Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kerenskij, Alexander - Kerfstedt, 1. Amanda - Kerfstedt, 2. Johannes - Kerguelen - Kerguelenkål - Kerkennahöarna, Kerkena- (Rharbi och Chergui)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KERKENNAHÖARNA
både politisk erfarenhet och den
beslutsamhet, som kräves i kritiska ögonblick. K:s
kamp på två fronter isolerade honom politiskt,
regeringsapparatens underminering
omöjliggjorde ordnandet av livsmedelsfrågan. Så var
hans och hans regerings fall förberett, när i
nov. 1917 bolsjevikerna gjorde ett nytt uppror.
Efter häftiga strider segrade dessa, och K.
begav sig till England, därefter till Tyskland och
Frankrike. Han medverkade 1920 vid
grundandet av socialrevolutionärernas tidskr. ”Volja
Rossii” (”Rysslands vilja”) i Prag och
redigerar fr.o.m. 1925 emigranttidn. ”Dni”, i
vilken han fortsätter sin kamp mot
bolsjevikregi-men. Bland K:s skrifter märkas: ”The
pre-lude to bolshevism” (1919), ”The catastrophe”
(1927), ”Erinnerungen. Vom Sturz des
Zaren-tums bis zu Lenins Staatsstreich” (1928). M.H-v.
Kerfstedt. 1) Hilda Augusta Amanda K.,
f. Hallström, författarinna (1835—1920), har
utg. noveller, bl.a. ”Kärlek” (1885) och
”Bränningar” (1899), och romaner, ”Eva” (1888),
”Holger Vide” (1893), ”Reflexer” (1901),
”Susanne” (1903), ”Maja” (1906), sympatiska
var-dagsskildringar, samt populära barnböcker, ss.
”Små och stora” (1882), ”Bland fält och ängar”
(1895), ”Blåklint” (1902). B.Lz.
2) Johannes K., den föregåendes svåger,
präst och skolman (1841—1921), prästexamen
i Uppsala 1864, prästvigd s.å., teol. hedersd:r
1915. K. verkade inom Evang.
fosterlandsstiftelsen och var 1870—1920 föreståndare för
Fjellstedtska skolan i Uppsala samt bidrog till
genomförandet av prästlöneregleringen 1910.
— Litt.: E. Stave, ”J. K.” (1924). K.G-w.
Kerguelcn [kärgalä’n], subantarktisk ögrupp
i Indiska oceanen, mellan 48°30’ och 50 s.br.
och mellan 68°30’ och 70°30’ ö.lgd; 3,414 kvkm.
K. består av en triangelformig huvudö och
otaliga småöar och skär. Det bildar en 500—-1,000 m.
hög platå av basalter och tuffer. Denna är
emellertid av otaliga, radialt fördelade glacial-
Landskap på Kerguelen.
dalar och fjordar uppdelad i smärre platåer,
kammar och ryggar. Längs v. kusten stryker
en 1,000 m. hög rygg, som i s. slutar med Ross’
berg, en nära 2,000 m. hög kraterkägla. S. K.
är täckt av ett sammanhängande firnfält, och
här och där i bergen finnas f.ö. glaciärer, av
vilka en del nå ned till havet. Spår av
moräner, rundhällar och isrefflor finnas överallt
ända ned till havsstranden och visa, att
ögruppen en gång varit helt nedisad. Klimatet är
oceaniskt. Årsmedeltemp. är c:a 3,5° och den
årliga amplituden blott 6,5°. K. ligger inom
västvindarnas bälte. Molnfrekvensen är mycket
stor, liksom luftfuktigheten, men
nederbörds-mängden ringa. Om växtvärlden se A n t a r
k-t i s, sp. 1,206. Sedan förra årh. har man vid
K. bedrivit jakt på sjöelefanter, 1920/21 gav
denna 2,000 ton olja, ögruppen upptäcktes
1773 av den franske sjöfararen Y. V.
Kerguelen-Trémarec (1745—97) och annekterades av
Frankrike 1893. Den tillhör nu den franska
kolonien Madagaskar. — Litt.: ”Deutsche
Südpo-larexpedition 1901—03” (1905 ff.). J.F.
Kerguelenkål, PrVnglea antiscorbu’tica, en på
Kerguelen, Heard-, Marion- och Crozetöarna
Kerguelenkål, Pringlea antiscorbutica, på
Kerguelen. Efter Kerner.
växande korsblommig ört, med tjock,
nedlig-gande rotstock, stora, rundade, filthåriga blad
i tät, huvudliknande rosett och nära 1 m. höga,
axlika, kompakta blom- och fruktställningar.
K., som utgör ett verksamt medel mot skörbjugg
och förtäres på samma sätt som vanlig kål,
har i senare tid nästan utrotats på Kerguelen
genom där införda kaniner. O.Gz.
Ke’rkennahöarna, K e r k e n a-, två öar,
R h a r b i, och C h e r g u i, 20 km. utanför ö.
kusten av Tunis; c:a 10,000 inv. Svampfiske,
mattflätning, åkerbruk. K. är antikens Cer-
— 281 —
— 282 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
