och kyrkans ledare en betydande insats. —
K:s’ brev till Axel Oxenstierna ingå i dennes
”Skrifter och brevväxling”, senare avd. bd 12
(1930). A.M-n.
Kenilworth [kä’nilQ3p], stad i England, 22
km. s.ö. om Birmingham; 7,592 inv. (1931); med
imponerande ruiner av det genom Walter
Scotts roman ”Kenilworth” bekanta slottet,
förstört under 1640-talets inbördeskrig. C.
Keni’ter el. kainéer (enl. 4 Mos. 24:21—
22 med Kain, se denne, till stamfader), arabisk
stam, mest bosatt i s. Palestina (stundom
nämnda ss. nomader), utgörande en gren av
midjaniterna (se d.o.) och enl. 1 Krön. 2:55
släkt med rekabiterna. K. höllo i regel fred
med israeliterna. S.N.
Kennedy [kä’nidi], Thomas, engelsk
politiker (f. 1876), socialdemokratisk led. av
underhuset 1921—31, chefsinpiskare (chief whip)
för arbetarpartiet sedan 1927; K. var
parla-mentssekreterare i finansdep. 1929—31. Th.
Kennedy [kä’nidi], Margaret, engelsk
författarinna (f. 1896), slog igenom med ”The
constant nymph” (1924, dramatiserad 1926; sv.
övers. ”Cirkus Sanger”, 1926), en kvick och
satirisk människoskildring. Bland hennes
öfriga arbeten må nämnas ”Red sky at morning”
(1927; sv. övers. ”Stormvarning”, 1928), ”The
fool of the family” (1930; sv. övers. 1931),
”Re-turn I dare not” (1931; sv. övers. ”En
weekend”, 1932) och ”A long time ago” (1932; sv.
övers. 1933). A.Km.
Kennedykanalen [kä’nidi-], 30 km. brett
sund mellan n.v. Grönland och Ellesmere land.
Kennel [kä’nal] (eng. kennel, eg.: hundkoja,
ytterst av lat. cani’le, till canis, hund),
hundgård för avel. Se Kennelklubb.
Kennelklubb, sammanslutning för främjande
av hundavel. I Sverige stiftades Svenska
kennel klubben, S.K.K., 1889. Anslutna
till el. samarbetande med denna finnas flera
specialklubbar, ss. Sv. pointerklubben, Sv.
set-terklubben, Sv. foxterrierklubben m.fl., som
arbeta för enskilda rasers förkovran. K. verka
genom anordnande av hundutst. med
prisbedömning samt jakt- och bruksprov och utge
stamböcker och tidskr., S.K.K. den månalligen
utkommande ’Sv. k:s tidskr.” F.A.Bn.
Kennelnamn, prefix el. suffix till hundnamn,
betecknande den hundgård, kennel, från
vilken hunden härstammar. K. kunna bildas av
namnet på ägaren el. gården, där kenneln
ligger, el. av rena fantasiord, t.ex. Tom av
Töre-bo, Kägleholms Guerre, Skogis-Sessan. De
inregistreras hos landets kennelklubb och få ej
användas å hundar av annan uppfödning.
F.A.Bn.
Kenngott [kä’ngåt], Gustav Adolf, tysk
mineralog (1818—97), 1856 prof, i mineralogi
vid Polytechnikum i Zürich, 1875—91 direktör
där. K:s arbeten röra sig huvudsaki. på
kristal-lografiens och mineralogiens områden. K.A.G.
Ke’nningar kallas i den fornisländska
poeti-ken (minst) 2-ledade poetiska omskrivningar
i motsats till heiti, enkla dylika (t.ex. springare,
häst). K. äro ant. rent beskrivande, t.ex.
Sivs make, Tor, el. — oftare och mera typiska
— metaforiska, ofta rent gåtartade, t.ex.
ljungfisk, orm, sjöhäst, skepp. Motsvarigheter
finnas på många håll, i nordiska folkspråk (t.ex.
buskefisk, orm), i barockens diktning
(honungs-mygga, bi, Dahlstierna) och annorstädes
(öknens skepp, kamel). — Litt.: E. Noreen,
”Studier i fornvästnordisk diktning” (1921); R.
Meissner, ”Die Kenningar der Skalden” (s.å.).
E.No.
Kenosha [kinåu’Ja], stad i Wisconsin, U.S.A.,
vid Michigansjön, 93 km.n. om Chicago; 50,262
inv. (1930). God hamn, bilfabriker (Nash) J. C.
Ke’nosis, teol., se Kenotiker.
Kenota’f (grek. kenota’fion, lat. cenota’fium.
— 261 —
— 262 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
