Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kempe, 3. Carl - Kempe, Samuel - Kempe, Anders - Kempe, Arvid - Kempe, David - Kempe, Reinhold - Kempen, Kempenland - Kempeneer, Pieter - Kempenland - Kempenskiöld, Samuel - Kemperle, Tobias - Kempf, Paul - Kempff, Wilhelm - Kempten - Ken - Kenckel, Kaspar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMPE
Domsjö 1913 och i Mo och Domsjö a.-b. sedan
1917. K. tillhör sedan 1914 styrelsen för Sv.
trävaruexportföreningen och är dess ordf,
sedan 1931. T.E-r.
Kempe, Samuel, se Kempenskiöld.
Kempe, Anders Pedersson, alkemist (1622
—89), blev ss. art.-löjtnant på Frösö skans
invigd i alkemien av sin chef, överstelöjtnant M.
Drakenberg, erhöll 1664 avsked och ägnade sig
åt läkekonsten i Trondhjem och från 1675 i
Hamburg och Buxtehude. Med sina
hemma-lagade mediciner vann han stort rykte. K.
översatte P. Felgenhauers skrifter
”Perspicil-lum bellicum”, däri han uppträdde ss.
freds-apostel, ”Probatorium theologicum” (bägge
1664) och ”Harmonia fidei et religionis” (1671),
vilka böcker på regeringens befallning brändes
av bödeln 1671. I ”Die Sprachen des
Paradie-ses” (1683) lärde K., att de första människorna
talat svenska. — Litt.: C. J. E. Hasselberg i
”Från ådalar och fjäll” (1921) och i
”Jämten”, 1926 och 1927. C.V.J.
Kempe, Johan Arvid, skolman (1854—
1909), fil. d:r i Lund 1885 (”Studier öfver den
isländska juryn”), lektor i Västerås 1886, vid
Nya elementarskolan i Stockholm 1909,
nitälskade varmt för geografiundervisningen, förf,
flera geografiska och resehandböcker samt
påbörjade (jämte K. Ahlenius m.fl.) det stora
verket ”Sverige” (6 bd, 1908—24). W.N.
Kempe, David Teofil, kemist,
ämbetsman (f. 3/s 1864), fil. kand. 1893,
avgångsexamen från Tekniska högsk. s.å., assistent där
1893—97, yrkesinspektör fr.o.m. 1900, i Malmö
distrikt 1904, led. av
trafiksäkerhetskommissio-nen 1912. K. har utg. en lärobok i oorganisk
kemi (1894, flera uppl.) och framträtt som
uppfinnare inom flera områden av den kemiska
industrien. Den urspr. Luxlampan uppfanns
av K. J.Tbg.
Kempe, Anders Reinhold, missionär (f.
n/n 1869), utsändes 1897 till Sv. kyrkans
mis-sionsfält i Sydafrika, där han verkat på
stationerna Ekutuleni och Dundee. K. har även
representerat missionen i den av regeringen
tillsatta kommittén för skolväsendets ordnande,
verkat för det luterska samarbetet samt utgivit
arbeten på zuluspråket, varav han är en
framstående kännare. G.W.L.
Kempen, Kempenland, landskap i
Belgien och Nederländerna, se C a m p i n e.
Kempeneer [kä’mpenèr], Pieter,
nederländsk-spansk målare, se Pedro de C a
m-p a n a.
Kempenland [kä’mpanlant], se Kempen.
Kempenskiöld, Samuel, urspr. Kempe,
ämbetsman (1599—1670), efter skoltjänstgöring
i Nyköping och Strängnäs referendariesekrete-
rare i Kungl. kansliet och 1640—51 sekreterare
i Kammarkollegium, 1647 adlad, 1649
riddarhussekreterare. K. utgav en för skolbruk
avsedd ”Historia Gustavi I” (1629). C.
Ke’mperle, Tobias, målare, se G e m p e
r-l i n.
Kempf, Paul, tysk astronom (1856—1920),
från 1878 verksam vid astrofysikaliska
observa-toriet i Potsdam. K:s viktigaste arbete är den
jämte G. Müller utförda ”Potsdamer
Photomet-rische Durchmusterung” (se Stjärnor). K.
har dessutom bl.a. ägnat sig åt
solundersökningar, gjort en noggrann bestämning av
planeten Jupiters massa samt utg. 4:e och 5:e uppl.
av Newcomb-Engelmanns ”Populäre
Astrono-mie”. M-t.
Kempff, Wilhelm, tysk pianist och
tonsättare (f. 1895), studerade vid musikhögsk. i
Berlin, var 1924—29 direktör för musikhögsk.
i Stuttgart, sedan dess bosatt i Potsdam. Som
pianist och orgelspelare har K. gjort sig känd
även i Sverige. Han har skrivit symfonier,
körverk, kammarmusik m.m. N.B.
Kempten, stad i s.v. hörnet av Bayern, vid
Iller, fordom fri riksstad; 21,909 inv. (1925). K.
har berömda mejerier och inst. för
mjölkforskning, vidare textil- och träindustri. K. besattes
1632 av svenskarna. F.Ss.
Ken, japanskt förvaltningsområde (”län”), se
Japan, sp. 339.
Kenckel, K a s p a r, tysk-svensk målare (1650
—1724), elev av Ehrenstrahl, huvudsaki.
por-trättör. Huvudarbeten: porträtt av riksrådet
Carl Bonde med familj (1706, Trolleholms
Kaspar Kenckel: Prosten Andreas Malmenius.
1681. Floda kyrka.
— 259 —
— 260 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
