Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kerak, El-Kerak - Kerameikos - Keramik - Kerasin - Keratin - Keratit - Keratomalaci (xeroftalmi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KERATOMALACI
Kerak, E 1-K e r a k, arab. al-Ka’rak (av aram.
ka’rkä, stad). 1) Högland ö. om Döda havet,
inom brittiska mandatområdet Transjordanien.
K. är bibelns M o a b.
2) Stad 10 km. ö. om Döda havet, i en
fruktbar trakt, 950 m.ö.h.; c:a 4,000 inv., araber. —
K., bibelns K i r M o a b el. K i r H e r e s, var
en stad redan i moabiternas rike. Under
kors-tågstiden befäst av de kristna, föll K. 1188 i
Salah ad-dins hand och ägdes därefter av
aiju-biderna till 1263, då mamluksultanen Baibars
bemäktigade sig det. Under osmanskt välde
förlorade K. en del av sin betydelse men blev
under turkväldets senare skede försett med stark
garnison och huvudstad i ett vilajet med samma
namn. Jfr Transjordanien. M.P.;G.O-r.
Kerameikos [-el’-], stadsdel i det antika Aten
(se d.o.).
Keramfk (till grek. ke’ramos,
krukmakar-iera), den gängse benämningen på kärl av olika
slags lera, som genom bränning el. torkning
blivit hård och ofta genom målning, glacering
el. ristning givits utsmyckning. K. är även
benämning på konsten att tillverka dylika kärl.
K. har varit känd långt tillbaka under
förhistorisk tid, då kärlen formades för hand, på
samma sätt som ännu hos vissa naturfolk.
Med drejskivans framkomst underlättades
tillverkningen betydligt, och när den började
drivas med foten, hade utvecklingen nått den höjd,
som den behöll, ända till dess det industriella
stadiet medförde en tillbakagång i den
manuella tillverkningen. — K. består av dels
enkelt lergods, glacerat el. oglacerat, oftast
tillverkat (i äldre som nyare tid) i
hantverkarnas verkstäder, vidare av stengods, en
mera fabriksmässigt utförd vara, hård och
ogenomskinlig, ytterligare av fajans, glacerat
lergods, som under 1700-talet tillverkades i
Europa nästan industriellt, samt slutl. p o r
s-1 i n, vilket, från att ha varit en lyxvara vid
dess första framträdande i Europa, nu
utvecklats till en nödvändighetsartikel. E.F.F.
K. hos naturfolken.
Krukmakarkons-tens uppfinning och införande ha betytt ett
stort kulturframsteg, även om man
mångenstädes ännu använder kärl av täljsten, trä,
horn, snäckskal, vattentäta korgar el. dyl. Hos
åtskilliga naturfolk, som ej känna k., kokas
födan genom att lägga heta stenar i ett
vattenfyllt kärl; även kan man bringa vatten till
kokning i ett så primitivt kärl som en led av ett
bamburör. Kalebasskärl (pumpskal) användas
alltjämt mycket även hos folk, som ha k.
Genom sin bräcklighet lämpa sig lerkärl ej för
kringströvande folk och saknas naturligtvis
även, där material på gr. av naturförhållandena
ej är tillgängligt. K:s utbredning bland
natur
— 277 —
folken sammanfaller i huvudsak med de
bofasta åkerbrukarnas områden. Lerkärl
användas som grytor och till förvaring av vätskor
el. dyl., till skålar, tallrikar o.a., som gravurnor
(för ben el. hela lik) och till förvaring av
sädesförråd (ibland i jätteformat, ett slags lador),
varjämte musikinstrument, dockor och
gudabilder samt en hel del bruksföremål utföras av
bränd lera. — K:s uppkomst anges enl. en
gängse teori så, att korgar besmorts med lera
för att bli vattentäta, varpå man småningom
kommit på tanken att framställa lerkärl för
sig, utan flätverk. Ehuru vissa praktiska ex.
tyda på möjligheten därav, får man dock
endast betrakta denna utvecklingsgång som en
teori. Medan korgflätningen hos naturfolken
mest är mansarbete, synes k. vara uppfunnen
och mest utövad av kvinnan. K. har trol. haft
två ursprungscentra: ett i Gamla världen,
an-tagl. Orienten, ett i Mellanamerika. Lerkärlen
uppbyggas vanl. av lerrullar, som läggas på
varandra, men kunna också formas ur en
klump. Pressning i formar tillhör, liksom
krukmakarhjulet, ett högre stadium. Hos
naturfolken utformas lerkärlen för hand, möjl.
med användande av bottenformar el. dyl. och
enkla träredskap. Soltorkning torde möjl. som
ett särsk. stadium ha föregått bränning i eld,
vilken äger rum i öppna eldar el. i ett slags
ugnar. Materialets beskaffenhet har stor
betydelse. Leran blandas med sand, krossade
äldre kärl, aska etc. — Lerkärlens
formrikedom är utomordentligt stor. Naturföremål,
t.ex. kalebasser, ha ofta varit förebild, men
praktiska skäl (lämplig form för olika
användningssätt) och estetiska synpunkter ha spelat
in vid typernas utformning. Formen är mycket
ofta vacker och elegant, vilket också gäller
dekoren, som kan bestå i ristade el.
reliefmönster el. målning. Verklig glasyr tillhör ett
högre stadium och ersättes stundom av ett slags
fernissa. Textila förebilder äro ofta tydliga;
stundom äro flätverk direkt avtryckta i leran.
Hos de fornamerikanska kulturfolken stod k.
utomordentligt högt estetiskt och även i viss
mån tekniskt, men också åtskilliga andra
indianfolk samt naturfolk i andra världsdelar ha
frambragt synnerligen vackra keramiska
produkter. G.B-r.
Kerasi’n, kem., se Cerebrosider.
Kerati’n, hornämne, se Albuminoider.
Kerati’t, hornhinneinflammation (se d.o.).
Keratomalaci’ (även xeroftalmi),
horn-hinnesmältning, uppträder hos spädbarn vid
A-vitaminbrist, är vanl. dubbelsidig och
medför snabb, retningslös förstöring av ögat. K.
kan hejdas, om A-vitamin (t.ex. genom
sötmjölk, fiskolja) i tid tillföres. Mi H
— 278 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
